Syftet med studien är att undersöka dels elevers och lärares åsikter om hur smarta moderna verktyg som mobiltelefon, läsplatta, bärbar dator och applikationer kan bidra i pedagogiskt arbete, dels hur dessa kan användas som pedagogiska redskap i teknikundervisningen. I arbetet tittar vi på dessa redskap ur systemperspektiv för att kunna se fördelarna och för att kunna upptäcka eventuella hinder som associeras med dess tillämpning i skolan. Systemperspektivet knyter ihop läraren med elev, elevgrupper, smarta enheter, applikationer och lärandemiljön via kommunikation. I teoridelen tar vi upp socioekonomiska aspekterna kopplade till systemperspektivet. Meningen med att kombinera de socioekonomiska faktorerna med systemperspektivet är att få en övergripande bild av hur smarta moderna verktyg påverkar pedagogiskt arbete. I resultatdelen eftersträvar vi att visa hur dessa smarta verktyg kan vara ett effektiv pedagogiskt redskap som kan underlätta lärarens arbete och stimulera elevernas intresse för lärandet.

Mobiltelefoner tar en allt större plats i vårt samhälle och får många fleranvändningsområden, många av dessa beroende av textinmatning. Det är viktigt attalla har möjlighet att nyttja dessa funktioner, men de äldre glöms ibland bort. Detfinns försök till äldremobiltelefoner men de är ofta överdrivet förenklade och/ellerotillräckligt anpassade för deras behov. Den växande ?touch screen?-tekniken ger nyamöjligheter till hur man designar en mobiltelefon.

Syftet med studien är att undersöka dels elevers och lärares åsikter om hur smarta moderna verktyg som mobiltelefon, läsplatta, bärbar dator och applikationer kan bidra i pedagogiskt arbete, dels hur dessa kan användas som pedagogiska redskap i teknikundervisningen. I arbetet tittar vi på dessa redskap ur systemperspektiv för att kunna se fördelarna och för att kunna upptäcka eventuella hinder som associeras med dess tillämpning i skolan. Systemperspektivet knyter ihop läraren med elev, elevgrupper, smarta enheter, applikationer och lärandemiljön via kommunikation. I teoridelen tar vi upp socioekonomiska aspekterna kopplade till systemperspektivet. Meningen med att kombinera de socioekonomiska faktorerna med systemperspektivet är att få en övergripande bild av hur smarta moderna verktyg påverkar pedagogiskt arbete. I resultatdelen eftersträvar vi att visa hur dessa smarta verktyg kan vara ett effektiv pedagogiskt redskap som kan underlätta lärarens arbete och stimulera elevernas intresse för lärandet.

 Detta är en litteraturstudie som syftar till att synliggöra hur modern teknik så som mobiltelefoner och olika datorer gestaltas i bilderböcker i relation till hur teknik används i verkligheten. Flertalet bilderböckers olika sätt att skildra denna moderna teknik, i person och miljöskildring och som verktyg för fantastiska portar mellan olika världar analyseras och diskuteras utifrån hur användandet ser ut i verkligheten i dagens samhälle. Materialet består av åtta svenska bilderböcker utgivna år 1998 och senare. .

Vindkraftverk ansluts idag i snabb takt till elnät runt om i världen. Elnäten är ofta inte tillräckligt dimensionerade på platser där vindkraftutbyggnad är lämplig vilket leder till ett behov av nätförstärkning. Förstärkning sker konventionellt genom att övergå till en högre spänning, något som kan vara förenat med stora kostnader och ledtider. Bland annat därför har en filosofi med beteckningen smarta elnät uppstått, som handlar om hur elnätsystemet ska se ut när det är mer anpassat till de nya energikällornas karaktär och samtidigt medför ett mer effektivt totalutnyttjande. För vindkraftverk kan det då handla om att i högre grad än idag reglera produktionen och understödja nätet, t.ex.

Smarta elnät är en av lösningarna för att uppnå EUs klimatmål den s.k. 20-20-20-satsningen. Klimatmålen innefattar bl.a. ökad energiproduktion från förnybara energikällor och ökad energieffektivisering, detta anses nödvändigt för att hindra den globala uppvärmningen samt uppnå en bättre och mer hållbar framtid. Den elektriska energins svaghet är den begränsade möjligheten till effektiv och storskalig lagring. Eftersom den förnybara energin har en väderberoende produktion ska smarta elnät hjälpa konsumenten att styra energikonsumtionen efter hur energiproduktionen varierar.

Under de senare åren har media visat på en stor konflikt mellan elektronikjättarna Apple och Samsung gällande olika immateriella rättigheter avseende så kallade smartphones och läsplattor. Ett av dessa immatrialrättsliga områden är designskydd. Frågan om hur och i vilken omfattning dessa produkter skyddas är därför aktuellt och det uppsatsen behandlar.Design skyddas i Sverige normalt genom Mönsterskyddslagen, men även Upphovsrättslagen kan tänkas skydda ett bruksföremåls utseende, som till exempel mobiltelefoner och läsplattor. Vid sidan av den svenska lagstiftningen finns även ett EU-rättsligt skydd från Mönsterskyddsförordningen.Upphovsrättslagen kan eventuellt tänkas ge skydd åt mobiltelefoners och läsplattors utseende, men rättsläget är osäkert. Det är något som författaren kritiserar då detta inkräktar på området för det normala skyddet för designskydd.

