Sök:

Sökresultat:

65 Uppsatser om Smćgrisar - Sida 3 av 5

JÀmförelse mellan sojaböna och Äkerböna som proteinfoder till vÀxande grisar

The soybean can be used in multiple ways, and its high oil content makes it suitable for extraction. Soy bean meal, a by-product of the oil extraction, is a good source of protein with a high feeding value, and is therefore used in a number of different animal feeds. Further, soy bean meal has a low production price, which is one of the reasons for the extensive export of the product. There is a great demand for vegetable-based proteins, especially in the organic production where synthetic amino acids are banned. However, the current production of soy beans is not environmentally sound and that combined with the long transport distances amplifies the need of finding a locally produced protein source.

Vattenbehov och olika system för vattentilldelning till nyavvanda grisar :

We all know that water is very important for both animals and humans. When we are weaning the piglets from the sow we must guarantee that the piglets can start to drink more water instead of sow milk. The first thing to check is always the quality of the water that is to be used. To secure that, you must take a water sample. If the water is inadequate it can bring a lot of problems and diseases.

Grisproduktionen pÄ Gotland : möjligheter och hinder för expanderad produktion

Studiens syfte Àr att identifiera ÄtgÀrder, som de gotlÀndska lantbrukarna kan vidta för att överbygga hindren och utnyttja möjligheterna för en ökad produktionsvolym av grisar pÄ ön. De hinder och möjligheter, som omfattas av studien, Àr av varjehanda slag ? kostnads- och intÀktsposter, företagsledning i bred bemÀrkelse (vilken Àr överordnad de olika ekonomiska nyckeltalen) samt olika ?mjuka? variabler av psykologisk och social karaktÀr (vilka Àr överordnade företagsledningsförmÄgan). Studien bygger pÄ tre teorier, nÀmligen nÀtverksteori, teorier om företagsledning samt teorier om regional utveckling. Med dessa teorier som grund formuleras ett antal hypoteser, frÄn vilka frÄgor hÀrleds till den intervjuguide som anvÀnds vid intervjuerna. Det empiriska materialet samlades in i tre omgÄngar.

Svansbitning hos grisar, arv eller miljö?

Tail-biting in pigs is an animal welfare issue and in Sweden during 2002 the producers lost tree million Swedish crowns because of tail biting. This economic loss depends on the pigs which are discarded at slaughter because of tail biting. Tail biting can be separated into two stages, "pre-injury" and "injury". The aim of this study is to investigate if tail biting depends on environment or genetic background.A lot of research on the environments effects on the behaviour of pigs but not so much on the genetic effects has been performed. The frequency of tail biting in pig farms influence among others of environment enrichment, ventilation, gender and breed of the pig.

Miljöberikning för grisarnas vÀlbefinnande : Bökboxen -  en prototyp för att motverka stereotypa beteenden hos grisar

The demand för Swedish pork meat is increasing every day. This leads to agricultural farming having to develop as an industry, with larger and more rationalised units to make the farming more effective and to raise the financial profit. The consequence of this is that it affects the animals when their surroundings become more industrial. The pigŽs natural behaviour becomes restricted by the limitations of the facilities, which leads to them becoming understimulated. Helena Kummel, a teacher at MunkagÄrd upper secondary school and also an educated animal inspector has developed a prototype that could possibly replace the pigŽs natural rooting behaviour inside the barn. The porpuse of this report is to study "bökboxen" in the giltsŽactual living enviroment, through qualitative- and quantitative analysis.

Ekonomisk jÀmförelse mellan integrerad grisproduktion och smÄgrisproduktion

Detta examensarbete gÄr ut pÄ att jÀmföra olika produktionsalternativ för grisproduktion. För att göra detta har jag jÀmfört integrerad produktion och smÄgrisproduktion. Dessa tvÄ har jÀmförts i tvÄ olika storlekar.Jag har valt att rÀkna pÄ lönsamheten i grisproduktionen. För att göra detta har jag jÀmfört olika storlekar och produktionsinriktningar. En stor satsning pÄ ca 390 djurenheter och en mindre pÄ under 200 djurenheter.

