Inledning: Surdeg är idag en trend som fångats av många och de flesta bagerier ochdagligvarubutiker säljer bröd som kallas för surdegsbröd. Ett traditionellt surdegsbröd är ettbröd där surdegen används som enda hävningsmedel i brödet.Syfte: Syftet var att undersöka skillnader i sensoriska egenskaper, utifrån ettkonsumentperspektiv, samt GI-värde mellan surdegsbröd, jästbröd och bröd bakat på bådesurdeg och jäst.Material och metod: Metoderna som användes var två olika konsumenttester för att bestämmaskillnader mellan de tre bröden, och en in vitro-metod för att bestämma GI-värde.Resultat: Resultatet visade att konsumenter känner skillnad mellan surdegsbröd och jästbrödoch mellan surdegsbröd och bröd bakat på både surdeg och jäst men däremot inte mellanjästbröd och bröd bakat på både surdeg och jäst. Den syrliga Smaken i surdegsbröd minskar ombrödet bakas på både surdeg och jäst. GI-mätningen genom in vitro-metoden visade att brödetbakat på både surdeg och jäst hade lägst GI medan surdegsbrödet hade högst.Slutsats: Ett bröd bakat på både surdeg och jäst är mer likt ett jästbröd än ett surdegsbröd. In vitro-metoden är inte den mest tillförlitliga för att undersöka skillnader i GI för justsurdegsbröd samtidigt som surdegsbrödets pH-värde kan ha varit för högt för att kunna sänkabrödets GI-värde.

Denna studie syftar till att öka kunskapen om vilken syn frilansande och undervisande improvisationsmusiker har kring skapandet av ett personligt uttryck och hur de anser att ämnesområdet kan hanteras i musikundervisning. I bakgrundskapitlet ges en överblick av begreppet personligt uttryck och därefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ämnesområdet. Nästkommande kapitel om teoretisk bakgrund beskriver det sociokulturella perspektivet i egenskap av teoretisk utgångspunkt.Studien utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra frilansande improvisationsmusiker med stor pedagogisk erfarenhet i ämnesområdet. I resultatet beskrivs analysen av hur improvisationsmusikers syn på hur ett personligt uttryck kan skapas och hur de som pedagoger ser på undervisning inom detta område. Det framkommer bland annat att ett personligt uttryck handlar om att bejaka sin Smak och vilja samt att självförtroende, hantverksskicklighet och inspiration är aspekter att ta hänsyn till.

Att skapa karaktärer i en animation eller ett spel som publiken får sympati för och känner är levande, är ett avancerat och komplext arbete. Det finns dessutom en mängd olika tips och råd för att skapa en karaktär, att det kan kännas övermäktigt och svårt att sålla i. I denna uppsats kommer syftet därför ligga i att undersöka om det finns en fungerande formel för att skapa en lyckad och livfull karaktär. Syftet kommer även att bestå i att undersöka om denna formel av att skapa en karaktär går att tillämpa på både film- och spelkaraktärer. Dessa frågeställningar kommer att besvaras genom en litteraturstudie följt av en empirisk studie, ?Science fiction in space?, där dessa tips och råd kommer att prövas för att se om den formel som här lyfts fram är lyckosam.

This paper aims to investigate how human beings uses food to found an identity, with regards to how social class affects their choice of food and if trends play a part when it comes to cooking and purchasing food. The paper applies theorist Pierre Bourdieu's concepts such as habitus, capital and field.The main part of the material is composed of four interviews with seven informants; all of which is middle class. The paper also looks at how lifestyle, taste and attitudes to consumption are used when the informants build identity. The empirical part is split into three main subjects, where I first seek to find each informants food habits. What do they eat, and what do they not eat?It showed that a large part was due to their varied lifestyles, however generally speaking the day to day meals should be quick while meals during the weekends could take longer and also cost more.

Utomhuspedagogik har blivit mer och mer populärt i dagens skola. Forskning har visat att undervisning utomhus främjar inlärningen. Då naturen används som klassrum stimuleras flera sinnen så som lukt, känsel, hörsel och Smak. Ju fler sinnen som är aktiva desto djupare inlärning berikas man med. Hur fungerar det egentligen på en central skola i en storstad? En storstad som hela tiden växer i omfång saknar ofta en skog i närmiljön då den får ge vika för ännu mer bebyggelse.

I vår uppsats har vi kartlagt hur mycket mjölk som hälls ut under fem sammanhängande lunchtillfällen i en skolrestaurang. Genom samtal med eleverna har vi kartlagt även vissa orsaker till att mjölksvinn förekommer, detta ur elevernas perspektiv. Vi diskuterar förekommande svinn ur ekonomiska-, miljömässiga-, etiska- och pedagogiska perspektiv.Syftet med vår uppsats är att mäta mjölksvinnets omfattning och orsaker på en låg- och mellanstadieskola i en mindre stad i Sverige. Genom att göra en fallstudie har vi kunnat samla in både kvantitativt- och kvalitativt material. Vi har genom den kvantitativa mätningen mätt hur stor volym mjölk som slängs vid varje lunchtillfälle under en vecka i skolrestaurangen.

