Sökresultat:
250 Uppsatser om Smćskalig vindkraft - Sida 3 av 17
Vindkraft i Sverige : NulÀge och framtidsutsikter med fokus pÄ energilagring
Den hÀr rapporten Àr gjord för ett kandidatexamensarbete pÄ KTH inom programmet industriell ekonomi med inriktning mot energisystem och hÄllbar utveckling. Bakgrunden till studien Àr den ökning av andelen elektricitet i Sverige som genereras frÄn förnybara energikÀllor, dÀr lagstiftning och politiska mÄl kring utslÀpp av vÀxthusgaser har varit drivande faktorer. Vindkraft Àr en av dessa förnybara energikÀllor och produktionen av elektricitet frÄn vindkraft har pÄ senare tid ökat kraftigt i Sverige.Den ökade mÀngden vindkraft som ingÄr i det svenska energisystemet stÀller ökade krav pÄ regleringen av produktionen i elnÀtet dÄ vindkraftens effekt varierar med vindhastigheten, den Àr intermittent. I dagslÀget Àr det frÀmst vattenkraften som anvÀnds för reglering av vindkraften, men den Àr till största del utbyggd i norra Sverige och transmissionsbegrÀnsningar i elnÀtet gör att dess förmÄga att reglera elproduktion i södra Sverige Àr begrÀnsad.Studiens mÄl Àr att svara pÄ om det finns teknologier för lagring av energi som Àr lÀmpliga och ekonomiskt hÄllbara för anvÀndning i Sverige samt hur dagslÀget för vindkraften ser ut i Sverige. En omfattande studie av de i dagslÀget aktuella teknologierna för lagring av energi utförs.
Förundersökning: Uppförande av vindkraftverk pÄ à sberget, Hudiksvalls kommun
Alla vindkraftsetableringar föregĂ„s av en projekteringsfas dĂ€r den tĂ€nkta platsen undersöks grundligt samtidigt som tillstĂ„nd ska sökas och beviljas. Detta Ă€r en kostsam process som tar flera Ă„r och det Ă€r inte ovanligt att projekteringar lĂ€ggs ner och en etablering uteblir, vilket Ă€ven gör att projekteringen blir riskfylld. MĂ„lsĂ€ttningen med detta arbete Ă€r att göra en förundersökning som utreder vilka förutsĂ€ttningar Ă
sberget har för vindkraft. Resultatet redovisas i denna rapport och ska fungera som ett beslutsunderlag med syftet att underlÀtta vid en framtida projektering.Förundersökningen har utgÄtt ifrÄn en initial utvÀrdering som gjorts vid ett tidigare tillfÀlle och utöver detta har Àven frÄgor relevanta för en projektering stÀllts. För att kunna besvara frÄgorna har inom branschen vanligen anvÀnda metoder i största möjliga mÄn anvÀnts.
Alternativa energilösningar för Stall BÀckseda
Syftet med detta arbete har varit att se över möjligheterna för alternativa energikÀllor för Stall BÀckseda. Vidare Àr det tÀnkt att avsÀtta 200.000 kr för att realisera planerna under vÄren och sommaren 2005, detta har emellertid blivit uppskjutet. Vid arbetsgÄngen har aktuella alternativ som Àr realiserbara i dagslÀget bÄde ekonomiskt och tekniskt tittats pÄ. Stor vikt har lagts vid smÄskalig vindkraft och solvÀrme. Medelvindshastigheten i BÀckseda Àr enligt SMHI mellan 3 och 4 m/s pÄ 10 meters höjd.
Vindkraften och landskapet - en fallstudie av vindkraftsplaneringen i Motala kommun
Detta examensarbete vill beskriva de nya förutsÀttningar för att behandla
vindkraftsetablering i tematiska tillÀgg till översiktsplaner, som uppstÄtt i
och med att prövningen av vindkraftsverk 2009 till stor del förts över frÄn
plan- och bygglagen till miljöbalken. Examensarbetet omfattar ocksÄ ett förslag
till tema-tiskt tillÀgg till Motala kommuns översiktsplan. DÀr prövas en analys
av hur estetiska och landskapsrelaterade bedömningar kan göras.