Uppstallning och hantering av svin pÄ slakterier och dess pÄverkan pÄ köttkvalitet

Uppstallning och hantering av svin pÄ slakteri Àr viktiga faktorer som pÄverkar köttkvaliteten. Tiden som grisarna Àr uppstallade och temperaturen i stallarna Àr viktiga faktorer som fÄr konsekvenser för sÄvÀl köttkvaliteten som djurens beteende. Dessa faktorer varierar mycket mellan olika anlÀggningar i dagslÀget. Genetiska faktorer, som exempelvis halotangenen, har omfattande pÄverkan pÄ den mÀngd kött som mÄste otjÀnligförklaras pÄ grund av undermÄlig köttkvalitet. Temperament och kön har ocksÄ betydelse för slaktutbytet eftersom hög aggressionsnivÄ kan leda till att grisarna slÄss och dÀrför fÄr skador.

Kostfibers betydelse för grisars vÀlfÀrd

Animal welfare is impaired if the diet does not provide sufficient feeling of satiety or the ability to perform natural feeding behavior. Pigs are omnivores and spend most of the day searching for food by rooting, grazing and chewing. Both inability to perform foraging behavior and insufficient feeling of satiety often leads to direction of foraging behavior towards stereotyped and abnormal oral behavior. Dry sows are often fed restrictively which leads to unsatisfied feeling of hunger. Dietary fiber has been found to reduce stereotypic and abnormal behavior as well as aggression, which could indicate that pigs need to forage has been met giving a feeling of satiety.

Alternativ till obedövad kastrering av smÄgrisar

Det hÀr arbetet Àr en litteraturstudie som behandlar alternativa sÀtt till kirurgisk kastrering av smÄgrisar. Obedövad kastrering av vÄra smÄgrisar Àr i lÀngden inte en hantering som Àr acceptabel ur djurvÀlfÀrdssynpunkt. Problemet Àr att hangrisen utvecklar tvÄ könshormonsliknande substanser, androstenon och skatol som binds in i fettvÀvnaden och ger ett lukt och smakfel pÄ köttet som kallas för ornelukt. Det Àr dÀrför grisen kastreras. Den metod som anvÀnds idag Àr en obedövad kastration.Vi har beaktat de alternativa metoderna och kartlagt vilka som kan fungera praktiskt och Àven studerat dem ur en etisk synvinkel.

En ÄlÀndsk trÀdgÄrdsmÀstare och hans trÀdgÄrd. : Fredrik Sundberg, Hasselbo TrÀdgÄrd pÄ 1950-talet

TÀnk att du trÀffar din livspartner, ni flyttar in hos dina förÀldrar och bor i en liten kammare. Ni fÄr barn och börjar bygga ett hus pÄ en bit mark ni bryter ut frÄn din fars mark. Arbetet pÄgÄr i över tvÄ Är och ni flyttar in i det nybyggda huset med tillhörande vÀxthus och en ladugÄrd med era tre smÄ barn. Mannen i huset försörjer er genom att dra upp plantor och göra begravningsbuketter och kransar. Ni har en ko, nÄgra höns, grisar och odlar det mesta av maten sjÀlva.

"Ett liv som gris" : En diskursanalys av Grisskandalen 2009 i svenska medier

Apotekssektorn omreglerades 2009 och Apoteket AB miste genom detta ensamrÀtten till att sÀlja lÀkemedel. En ny konkurrens har för Apoteket AB bidragit till en förÀndrad situation som inneburit att nya krav stÀllts bÄde pÄ företaget och pÄ dess personal.Denna studie syftar till att undersöka Apoteket ABs verksamhet, efter omregleringen av apotekssektorn, med fokus pÄ företagets personalstyrning. Undersökningen riktar sig mot hur företaget vill att deras anstÀllda ska arbeta för att attrahera och behÄlla kunder. Vidare har ÀndamÄlet varit att ta reda pÄ företagets tillvÀgagÄngsÀtt för att implementera detta arbetssÀtt i verksamheten, samt att ta reda pÄ hur de kontrollerar att det nya arbetssÀttet bibehÄlls. För att undersöka detta har datamaterial frÄn sju intervjuer, tre av Apoteket ABs Ärsredovisningar samt tjugo rekryteringsannonser analyserats.Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr Hochschilds (1983) teori om emotional labor, vilken handlar om hur serviceinriktade organisationer anvÀnder sig av medarbetares kÀnslor och emotioner som en resurs.

