Syftet med detta arbete är att ge byggföretaget NCC ett underlag för hur kommunerna runt Vänern och längs Göta älv planerar inför den nya dimensionerande vattennivån på + 47,4 m (RH70) som klimat- och sårbarhetsutredningen presenterat i sin rapport.Vänerns medelvattenstånd ligger i dag på + 44,3 m (RH70). Under en 100-årsperiod är det 1% risk att den dimensionerande nivån uppkommer. Enligt klimat- och sårbarhetsutredningen är det alltså möjligt att vattennivån kan stiga med ca tre m vid ett extremfall. Detta kan medföra en rad olika konsekvenser för kommunerna runt Vänern och längs Göta älv. NCC är intresserade av att få kännedom om de åtgärder som kommunerna planerar att vidta för att skydda ny och befintlig bebyggelse mot översvämningar och skred till följd av högre vattennivåer.

Övergödning är ett av de största miljöproblemen i Östergötlands län. Övergödningsproblemet bottnar i en ökad tillförsel av kväve och fosfor från mänskliga aktiviteter till sjöar och vattendrag, vilket ger många negativa konsekvenser för bland annat den biologiska mångfalden. Syftet med detta examensarbete var att utföra en källfördelningsanalys för tre områden som inom olika övervakningsprogram uppvisat mycket höga eller extremt höga näringshalter. De tre avrinningsområden som behandlas är Svinstadsjön, Skenaån och Lillån (se karta i bilaga 3). En källfördelninganalys är en förteckning över, och analys av, vilka källor som bidrar till ett visst problem och med hur mycket varje källa bidrar till problemet.

Eutrophication of lakes and streams are nowadays a well known environmental problem and implies an enrichment of the nutrients phosphorus (P) and nitrogen (N). Phosphorus is considered to be the most important component for the growth of aquatic plants and leads in too large quantities to an intensification of growth. Phosphate (PO4) is the fraction of phosphorus that can easiest be taken up by plants and thus have the greatest impact on eutrophication. Increased plant growth in lakes and unfavorable conditions for aquatic animals are two examples of negative consequences. A significant portion of the increased nutrient supply to nearby water can be derived to phosphate leaching from agricultural areas, where private sewers and agriculture is two main sources.

Mälaren är Stockholms största dricksvattentäkt och den förser årligen 1,7 miljoner människor med rent dricks-, tvätt- och badvatten genom Stockholm Vattens vattenverk Norsborg och Lovö och Norrvattens vattenverk Görväln. Även om det finns reservvattentäkter som Bornsjön så räcker inte de till om något skulle hända med Mälaren som t.ex. oljeutsläpp från något fartyg som befinner sig i närheten av vattenintagen.Idag förekommer det ständigt föroreningar från alla möjliga utsläppskällor som enskilda avlopp, industrier, avloppsreningsverk, fritidsbåtar, jordbruk m.m. och alla dessa bidrar till en sämre vattenkvalitet.Syftet med den här rapporten är att identifiera och lokalisera möjliga utsläppspunkter för patogena mikroorganismer inom ett område som kan orsaka problem för Stockholm Vattens vattenverk Norsborg och Lovö. Rapporten ska senare användas för att undersöka vilka riskpunkter som utgör de största hoten mot vattenverken.Området innefattar till största del Ekerö kommun och Botkyrka kommun men även Salems kommun finns inom riskområdet.Ekerö släpper ständigt ut renat och orenat avloppsvatten från olika reningsverk och anläggningar som kan innehålla stora mängder patogena mikroorganismer.

Ett av de mål som sattes upp i och med Europeiska Unionens 20-20-20-paket rör effektivisering i samhället. Då bostadssektorn står för en stor del av Sveriges energianvändning kan stora förbättringar göras där. För att kunna se om genomförda åtgärder ger det önskade resultatet måste någon form av uppföljning ske. Oavsett vilken metod som väljs för uppföljning är det av stor vikt hur baslinjen, dvs. energianvändningen innan åtgärderna genomförs, bestäms.

Jordbruken i Sverige tenderar att bli allt större och större. Expansionen hos vissa enheter har den sista tiden varit väldigt stora. Maskinkostnaderna måste hela tiden hållas på ett minimum och många rationaliseringar görs för att uppnå detta. Detta får till följd att samma maskiner som gick på en begränsad areal används nu effektivare och utnyttjas bättre.Om man ser till växtskyddsbekämpningen finns det regler och miljöaspekter att ta hänsyn till i stor utsträckning. Dessa får inte tummas på! Frågan är var gränsen ligger fören gårds sputkapacitet för att kunna utföra bekämpningen under de rätta förhållandena.