Dagens teknik har bidragit till att mobiltelefonens användningsområden har expanderat avsevärt de senaste åren. Detta har lett till att alltfler mobila tjänster har dykt upp på marknaden. Uppgiften i detta examensarbete består i att utveckla en version anpassad för mobiltelefoner av den existerande produkten TelMe, som är en webbtjänst för vikarietillsättning inom olika verksamheter. Den mobilanpassade versionen kommer att gå under namnet TelMe Mobile. Problemställningen var att implementera de väsentliga funktionerna i produkten med avsikt för att göra dessa tillgängliga för mobiltelefoner.

Målet med examensarbetet är att utveckla ett grafiskt gränssnitt som markant underlättar användandet av mobiltelefoner för synsvaga personer. Examensarbetet gjordes i samarbete med företaget The Astonishing Tribe (TAT) i Malmö. TAT designar och utvecklar grafiska gränssnitt för mobiltelefoner. I dagsläget finns det ett flertal olika hjälpmedel till mobiltelefoner för synsvaga personer. Det finns även specialutvecklade mobiltelefoner som främst vänder sig till äldre men som även kan tänkas hjälpa synsvaga personer.

Syftet med denna uppsats var att identifiera designprinciper vid migrering av stationära spel till Apples iPhone. Litteraturstudier, heuristisk utvärdering, enkätundersökning och djupintervjuer användes som metoder. Resultaten visade på att framför allt inmatningsmetoder, brist på feedback och skärmstorlek är problemområden i migrerade spel. Slutsatser inkluderar att spel aldrig bör migreras exakt som de stationära versionerna, nya inmatningsmetoder hos mobiltelefoner bör utnyttjas bättre och det bör övervägas om vissa spel överhuvudtaget bör migreras beroende på genre..

Värderingar är ett centralt begrepp inom psykologin och handlar om vad man anser vara viktigt i livet. Tidigare forskning har fokuserat på hur värderingar påverkar människors vilja att betala mer för livsmedel som har miljö- eller social produktmärkning. Syftet med denna studie var att undersöka värderingar och viljan att betala extra för en mobiltelefon med miljö- eller social produktmärkning hos personer i Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan. Resultaten påvisade att de deltagare som var villiga att betala extra för mobiltelefoner med social produktmärkning lade störst vikt vid värderingen solidaritet och de deltagare som var villiga att betala extra för mobiltelefoner med miljömärkning lade störst vikt vid välvilja. Detta resultat ligger i linje med tidigare forskning.

Syfte: Ta reda på vad vilka designaspekter som tilltalar 15 till 25-åringar i Sverige samt vilken kombination av dessa designaspekter som anses vikiga att lyfta fram. Metod: Vi genomför djupintervjuer samt en e-post intervju med företagsrepresentanter och slumpmässigt valda djupintervjuer av konsumentgruppen. Teoretiska perspektiv: Vi tillämpar främst teorier som berör de fyra designaspekterna som är centrala för vår problemformulering. Även teorier som berör marknadskommunikationen till konsumenten används. Empiri: Studien avser svenska konsumenter mellan 15 till 25 år.

Utveckling av mobilapplikationer är ett område som har haft en stark tillväxt de senaste åren. Området är relativt nytt och outforskat och förväntas att öka i många år framöver då allt fler företag ser möjligheten att nå ut till sina kunder var de än befinner sig.Syftet med studien är att utreda och identifiera hur utveckling kan ske av användbara gränssnitt till mobiltelefoner. Särskild fokus har legat på utveckling av gränssnitt som dessutom kommer att finnas representerade i flera olika produkter då detta ställer särskilda krav på dess gränssnitt.Prototypen av mobilapplikationen som utvecklats har genomgått en iterativ designprocess som är baserad på litteraturundersökning och målgruppsanalys av potentiella användare genom intervjuer och en enkät. Ett designramverk har skapats och använts vid utveckling av en mobilapplikation samtidigt som persona, kravspecifikation och scenarier har skapats och utgjort grunden för en potentiell användare. Prototypen har utvärderats genom användartester varpå en interaktiv prototyp har skapats i Adobe Flash.Applikationen som utvecklats med ramverket som stöd anses uppnå god användbarhet och vara effektiv att använda.

Detta examensarbete syftar till att undersöka de olika teknikerna som lämpar sig för attkommunicera med en dräneringspump. Behovet av att kunna kommunicera meddräneringspumpen är i dagsläget växande. Detta då det inuti dräneringspumparnabörjar finnas allt mer smart elektronik som övervakar pumpen men ännu ingen klarlösning för hur denna smarta elektronik ska kunna nå ut med sin data. I dag måstedräneringspumparna öppnas upp för att data som den smarta elektroniken samlat inskall kunna läsas ur. Att öppna dräneringspumpen tar tid och packningar måsterengöras eller bytas p.g.a.

MobileReader är en mobil RFID (Radio Frequency Identification) applikation. Syftet med denna applikation är att skapa en RFID-läsare som skall gå att bära med sig ute på fältet. I första hand kommer läsaren att kunna läsa passiva RFID-taggar på Lågfrekvens-bandet (LF) samt att vara anpassad för nyare mobiltelefoner av tillverkaren Sony Ericsson. Detta examensarbete resulterade i ett program avsett för en Atmel ATmega16 mikroprocessor. Mikroprocessorn tar emot data från en befintlig LF-läsare via ett protokoll vid namn Wiegand 44.