Syftet med den här uppsatsen är att söka förståelse för hur elever uppfattar att deras id-rottsliga bakgrund påverkar lärarens feedback, bemötande och förståelse för situationer i ämnet. I förlängningen innebar detta också att vi var intresserade av hur eleverna upp-fattar att deras idrottsliga erfarenheter påverkar den relation de utvecklar till aktuell lära-re. Studien är gjord ur ett elevperspektiv och behandlar elevers uppfattningar. Våra in-formanter är elever på gymnasiet. Studien är relaterad till kunskapskraven i ämnespla-nen för idrott och hälsa GY11 med anledningen att den tydligt markerar värdet av en kommunikation mellan elev och lärare.

Ett flertal studier visar på att en stor del elever väljer att inte äta av skollunchen. Faktorer som Smak, miljö, hälsa, sociala, kön och kroppsuppfattning påverkar elevernas val att äta eller inte äta skollunch. Flera projekt med förändringar, som rör skollunchen, har gjorts i olika skolor i Sverige för att få eleverna att njuta mer av skollunchen.I en låg- och mellanstadieskola i västra Sverige har skollunchen blivit ifrågasatt av en förälder och därför har rektorn på skolan bett om hjälp att utreda om skolan har ett problem i frågan. Tillsammans med ett antal aktörer på skolan har vi bedrivit aktionsforskning för att på så sätt inventera eventuella problem kring skollunchen samt undersöka förslag till åtgärder som kan leda till förändring. Aktionsforskning kan ses som en process med den nuvarande kunskapen som utgångspunkt och vi har medverkat till att starta denna process genom definition och inventering av problemen.Resultatet blev att aktörerna inte upplevde maten eller den miljö som den serveras i som ett problem.

Nötköttsproduktionen i Sverige minskar samtidigt som efterfrågan på kvalitetskött ökar. I Jämtlands län utgörs jordbruket framförallt av mjölk- och köttproduktion. Betydelsen av begreppet köttkvalitet är komplext och innefattar många olika aspekter. Köttkvalitet kan delas in i olika typer av kvalitet, till exempel ätkvalitet, hygienisk kvalitet, etisk kvalitet och teknologisk kvalitet. Marmorering ingår i begreppet ätkvalitet och har betydelse för köttets saftighet och Smak.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska ungdomars f?rh?llningss?tt till och resonemang kring konsumtion av frukt och gr?nsaker, samt kostr?det kopplat till detta. Metod: I denna kvalitativa studie utf?rdes fyra semistrukturerade gruppintervjuer som ?ven innefattar praktiska moment med frukt och gr?nsaker. Urvalet bestod av 24 personer fr?n ?ttonde klass. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ inneh?llsanalys f?r att identifiera betydande kategorier. Resultat: Deltagarnas svar visade att det kan vara flera faktorer som influerar deras f?rh?llningss?tt till och resonemang kring frukt och gr?nt.

Syftet var att belysa uppfattningar om vegetarisk mat och intresse för fler vegetariska matval bland vuxna mellan 30-45 år i det enskilda hushållet under vardagar. Detta gjordes på uppdrag av ett livsmedelsföretag. Från livsmedelsföretagets sida fanns ett intresse i organisationen Meatless Monday och att själva utveckla en vegetarisk produkt eller receptfolder. Köttkonsumtionen bland svenskar ökar varje år vilket är en negativ utveckling vad gäller miljöpåverkan. Vegetarisk mat har även flera hälsofördelar.

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Denna c-uppsats har utgått från tidigare forskning om overchoice och hur overchoice-situationer uppstår. Vi har sedan gått vidare och undersökt overchoice i snabbmatsindustrin där fenomenet inte är belyst i tidigare forskning. Vi har även undersökt hur overchoice uppträder vid modularisering inom snabbmatsindustrin. Dessa situationen har analyserats med hjälp av en enkätstudie där respondenterna har tagit ställning i ett antal valsituationer av olika komplexitetsgrad. Vi har funnit att kunder inte upplever overchoice när de ställs inför ett snabbmatsutbud av samma omfattning som ett utbud av hemelektronik där tidigare forskning har kunnat påvisa ett overchoice.

Denna uppsats beskriver möbelarkitekten Axel Einar Hjorths karriär och produktion med fokus på åren 1927-32, hans första sex år som chefsarkitekt på Nordiska Kompaniet. Genom att undersöka några samtida tidskrifter försöker uppsatsen även utröna hur Hjorth mottogs under sin egen tid, samt varför han var förtigen i svenskdesignhistoria så länge.I uppsatsen ingår flera möbelanalyser vilka syftar till att beskriva Hjorths stil och bredd samt tidens Smak. Uppsatsen visar att Axel Einar Hjorth ofta ritade internationellt orienterade möbler i ren art déco, men också stilmöbler, funktionalistiska seriemöbler m.m. Art déco var en stilriktning under mellankrigstiden, men i Sverige talar vi ofta om ?Swedish Grace? eftersom mycket konsthantverk under denna tid fick ett något svalare klassicistiskt uttryck än övriga länders.

Abstract Denna uppsats behandlar frågeställningar kring konsumenters motivation och kvalitetsupplevelse i samband med köp och konsumtion av Functional Food. Vi har genomgående i uppsatsen haft ett konsument- och ett producentperspektiv för att kunna identifiera skillnader som kan föreligga mellan dessa två. På så sätt utröner vi om konsumentens kvalitetsupplevelse stämmer överens med de mervärden som producenten vill förmedla. Vi har även kartlagt vilka faktorer som motiverar konsumenter till köp av en Functional Food. Till vår hjälp i den empiriska del som grundar sig på kvalitativa djupintervjuer med ladderingteknik har vi haft tillgång till ProViva Active.