Sök:

Sökresultat:

74 Uppsatser om Smćskalig uppgradering - Sida 4 av 5

Uppgradering av robotsystem pÄ Termisk sprutning, Volvo Aero

This thesis work resulted in a template for how the thermal spray process can be controlled through robot programs. The robots today and their programs need to be replaced, therefore a new structure which can be matched with the new robot systems is needed. The work is limited to only concern structured programming on the new robots on Thermal Spray Centre (TC) with the programming language Rapid. The basic data for the program was retrieved from interviews with concerned personnel at TC, from studies on process parameters for thermal spray and from existing specifications at Volvo Aero Corporation (VAC). The thesis work briefly describes the process thermal spray and the four methods used at VAC.

Framtida möjligheter för mobil styrning av hemmet :  

MÄlen med denna undersökning har varit att studera vilka tekniker som idag finns för att möjliggöra mobil styrning av hemmet och dÀrigenom underlÀtta elanvÀndarens roll i en uppgradering av det befintliga elnÀtet, vilken/vilka tekniker som bör fÄ störst betydelse för framtidens smarta hem, samt hur en implementering av en mobil applikation för fjÀrrstyrning av hemmet skulle kunna tas fram. Undersökningen har i första hand genomförts genom en omfattande förstudie och informationsinhÀmtning, genom jÀmförelser av för- och nackdelar mellan olika nÀtverkstekniker, samt genom utredande av lÀmplig utvecklingsmiljö baserat pÄ tillgÄng till öppet utvecklar API, produkttillgÀnglighet och support, samt initialkostnad för utvecklingsverktyg och system för testning. Undersökningen har visat att det idag inte finns nÄgon klar vinnare bland nÀtverksteknikerna pÄ omrÄdet, Àven om Zigbee, Z-Wave och Wi-Fi Àr de starkaste kandidaterna till att vinna stora marknadsandelar. Det Àr sÄledes inte uppenbart att nÄgon teknik kommer att fÄ mycket större utbredning Àn de övriga dÄ teknikerna istÀllet kan komma att komplettera varandra dÄ de Àr starka pÄ olika omrÄden. Undersökningen har ocksÄ visat att som utvecklingsmiljö Àr det svenska företaget Telldus produktlösning (Tellstick) en relativt billig och enkel produkt att anvÀnda för att komma igÄng med styrning av hemmet, samt att de tillhandahÄller tvÄ öppna APIer och uppmuntrar tredjepartsutveckling av applikationer för deras system..

LAN-Uppgradering

The interest in small-scale electricity in Sweden has increased strongly in recent years. The interest is noticeable both among politicians to increase the share of renewables in the energy mix, and among electricity consumers to partially replace purchased electricity with self-produced. This has resulted in a significant increase of electricity production in low voltage grids in recent years, and the trend appears to continue in the coming years. The majority of the new production plants are solar cells, followed by wind turbines, and it is also in these the greatest efforts are made in this paper.Distributed generation is often seen as something positive since it will contribute to reduced transmission losses and reduced voltage drop in the networks, and that it increases the share of electricity from renewable sources. In cases where the grids are not strong enough, or in other ways not adapted to manage the installed production, power quality may be adversely affected.

Uppgradering av reklamationssystem : Windows Presentation Foundation

Porsche Àr ett tysk bilföretag mest kÀnt för sportbilar och Àr en del av Volkswagen koncernen. Volkswagen Group Sverige tillgodoser Porsche Sverige med ett reklamationssystem som heter PRT.PRT Àr en webbapplikation som Àr skriven med Active Server Pages och Visual Basic 6 komponenter. PRT Àr i dagslÀget svÄrunderhÄllet och allmÀnt smÄbuggit att anvÀnda och jobba med. Systemet körs Àven pÄ gamla servrar som Volkswagen Group Sverige vill sluta att anvÀnda. Detta har gett att Volkswagen Group Sverige vill avveckla detta system och skriva om PRT till en klient som kan nÄs remote istÀllet för via webben.

