Något händer när ny teknik gör intåg i klassrummet där undervisning, studier och lärande i olika ämnen står på schemat. I nästan varje elevs ficka finns idag en populär artefakt, mobiltelefonen. Att telefonen påverkar skolkulturen är förståeligt. Men hur anser lärarna att elevernas användning, kommunikationsrutiner och strategier för studier och lärande påverkar undervisningen och attityderna till skolarbetet? I skolan har man traditionellt alltid använt artefakter som myndigheterna har tillhandahållit, exempelvis böcker, penna och papper.

Idag använder vi mobiltelefoner mer och mer för att surfa på webbplatser. Det vi för 15 år sedan gjorde med dator gör vi idag med lätthet med en mobiltelefon, till exempel bankärenden och bokar tågbiljetter. I denna studie görs en undersökning på skillnader i hur samma webbplats används på dator respektive mobiltelefon. I uppsatsen betraktas beteenden som längd på besök, vilka knappar som klickas på, hur ofta besök avslutas respektive avbryts. Undersökningen tar hänsyn till hur webbplatsen är utformad med hänsyn till de riktlinjer som idag finns för användarvänlighet på en webbplats.

Byggproduktionen är, på grund av sina invecklade arbetsmoment och dynamiska arbetsplatser, drabbad av svåra informations- och kommunikationsproblem. Veidekke Sverige AB använder sig av virtuellt byggandet (VDC) för att lösa dessa hinder i utförandet av sina projekt. VDC tillämpar flera olika informations- och kommunikationstekniker (ICT) och har visat sig vara lönsamt vid projektering. Under projektering med VDC samlas alla beslutsbehöriga parter i ett interaktivt rum där information förmedlas snabbt och effektiv med hjälp av olika visualiseringstekniker. Då VDC saknar liknande arbetsmetoder som kan tillämpas i produktionen, används fortfarande traditionella informations- och kommunikationsprinciper.Genom ett samarbete med Veidekke implementerades ett ICT-program i ett bostadsprojekt för att undersöka hur dess funktioner påverkade de rådande informations- och kommunikations-problem.

Användandet av mobiltelefoner och antalet personer som surfar på Internet har ökat avsevärt de senaste åren och för att förena dessa två tekniker skapades WAP, som kort kan beskrivas som en möjlighet att surfa på Internet via mobiltelefonen. Det förutspåddes en stor efterfråga på en sådan här tjänst men något hände. WAP fick inte så stor genomslag som förväntats. I början var det krångligt att använda tekniken och det var ont om telefoner och tjänster. Abonnenter debiteras i dag per minut vilket utgör höga kostnader för den flitiga användaren.

Idag besöker vi inte längre webbplatser enbart via datorer, utan även mobiltelefoner och surfplattor. För att göra interaktionen på en webbplats användbar via flera olika plattformar blir det allt vanligare med responsiv anpassning. Denna utveckling ställer högre krav på den grafiska formgivaren som bör ha god kunskap om de plattformar som designen tillämpas på för att nå högsta möjliga användbarhet. En grafisk formgivare ska alltså förstå vad användbarhet innebär och hur denna kunskap ska tillämpas i designen. Kandidatarbetet undersöker vad som definierar användbarhet och vad grafisk design bidrar till i skapandet av responsiva webbplatser. Utifrån litteraturstudier i samband med en produktion i form av en responsiv webbplats, presenterar vi i detta arbete våra metoder för hur den grafiska designen ska uppnå användbarhet oavsett plattform. ---- We no longer visit websites solely by using computers, but also mobile phones and tablets.

Jag har jämfört hur unga människor lyssnade på inspelad musik på 1970-talet med hur unga lyssnar idag. Jag har gjort en enkätundersökning där två grupper, en som är ung idag och en som var ung på 1970-talet, fått svara på frågor om sitt musiklyssnande. Enkäten har jag kompletterat med fyra intervjuer. Den stora skillnaden när det gäller förutsättningarna för lyssnandet, är övergången från analog till digital teknik. Idag lyssnar vi mer vid datorn eller i portabla medier som mp3-spelare eller mobiltelefoner.

Elever får allt fler hjälpmedel som kan användas till fusk och det är enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhället. När man skrev med papper och penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma åt internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man märker att en uppgift är för svår. Den nya tekniken har även inneburit att det blivit lättare att upptäcka vissa typer av fusk. Den underlättar samtidigt på många andra sätt som att det går att se klockslag när en elev lämnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de går snabbt och enkelt att söka reda på vid ett senare tillfälle.Metoden som använts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrågats i intervjuerna var i huvudsak på vilket sätt internet, mobiltelefoner, bärbara datorer och annan IT påverkat hur eleverna fuskar och hur lärarna hanterar detta.

SammanfattningElectrolux är ett världsomspännande företag som producerar ett stort urval av produkter så somdiskmaskiner, kylskåp och dammsugare. En produktsort i Electrolux utbud är handhållnabatteridrivna dammsugare, vilka utgjorde 12 % av den sålda volymen dammsugare i Europa frånföretaget vid mätning i juni 2010. I Sverige har Electrolux en ledande position på marknaden förhandhållna batteridammsugare, men för att behålla försprånget krävs en ständig utveckling avnya, konsumentrelevanta produkter.Examensarbetet genomfördes under hösten och vintern 2010/2011 och hade som mål att ta framett till tre konsumentrelevanta koncept på handhållna batteridrivna dammsugare, vilka skullebygga på den nya tekniken borstlösa motorer. Resultatet presenteras i denna rapport, menlevererades också till Electrolux i form av fungerande prototyper.Projektet följde Electrolux utvecklingsprocess för primärutvecklingsprojekt vilket innefattadeförstudie, idégenerering, utvärdering, CAD-modellering och bygge av prototyper. Arbetetutfördes på Electrolux huvudkontor i Stockholm och omfattade 20 veckors arbete.I idégenereringsarbetet användes flera stödmetoder så som brainstorming, funktionsanalys ochmorfologisk matris och arbetet resulterade i fem olika koncept.