An Internet application, VEDAIR, for estimation of air quality in regions with small-scale combustion of bio fuel has been developed by Swedish Meteorological and Hydrological Institute with financing from Swedish Energy Agency and Swedish Environmental Protection Agency. The model contains user interface and a coupled model concept where concentrations of atmospheric pollutions are calculated for regional, urban and local contributions. In this report the model is described and a first study of air quality considering PM10 (particles with a diameter less than 10 µm) in two Swedish municipalities, Vänersborg and Gnosjö, is introduced.According to the result, there are areas with poor air quality even in smaller Swedish municipalities, mostly due to high emission from buildings with older wood heating furnace without hydraulic accumulator.In Vänersborg three areas were analysed in VEDAIR for the year 2003: Vargön, Mariedal and the downtown district. In the whole municipality the upper evaluation threshold for PM10, which is defined as 14 µg/m3 for annual average, was exceeded due to background contribution of particles. In all areas, however, the concentrations of PM10 were less than the environmental quality norms.

Vädret är ett viktigt fenomen som spelar en betydande roll i våra liv. I Sverige är det ett populärt ämne att prata om då nya bekantskaper inleds. Det är också någonting som påverkar oss i vår dagliga rutin och hur vi planerar vår tid. Vi har möjlighet att ta del av väderprognoserna från en rad olika medier som bland annat TV, radio, tidningar, Internet, text-TV och så vidare. Ett av de medier vi vänder oss mest till är TV.

Som ett slutmoment i Samhällsbyggnadsprogrammet 120 hp görs detta examensarbete för Samhällsbyggnadsförvaltningen, avdelning Teknisk försörjning i Kalix kommun beläget i Norrbottens län. Examensarbetet går ut på att undersöka föroreningsrisker från enskilda avlopp som tyvärr många gånger har bristfällig rening jämfört med kommunalt vatten och avloppshantering. Området i fråga ligger i Rörbäck, nordost om Luleå där Kalix kommun är huvudman för dricksvattentäkten i området, men där Luleå kommun står som ägare av marken runt omkring vattentäkten och brunnsområdet. Skärpta regler från EU och vattendirektivet skapar behov av åtgärdsprogram för att säkra upp att vattenkvalitén upprätthålls och risker som förknippas med avlopp i bästa fall elimineras. En svarsenkät har tidigare skickats ut till fastighetsägarna med en förfrågan om deras enskilda avloppssystem.

Det förekommer en ökad problematik i vårt samhälle när det gäller dagvattenhantering. Problemet beror till stor del på förtätningen av städer och trafikökningen. De hårdgjorda markytorna har ökat markant det senaste halvseklet (Stahre, P., 2004) och i den förändring av klimatet som successivt sker förändras vattenflöden avsevärt (Smhi, 2009). Avloppssystemen är ofta underdimensionerade för de häftiga regn som blir allt vanligare och risken för översvämningar har ökat kraftigt (Boverket, 2010b). Vatten är ett viktigt element i vår omgivning som väcker intresse, estetiskt behag och framkallar känsloreaktioner (Ulrich, R.S., 1983), både positiva och negativa. Dagvattnet kan ses som en tillgång och resurs för att göra städer mer attraktiva.

This report was written as a final thesis within the Department of forest economics at the Swedish University of Agricultural Sciences as a completion of the M.SC Forestry programme. The aim of this study was to create a model that, with respect to given stock levels, temperature, fuel usage and fuel price, would identify the optimal levels for purchase of bio fuels, optimal levels of incineration of bio fuels and the sum of the present values of all costs. The model would be applicable for a larger district heating plant. Data regarding temperature were received from Smhi. Information considering fuel prices was taken from the Swedish Forest Agency and the facts about fuel usage were collected from a large district heating plant, located in the southwest of Sweden. For the temperature, a sinus curve was adapted to describe the temperature over a year.