Fokus har lagts vid hur bedömningar kommer att hanteras nÀr vindkraftverk som
bygglovbefrias enbart genomgÄr en tillstÄndsprövning. Reflektioner och
slutsatser bygger pÄ egna tankar frÄn utarbetandet av det tematiska tillÀgget
och erfarenheter av efterföljande arbete inom Motala kommun med att omvandla
planförslaget till en kommunal produkt Dessutom har intervjuer gjorts med
representanter frÄn kommunens stadsbyggnadsenhet, bygglovenhet och frÄn
lÀnsstyrelsen. UtifrÄn redovisade förutsÀttningar och analys av hur
vindkraftens omgivningspÄverkan kan komma att bedömas har riktlinjer har
utarbetats.
RennÀringen och Vindkraftsexploatering: Vem skyddar samerna?
?Vilket lagstiftat skydd finns för de renskötande samerna nÀr exploatering planeras??Vilket skydd finns framarbetat via praxis för de renskötande samerna nÀr en vindkraftspark planeras??Vilken hÀnsyn tas till samebyarna i planeringsstadiet för en ny vindkraftspark??Vilket riksintresse vÀger tyngre och kan en sÄdan bedömning göras rÀttssÀkert?Miljöbalkens hushÄllningsbestÀmmelser i 3 kapitlet Àr de renskötande samernas starkaste skydd mot exploateringen av vindkraft. Samtidigt sÄ Àr det dessa bestÀmmelser som Àr de bestÀmmelser som oftast gör att samebyarnas renbetesmarker kan tas i ansprÄk för vindkraftsparker dÄ bÄda dessa skyddas enligt 3 kapitlet. Vilket visar pÄ att riksintresset för energiutvinning av vindkraft vÀger tyngre Àn riksintresset för rennÀringen.Ytterligare skydd finns i rennÀringslagen frÄn 1971 som dock mer skyddar mot upphÀvande av renskötselrÀtten och skyddar den enskilde samens rÀtt att bedriva renskötsel. UpphÀvandet av renskötseln kommer sÀllan pÄ tal och i fallen med vindkraftsparker har Ànnu aldrig skett.
Vindkraft i norra Sverige. Inventering av lÀmpliga platser för vindkraftsetablering i de sex nordligaste lÀnen.
The interest for wind power has increased in Sweden. Northern Sweden is especially interesting due to that a new wind resource map shows that there are areas in northern Sweden that have more potential for wind power than what have been known before. Therefore E.ON Vind is interested in finding out if, and where, there are suitable places for establishment of wind power in northern Sweden. The purpose of this master thesis is therefore to perform an inventory of northern Sweden for suitable places for wind power. The master thesis is performed at E.ON Vinds office at Vasagatan in Stockholm.
Problematik kring vindkraftsetableringar : - en studie av hur olika aktörsgrupper uppfattar och tolkar miljöbalken kapitel 1-4, kopplat till vindkraft, miljö och en hÄllbar utveckling
Syftet med studien har varit att undersöka hur olika aktörsgrupper i Sverige upplever och tolkar miljöbalkens första fyra kapitel i förhÄllande till landbaserad vindkraft i Sverige. FrÄgestÀllningarna behandlar huruvida olika handlingssÀtt hos dessa olika aktörsgrupper, gÀllande miljöbalkens första fyra kapitel kopplat till vindkraft, pÄverkar miljön lokalt och globalt. Dessutom undersöks kopplingen till hÄllbar utveckling som den presenteras i miljöbalkens 1 kapitel 1§. Studien baseras pÄ en textanalys av de kapitel i miljöbalkens förarbeten som behandlar miljöbalkens kapitel 1-4. Dessutom baseras resultaten pÄ fem kvalitativa intervjuer samt tvÄ telefonintervjuer med olika aktörsgrupper pÄ tre nivÄer bestÄende av miljödepartement, lÀnsstyrelser och verksamhetsutövare.