Ungdomar, mÀrkeskonsumtion och sociala klassresor

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur ungdomars konsumtionsvanor pÄverkas av deras socioekonomiska förutsÀttningar. Genom en enkÀtundersökning gjord bland Ärskurs 8- och Ärskurs 9-elever vill vi pröva ungdomarnas attityder till mÀrkeskonsumtion, samt hur företagen vÀljer att agera utifrÄn dessa. Uppsatsen baserar sig pÄ Erwing Goffmans teori kring representativ identitet. För att vara representativ skall man inneha rÀtt attribut, följa trender och strömningar i samhÀllet samt upprÀtthÄlla de normer för uppförande och upptrÀdande som ens sociala grupp förbinder med dem. Uppsatsen baseras ocksÄ pÄ teorier kring varumÀrkesexploatering. Differentierade socioekonomiska förutsÀttningar hindrar inte mÀrkesvaruföretagen frÄn att hÄrdlansera trender mot ungdomars konsumtionsmönster.

Insamling och behandling av matavfall i Kiruna

Syftet med studien har varit att utreda vilka typer av lokalt hÀrrörande avfall som skulle kunna fungera som potentiella rötningssubstrat tillsammans med matavfall i Kiruna kommun, samt vilka biogasutbyten som Àr möjliga att vÀnta sig frÄn avfallen i frÄgan. Utöver detta har syftet varit att lÀgga fram tekniska och ekonomiska lösningar pÄ hur biogas kan framstÀllas, samt jÀmföra matavfallstransporter via vÀgnÀt med avloppsnÀtet för att utreda vilket alternativ som Àr mest lÀmpligt att anvÀnda sig av.Metoden för att nÄ syftet har varit litteraturstudier, att jÀmföra med redan etablerade anlÀggningar och insamlingssystem samt utföra egna berÀkningar och analyser gjorda pÄ information och antagande gÀllande Kiruna kommun. Resultatet visade att en substratblandning pÄ matavfall, avloppsslam, hÀstgödsel och slaktavfall skulle kunna generera strax under 400 000 nm3 fordonsgas per Är och att en matavfallsinsamling utförd via vÀgnÀtet, men som anpassats till klimatet, var att föredra pÄ grund av stora gasförluster i avloppsledningsnÀtet.Resultatet visade pÄ ett totalt insparande av drygt 683 ton koldioxidekvivalenter om Äret, dock ett behov av att öka avfallstaxan med 379 kronor per hushÄlls och Är. En termofil vÄtrötning var den rötmetod som ansÄgs mest lÀmplig att anvÀnda sig av och för uppgradering av gasen Àr en sÄ kallad vattenskrubber att föredra. Den viktigaste aspekten som kom upp i diskussionen var den ekonomiska biten och den miljömÀssiga vinsten, huruvida det Àr lÀmpligt att lÄta ett mindre minusresultat sÀtta stopp för en möjlighet att spara in stora mÀngder vÀxthuspÄverkande gaser.

Uppgradering av automatisk teststation

The climate changes that are occuring in the world have resulted in that the EU callingfor a 20 % reduction in energy consumption to the year 2020, to reach that goal theEU want the public sector to go forth as a good example. VÀstfastigheter owns andmanage the hospital buildings in the VÀstra Götaland region. To be able to reducetheir energy usage VÀstfastigheter has hired several consulting firms to chart out theenergy consumption on each hospital building. The biggest energy savings potentialhave been calculated and what the cost will be to perform each action. The energyaudit have been completed and stand as the decision basis for VÀstfastigheter?s choiceon which action packages that should be implemented.

FrÄn Knivsöder till Snobbsöder : en fallstudie av gentrifieringen av Hornstull

Den höga graden av inflyttning till stÀder idag, med en hög efterfrÄgan pÄ mark i centrala lÀgen, bidrar till att priset pÄ ett liv i staden ökar. En effekt av det Àr att nedgÄngna stadsdelar tas över av en samhÀllsklass med en bÀttre ekonomi Àn de ursprungliga invÄnarna. Fenomenet kallas gentrifiering och kan ses i omrÄdet Hornstull i Stockholm. Media beskriver Hornstull som en stadsdel som har gÄtt frÄn ruffig till trendig. Syftet med det hÀr arbetet Àr att genom en fallstudie av Hornstull i Stockholm, att undersöka fysiska och sociala faktorer av gentrifiering frÄn ett nÀringsidkarperspektiv. I fallstudien intervjuades smÄföretagare baserat pÄ hur lÀnge de verkat pÄ platsen och vilken typ av verksamhet de bedriver. Tre sakkunniga med olika yrkesroller inom stadsplanering intervjuades för att bidra med yrkesspecifika Äsikter om gentrifiering i allmÀnhet och mer specifikt om processen i Hornstull.