Något händer när ny teknik gör intåg i klassrummet där undervisning, studier och lärande i olika ämnen står på schemat. I nästan varje elevs ficka finns idag en populär artefakt, mobiltelefonen. Att telefonen påverkar skolkulturen är förståeligt. Men hur anser lärarna att elevernas användning, kommunikationsrutiner och strategier för studier och lärande påverkar undervisningen och attityderna till skolarbetet? I skolan har man traditionellt alltid använt artefakter som myndigheterna har tillhandahållit, exempelvis böcker, penna och papper.

Energiarbete handlar inte bara om att energieffektivisera byggnaderna utan även om att skapa platser med god energi som gör att vi mår bra och vill vistas där. Vid energi- och miljöarbete där utemiljön är det centrala arbetsmaterialet kan man få fl era synergieffekter. Energi finns överallt. Det handlar inte bara om att gröna tak och väggar kan ha en isolerande funktion, utan på köpet får man mer funktionsanpassade utemiljöer som kan förbättra livsmiljön.Genom att klimatplanera, som innebär att vi på smarta sätt planerar utemiljön och använder oss av träd, buskar, klätterväxter, grönytor, dagvatt en och refl ekterandematerial kan vi minska behovet av energi egentligen utan att förändra vårt beteende. Däremot behöver vi dessutom ändra vårt beteende för att uppnå en större effekt av klimatplaneringen.

Målet med detta arbete har varit att undersöka potentialen för skördardata (pri-filer) när det kommer till prognostisering av sortimentsutfall från avverkningar. Det gjordes genom regressionsanalys, där data från Sveaskogs beståndsregister utgjorde de förklarande variablerna och data från pri-filer utgjorde responsvariablerna. Arbetet hade i huvudsak tre analysmoment: undersökning av beståndsregistrets noggrannhet, samt hur väl arbetets prognoser stod sig mot facit (pri-filer) och dels mot Sveaskogs egna prognoser via VALS. Totalt utgjordes data av 42 trakter med tillhörande beståndsdata innan avverkning och de traktspecifika pri-filer som skapades under avverkningarna. Det påvisades avvikelser, stundtals stora avvikelser, mellan beståndsregistret och pri-filer. Avvikelserna redovisades inte per hektar, p.g.a.

Bakgrund: Friskis&Svettis (F&S) förslog olika uppsatsämnen till studenter som läser ekonomprogrammet på Högskolan i Gävle. Eftersom att jag motionerar mycket och är intresserad av marknadsföring bestämde jag mig att skriva om barfotamarknadsföring på F&S i Gävle.Syfte: Syftet med denna uppsats är identifiera medel som tjänsteorganisationer kan använda för att marknadsföra sig, trots att man har mycket begränsad ekonomi (barfotamarknadsföring).Metod: För att skaffa information om barfotamarknadsföring och på vilka sätt detta kan ske, började jag med att göra en litteraturstudie. Jag läste böcker om marknadsföring och media. Informationen som finns under rubrikerna Friskis&Svettis, lokala tidningar och begreppsdefinitioner har jag hämtat från Internetkällor. Information om F&S i Gävle fick jag av min handledare.

Allt ifrån persondatorer, mobiltelefoner och bilar kommer inom en snar framtid att vara uppkopplade mot Internet. Detta medför att varje enhet med en förbindelse till Internet kommer att behöva en unik IP-adress för att identifiera sig själv samt resten av Internet. Dagens Internet i form av IP version 4 (IPv4) kan inte hantera detta på grund av bristen på IPv4-adresser. Vidare saknar det nuvarande IPv4 trots det massiva antalet användare någon form av inbyggd säkerhet samtidigt som efterfrågan av nya tjänster samt teknologi från användare av Internet drastiskt ökar. Uppföljaren till IPv4, vars tekniska specifikation redan är färdigställd och standardiserad kallas IP Version 6 (IPv6).

Användandet av mobiltelefoner och antalet personer som surfar på Internet har ökat avsevärt de senaste åren och för att förena dessa två tekniker skapades WAP, som kort kan beskrivas som en möjlighet att surfa på Internet via mobiltelefonen. Det förutspåddes en stor efterfråga på en sådan här tjänst men något hände. WAP fick inte så stor genomslag som förväntats. I början var det krångligt att använda tekniken och det var ont om telefoner och tjänster. Abonnenter debiteras i dag per minut vilket utgör höga kostnader för den flitiga användaren. Den tredje generationens mobila tekniker som GPRS och UMTS är under lansering och förväntas förbättra användandet av WAP.

Som grafisk formgivare a?r framtiden i ett utvecklande stadium, da?r de tryckta publikationerna o?verga?r till allt fler digitala alternativ. I detta kandidatarbete beskrivs oron fo?r tryckproduktionens framtid och hur vi med hja?lp av kommunikationssa?ttet Crossmedia kan hitta en lo?sning pa? problemet. Kommunikationssa?ttet fo?rutsa?tter inte bara fo?rdelar fo?r tryck utan a?ven andra mediekanaler i digital form, da?r mediedelarna fa?r mo?jlighet att samspela fo?r att kunna na? ut till en bredare publik.