Vindkraft pÄ à land. Möjligheter för en övergripande planering.
Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur anvÀndning av LAS företrÀdesrÀtt och bemanningsföretag har pÄverkat IF Metall och arbetsgivare inom tillverkningsindustrin. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer samt anvÀnt sekundÀrdata sÄ som böcker, tidningsartiklar, forskningsrapporter och internetkÀllor. Teoretiskt perspektiv: Vi har anvÀnt oss av Atkinsons teori, kapitalbindning, nyttomaximeringsteori, transaktionskostnadsteori samt psykologiskt och transaktionellt kontrakt. Empiri: I empirin redovisas arbetsdomstolens domar om kringgÄende av LAS. DÀrefter följer redovisning av intervjuer som genomförts med IF Metall, Svenskt NÀringsliv, Bemanningsföretagen och tre företag inom tillverkningsindustrin. Slutsats: VÄr undersökning visar att IF Metall och arbetsgivare enbart kan komma överens om ett kollektivavtal upprÀttas. Den nya förstÀrkta företrÀdesrÀtten tycks ha skapat Àn mer osÀmja arbetsgivare och IF Metall:s fackförbund emellan..
Vindkraftljud i vildmarken. Djupintervjuer med boende runt en stor vindkraftpark
Buller frÄn vindkraft Àr en viktig begrÀnsande faktor för utbyggnaden. Syftet med denna studie var att genom djupintervjuer undersöka hur nÀrboende vid en nyetablerad stor vindkraftpark i skogsterrÀng upplever ljudet och andra förÀndringar i miljön. Intervjuer gjordes med elva personer i nÀrheten av vindkraftparken JÀdraÄs i GÀstrikland med 66 verk. BerÀknad ljudnivÄ vid deltagarnas hus Àr mellan 33 och 42,5 dB(A). Resultatet av en tematisk analys, visade att upplevelsen av ljudet kan vara kopplad till ljudnivÄn, vindriktningen, förvÀntningar pÄ ljudmiljön och ljudkÀnslighet.
Hur hanteras risken för fÄglar och fladdermöss i tillstÄndsprövningen av vindkraft?
Syftet med uppsatsen har frÀmst varit att utreda hur riskerna för fÄglar och fladdermöss hanteras i tillstÄndsprövningen av vindkraft. Vindkraft brukar ofta beskrivas som den miljövÀnligaste energikÀllan som finns eftersom vinden Àr förnybar, inhemsk och gratis. Ett vindkraftverk ger inte upphov till nÄgra utslÀpp eller avfall under driften och efter ca Ätta mÄnader har lika mycket energi producerats som gÄr Ät för tillverkningen av verket. UtifrÄn ett globalt perspektiv skulle de flesta gynnas av att andelen förnybara energikÀllor ökade eftersom det skulle minska utslÀppen av klimatstörande gaser. För att underlÀtta utbyggnaden av vindkraft har svenska politiker bland annat tagit bort den tidigare dubbelprövningen och Àndrat grÀnserna mellan anmÀlan och tillstÄnd.
Prisbaserat eller kvantitetsbaserat stödsystem?: en studie av
svenska vindkraftsproducenter
Uppsatsen behandlar de svenska vindkraftsproducenternas uppfattning betrÀffande de tvÄ olika stödsystemen miljöbonus och elcertifikat som tillÀmpas i Sverige under Är 2004. Uppsatsens syfte Àr att jÀmföra förmÄgan att stimulera till teknisk utveckling hos de tvÄ olika stödsystemen miljöbonus och elcertifikat. Vi Àmnade undersöka vilka uppfattningar de olika svenska elproducenterna har betrÀffande de olika systemens kapacitet att stimulera till nyinvesteringar i förnybar elproduktion med vindkraft och vilka incitament de olika stödsystemen ger de enskilda vindkraftsproducenterna att reducera kostnader och priser. Teknisk inlÀrning och osÀkerhet pÄverkar de olika systemens kapacitet att skapa elproduktion med förnybara energikÀllor. Konkurrensintensiteten pÄverkar de olika systemens incitament att reducera kostnader och priser.