Utveckling av webbtjÀnst för BISRapportgenerator pÄ Banverket

Banverket Àr den myndighet som har ansvaret för jÀrnvÀgstransportsystemet i Sverige och Àr enproducent av jÀrnvÀgsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemetBIS och Banverket Àr förpliktad att tillhandahÄlla den. I nulÀget Àr informationenÄtkomlig pÄ ett lÀtt sÀtt frÀmst internt. Dessutom stÀller dagens samhÀlle krav pÄ att informationenska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografiskinformation som svar pÄ behovet att ÄteranvÀnda och samutnyttja geografiska data.VÄrt examensarbete Àr genomfört pÄ Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktatpÄ att kartlÀgga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjÀnst för BIS för attöka tillgÀngligheten till informationen.Rapportens kunskapsbidrag Àr en analys av standarder för geografisk information som Àr relevantaför jÀrnvÀgsnÀtet.

Utveckling av webbtjÀnst för BIS Rapportgenerator pÄ Banverket

Banverket Àr den myndighet som har ansvaret för jÀrnvÀgstransportsystemet i Sverige och Àr en producent av jÀrnvÀgsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemet BIS och Banverket Àr förpliktad att tillhandahÄlla den. I nulÀget Àr informationen Ätkomlig pÄ ett lÀtt sÀtt frÀmst internt. Dessutom stÀller dagens samhÀlle krav pÄ att informationen ska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografisk information som svar pÄ behovet att ÄteranvÀnda och samutnyttja geografiska data. VÄrt examensarbete Àr genomfört pÄ Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktat pÄ att kartlÀgga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjÀnst för BIS för att öka tillgÀngligheten till informationen. Rapportens kunskapsbidrag Àr en analys av standarder för geografisk information som Àr relevanta för jÀrnvÀgsnÀtet.

VÀrdeflödesanalys - för effektivisering av trerörlÀggningsprocesser

Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.

Biogasproduktion pÄ Utö

Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.

FR2000 : Introducering av ett ledningssystem pÄ ett litet företag

Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.

Operationell leasing :  Vad Àr det stora bolag egentligen betalar för?

Denna studie Àr utförd pÄ ett leasingbolag för att undersöka incitamenten för stora bolag att vÀlja en operationell lease som finansieringsalternativ för sin tillgÄng.Tidigare studier har genomförts för att undersöka operationell leasing och dess pÄverkan pÄ smÄ och medelstora bolag (SME), dÀrför riktar sig denna studie till stora bolag och deras incitament till att anvÀnda sig av operationell lease för att skapa kunskap om detta omrÄde. De större bolagen har likviditet och kapacitet att genomföra inköpen sjÀlv, men vÀljer ÀndÄ en finansieringsform som innebÀr att genom en mÄnadshyra fÄ utnyttja tillgÄngen som krÀvs för att bedriva sin verksamhet. Detta gör det intressant att undersöka incitamenten för de stora bolagen.De incitament som anvÀndes som grund för undersökning Àr de som European Investing Fund (EIF) har anvÀnt sig utav nÀr de gjorde undersökningen pÄ SME företag ute pÄ den europeiska marknaden. Dessa Àr priset, restvÀrdesrisken, cashflow, uppgradering och tjÀnster/service. Dessa incitaments vÀrde ökade med storleken pÄ företaget och dÀrför var det aktuellt att anvÀnda sig av denna studie.De intervjuer som genomfördes bekrÀftade att dessa incitament alla Àr vÀldigt viktiga för storabolag, men i vilken ordning beror helt pÄ vilken typ av tillgÄng som leasas.

Planering av transportinfrastruktur : En studie av samverkan i planering och genomförande av ett regionalt infrastrukturprojekt

I ett samhÀlle med starka lokala aktörer kan inte staten agera suverÀnt. Stats­makten Àr bero­ende av samverkan med lokala och regionala aktörer och blir pÄverkade av dem. De olika of­fentliga aktörernas resurser Àr dels finansiella i form av anslag av me­del, dels legala genom myndighetsutövning. I frÄgor gÀllande utbyggnad eller uppgradering av transportin­frastruktur tvingas staten samverka med regionala och lokala aktörer (kommuner) för att uppnÄ gemen­samma mÄl. Denna samverkan antar olika karaktÀr frÄn fall till fall och innebÀr att sÄvÀl mÄl som resurser förÀndras under pro­cessens gÄng.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->