Genotyp ? miljösamspel inom konventionell och ekologisk slaktsgrisproduktion

I Sverige föds grisar upp i antingen konventionell eller ekologisk produktion, vilken utgör en procent av den totala produktionen. De raser som anvÀnds inom de bÄda systemen Àr des-amma, dock skiljer sig utformningen av inhysning, utfodringsstrategi och omgivningstempe-ratur mellan systemen, vilket stÀller olika krav pÄ djuren. HÀlsoproblemen i de olika systemen skiljer sig Àven Ät. DÀr genotyp-miljösamspel förekommer och Àr starkt, rangordnas djuren olika med avseende pÄ avelsvÀrde beroende pÄ om de befinner sig i en konventionell eller ekologisk miljö. DÀr samspelet inte förekommer eller Àr svagt, rangeras djuren lika i bÀgge miljöerna. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva genotyp-miljösamspel för grisars produkt-ionsegenskaper mellan konventionell och ekologisk produktionsmiljö och om det behöver ut-formas ett enskilt avelsprogram för ekologisk grisproduktion.

Den lÄga födelseviktens pÄverkan pÄ tillvÀxt och avvÀnjningsvikt hos smÄgrisar

Syfte med detta arbete Àr att förstÄ den grundlÀggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger pÄ, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet Àr baserat pÄ en litteraturstudie, studiebesök pÄ Holma Folkhögskola och St HansgÄrdens fritidsgÄrd, samt pÄ filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren pÄ 1970-talet, och syftar till att utforma sjÀlvförsörjande och sjÀlvreglerande lokalsamhÀllen, baserade pÄ hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om mÀnniskor och begrÀnsad tillvÀxt och konsumtion, samt rÀttvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förÀndra vÄrt sÀtt att tÀnka kring djur och natur, matproduktion och samhÀllet.

Hur hÄllbar Àr serogrisproduktion? :

Raising pigs in absence of a number of certain diseases is called Seroproduction in Sweden. Internationally it?s called SPF (Specific Pathogen Free) ? Production. It results in higher growth, lower feed consumption, and lower medicine consumption. The pigs are produced under the same concept, but the rules vary a bit between countries.

Behöver grisarna mer strömedel? : en granskning av grisarnas behov och svensk lagstiftning

Trots att djurskyddslagstiftningen krÀver att djur ska kunna bete sig naturligt och att Jordbruksverkets föreskrifter faststÀller att strömedlets mÀngd och egenskaper ska uppfylla grisarnas sysselsÀttnings- och komfortbehov, sÄ Àr halmmÀngden sannolikt helt otillrÀcklig för mÄnga svenska grisar. Forskning visar tydligt att brist pÄ halm leder till omriktade beteenden sÄsom svansbitning, nÄgot som direkt pÄverkar djurens vÀlfÀrd och hÀlsa. Detta arbete visar att halmen pÄ olika sÀtt har en stor betydelse för grisarna: den möjliggör starkt motiverade beteenden, den ger sysselsÀttning, den förhindrar omriktade beteenden, den utgör foder, den skyddar mot skador frÄn hÄrda golv och den erbjuder komfort för grisarna. Halmen Àr dessutom ett av grisarnas favoritmaterial dÄ de sjÀlva fÄr vÀlja. Arbetet visar Àven att finhackad halm samt leksaker av olika slag inte har samma positiva egenskaper som halmen, och de bör dÀrför inte ersÀtta den. Syftet med arbetet var att undersöka grisarnas behov av halm samt att försöka faststÀlla den halmmÀngd som bÄde tillfredsstÀller grisarnas explorativa behov och förhindrar omriktade beteenden. Den mÀngden visade sig vara markant högre Àn den uppskattade, faktiska halmgivan hos djurhÄllarna.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->