Vindkraft och rennÀring
The Swedish Parliament has decided to increase the share of electricity produced by wind power. The same parliament has decided that the Sami have the right to herd reindeer over 50% of the country's land area. In this literature review the potential impact wind power development and associated infrastructure may have on reindeer husbandry conditions are examined.
The unique physiology of the reindeer enables it to live out of grazing in the arctic climate in the north of Sweden. For reindeer husbandry to be long-term productive and sustainable, it is important that there is enough land for grazing. The research available on how reindeer are disturbed by human activities such as roads, mines, hikers, etc., clearly indicates that the reindeer avoids areas close to such disturbance.
Multikriterieanalys för identifiering av lÀmpliga omrÄden för etablering av vindkraftverk
Idag fokuseras det politiska intresset pÄ klimatfrÄgor och det visade sig inte minst nÀr Nobels fredpris tilldelades Panel of Climate Change och Al Gore Är 2007. KlimatfrÄgor med fokusering pÄ bland annat energifrÄgan, biologisk mÄngfald och hÄllbar utveckling kommer att vara nyckelfrÄgor under andra halvan av 2009 nÀr Sverige Àr ordförandeland för EU.Bidragande orsaker till klimatförÀndringar Àr mÀnskliga utslÀpp av vÀxthusgaser. Arbetet med att minska utslÀppen sker bland annat genom Kyotoprotokollet, dÀr 160 stater deltar, innehÄllande bindande Ätaganden att minska utslÀppen med 5 % fram till 2012. I och med arbetet med att minska vÀxthusgaser Àr frÀmjandet och utvecklandet av förnyelsebar energi en viktig del, sÀrskilt i form av vindkraft. Kommunernas fysiska planering spelar en viktig roll i detta, t ex i framtagandet av lÀmpliga omrÄden för etablering av vindkraft.GÀvle kommun anvÀnds som fallstudie och detta arbete ska underlÀtta förfarandet att ta fram bra beslutsunderlag som varje planerare behöver göra.
Konflikterande intressen, rationaliteter och organisatoriska logiker vid storskalig vindkraftanlÀggning -En hermeneutisk studie om möjligheter och risker kring nuvarande förutsÀttningar
Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program 15 hp Institutionen för kulturvÄrd Göteborgs universitet 2012:13.
Investering i vindkraft : Teori möter praktik
Syfte: Uppsatsens syfte Àr att följa ett investeringsprojekt i ett företag och sÀtta det i relation till teorin om investering. Författarna vill försöka utreda huruvida det förekommer skillnader i hur det gÄr till i praktiken jÀmfört med teorin om hur företag skall eller bör gÄ till vÀga i en investeringsprocess.Metod: Kvalitativ enkelfallstudie med intentionen att utvÀrdera och jÀmföra sjÀlva utfallet av en investeringsprocess mot gÀllande teorin baserat pÄ intervju av nyckelperson samt genomgÄng av dokument.Teori: Med teorier om investering, kalkylmetoder, investeringsbedömning samt om olika typer av investeringar, riskbedömning samt kÀnslighetsanalys vill vi belysa det teorin sÀger om en investeringsprocess.Empiri: Kort genomgÄng av studerat företag följs av intervju med nyckelperson i studerat företags investeringsprocess samt bearbetning av i processen anvÀnda dokument.Resultat: Företag gör sÀllan som teorin sÀger nÀr det gÀller investeringskalkyler men teorin finns som komplement till praktikens utförande. Det finns ofta annat Àn endast investeringskalkyler som visar positivt utfall som ligger till grund för en investering..