Enligt dricksvattenföreskrifterna framtagna av Livsmedelsverket (SLVFS 2001:30), ska ett dricksvatten vara ?hälsosamt och rent? vilket avser att det är ?fritt från mikroorganismer, parasiter och ämnen i sådana antal eller halter att de kan utgöra en fara för människors hälsa?. WHO (2008) bedömer att den största hälsorisken kopplad till dricksvatten är sjukdomsutbrott orsakade av vattenburna patogener och har satt gränsvärdet på den årliga risken för sjukdom till 1/1000 personer. Det amerikanska naturvårdsverket (USEPA) har satt gränsvärdet för årlig infektion till 1/10 000.  Syftet med det här examensarbetet var att utföra en mikrobiologisk riskanalys för Norrvatten och dricksvattenproduktionen vid Görvälnverket vilka försörjer omkring en halv miljon personer i norra Stockholmsområdet med dricksvatten. Det innebar att studera kritiska punkter i reningsprocessen, undersöka hur känsligt Görvälnverket är mot en försämrad råvattenkvalité och vidare att utvärdera de riskanalysverktyg som använts i studien; MRA (Mikrobiologisk Riskanalys), ODP (Optimal Desinfektions Praxis) och Sea Track, framtagna av Svenskt vatten, Norsk Vann respektive Smhi.

Avsikten med den här rapporten var dels att lära mig mer om utformning av vägkroppar samt avbördning av dagvatten och vattendrag intill för att på så sätt kunna bidra till utveckling av vägbyggande. Intresset för detta har väckts sedan rikliga nederbördsmängder ställde till översvämningsproblem vid E4:an i Västerbotten hösten 2012. Målet var att ta reda hur nederbördsmängderna förväntas bli i framtiden och komma fram till förslag på bästa möjliga vägkroppsutformning efter dessa förutsättningar. Problemformulering:1) Hur ser en normalsektion av vägkropp ut när det gäller lagertjocklekar och materialtyper? Vilka tekniker används idag för bortledning av vatten från vägkroppen?2) Vilka utgångspunkter används idag vid vägutformning när det gäller nederbördsmängder och vilka är de förväntade förändringarna av nederbörd i Sverige?3) Hur skulle en vägkropp med tillhörande vattenavledning behöva se ut med de förväntade klimatförändringarna? Behöver även vägens underbyggnad förändras?En normalsektion beskriver den generella uppbyggnaden av en väg i genomskärning längs hela den projekterade sträckan.

Håbo kommun har tillstånd att ta ut 5 500 kubikmeter vatten från Mälaren per dag som medeltal över ett år. Då befolkningsmängden i Håbo kommun förväntas stiga kommer staden snart behöva ett nytt, utökat tillstånd att ta mer vatten från Mälaren. I och med den rådande klimatförändringen förutspås den mikrobiella belastningen på vattenverk öka, vilket gör det intressant att identifiera essentiella reningssteg för att kunna garantera rent och säkert dricksvatten, i enlighet med Svenska livsmedelsverkets föreskrifter 2001:30.I projektet användes ett mikrobiellt riskanalysverktyg (MRA), framtaget av Svenskt Vatten 2009, för att studera de patogenrelaterade risker som ett ökat ytvattenintag från Mälaren kan innebära i dagens klimat samt i kommande klimat. Projektet syftade även till att studera Håbo kommuns vattenverks reningskapacitet under olika driftscenarion för att identifiera svagheter och styrkor med vattenverket.På grund av dyra och komplicerade patogenanalyser i samband med mycket begränsad information om relevanta patogener i vattenverkets råvatten, baserades den genomförda riskanalysen på patogenhalter sammanställda av Svenskt Vatten. Från dessa kunde vattenverkets reningsprocesser utvärderas och smittorisken för vattenkonsumenter i Håbo kommun studeras.Från modellen erhölls att vattenverket har tre mikrobiella barriärer: (1) dosering av flockningsmedel följt av snabbfilter, (2) UV-desinficering samt (3) tillsats av natriumhypoklorit.

Den höga andelen hårdgjorda ytor i urban miljö bidrar till ökad belastning på dagvattennätet vid kraftiga regn och vid snösmältning. För att minska belastningen och förhindra översvämningar i urbaniserade samhällen kan grön infrastruktur införas, till exempel gröna (vegetationsklädda) tak. Gröna taks prestanda i kalltempererade klimat är ett område ej studerat i vidare utsträckning vilket bidrog till examensarbetets syfte med undersökning av ett grönt tak placerat i centrala Luleå. Genom en flödesmätare vid avrinningsutloppet från det gröna taket samt ett uppskattat flöde från ett intilliggande plåttak kunde de ackumulerade avrinningsvolymerna beräknas och jämföras. Det uppskattade flödet från plåttaket beräknades med takets area och Smhi:s nederbördsdata från Luleå Flygplats.