Luftvägssjukdomar är ett av de största hälsoproblemen bland dagens slaktgrisar. Problemet har ökat i takt med att besättningsstorlekarna och därmed smittrycket har ökat. Spolmask i närvaro av en ett annat smittämne som till exempel Mycoplasma hypneumoniae kan orsaka luftvägssjukdomar. Spolmask är en av de vanligast förekommande parasiterna hos gris och orsakar bland annat skador på grisens lungor. Det är ett problem bland såväl konventionella som ekologiska slaktgrisar.

Biogas is an expanding sector within the broad field of agriculture and animal production. Small-scale biogas offers local combined power and heating production and the substrate is transformed into high-quality biological fertilizer. This bachelor thesis focuses on a pig farm in south-western Sweden, where biogas is produced from pig manure, evaluates and suggests ways of optimizing the process and investigates whether investing in an upgrading plant would be a feasible and more cost-efficient option. The results show that the biogas plant is working well, although the production differs from the original plans. This shows in turn that planning and examining the basic conditions before making the investment is of great importance, as well as monitoring and keeping detailed statistics of the running process.

This thesis is conducted together with the environmental- and health department in Halmstadcommunity. The thesis is about allowance of bedding and water supply for pig farms inHalmstad community. These farms are chosen randomly from all of the pig farms inHalmstad community. It includes inspection of 27 pig farms and writing of a report. Duringthe inspections I study the amount of bedding, what kind of bedding, water supply andinjuries like lameness, shoulder-bone sore, ear-, flank- and pig tail biting.

Trots att djurskyddslagstiftningen kräver att djur ska kunna bete sig naturligt och att Jordbruksverkets föreskrifter fastställer att strömedlets mängd och egenskaper ska uppfylla grisarnas sysselsättnings- och komfortbehov, så är halmmängden sannolikt helt otillräcklig för många svenska grisar. Forskning visar tydligt att brist på halm leder till omriktade beteenden såsom svansbitning, något som direkt påverkar djurens välfärd och hälsa. Detta arbete visar att halmen på olika sätt har en stor betydelse för grisarna: den möjliggör starkt motiverade beteenden, den ger sysselsättning, den förhindrar omriktade beteenden, den utgör foder, den skyddar mot skador från hårda golv och den erbjuder komfort för grisarna. Halmen är dessutom ett av grisarnas favoritmaterial då de själva får välja. Arbetet visar även att finhackad halm samt leksaker av olika slag inte har samma positiva egenskaper som halmen, och de bör därför inte ersätta den. Syftet med arbetet var att undersöka grisarnas behov av halm samt att försöka fastställa den halmmängd som både tillfredsställer grisarnas explorativa behov och förhindrar omriktade beteenden. Den mängden visade sig vara markant högre än den uppskattade, faktiska halmgivan hos djurhållarna.

Företag och organisationer arbetar mycket med att förstärka sin position på marknaden, att leva upp till sin image och stärka sin identitet. En viktig del i arbetet handlar om att bygga ett starkt varumärke utifrån verksamhetens kärnvärden som når ut till kunderna. Det gäller att vara tydlig i sin kommunikation. Ofta kan man se en röd tråd genom ett företags grafiska profil, hur lokalerna är utformade och hur man marknadsför sig. Att inomhusmiljön speglar företagets profil och värden är lika vanligt som att ha en tydlig grafisk profil och en logotype på sitt visitkort.

Företag och organisationer arbetar mycket med att förstärka sin position på marknaden, att leva upp till sin image och stärka sin identitet. En viktig del i arbetet handlar om att bygga ett starkt varumärke utifrån verksamhetens kärnvärden som når ut till kunderna. Det gäller att vara tydlig i sin kommunikation. Ofta kan man se en röd tråd genom ett företags grafiska profil, hur lokalerna är utformade och hur man marknadsför sig. Att inomhusmiljön speglar företagets profil och värden är lika vanligt som att ha en tydlig grafisk profil och en logotype på sitt visitkort.

Livmodern hos alla djurslag genomgår morfologiska förändringar inför dräktighet i syfte att säkerställa näringsförsörjning till fostret/fostren. En viktig del av denna förändring är att utveckla ett kärlnätverk som kan transportera näring och syre till fostret. I en preliminär studie av kärlförekomst i endometriet hos hund (Parming, 2013) kunde man se att till skillnad från andra husdjur, t ex gris, har tikar i tidig dräktighet färre kärl nära ytepitelet jämfört med tikar i metöstrus. I denna studie togs det prover på livmödrar från sex tikar i tidig dräktighet (dag 8-9 från LH-pulsen) och elva tikar i metöstrus. Hos fyra av tikarna i metöstrus togs även prover från två platser i livmodern, ena hornet samt kroppen. Hos övriga tikar togs bara ett prov från ena hornet. Förekomsten av kapillärer och postkapillära vener i två av livmoderns tre zoner jämfördes (kryptzon och intermediärzon).

Mul- och klövsjuka är en av de mest kostsamma sjukdomarna hos produktionsdjur. Sjukdomen orsakas av infektion av ett mul- och klövsjukevirus tillhörande genus Aphtovirus inom familjen Picornaviridae. Mottagliga djurslag för viruset är nöt, gris, får, get, buffel samt ett flertal klövbärande vilda djurarter. År 2001 drabbades Storbritannien av ett utbrott av muloch klövsjuka, utbrottet spreds sedan till flera andra länder, bland annat till Nederländerna. Kostnaderna för utbrottet blev mycket höga, enbart de direkta kostnaderna för smittbekämpning och ersättning till djurägare kostade den brittiska staten 2,7 miljarder pund. Betydande ekonomisk effekt får också de begränsningar i export som läggs på ett land drabbat av mul- och klövsjuka.

INTRODUKTIONEn av de mest vanligt förekommande vårdåtgärder som utförs på mekaniskt ventilerade patienterär endotrakeal sugning. För att undvika syrgasbrist i samband med detta, är det vanligt att någraminuter innan sugning öka syrgashalten, preoxygenering. Höga syrgaskoncentrationer kan varaskadligt och bland annat orsaka atelektaser, vilka försämrar gasutbytet i lungan. En fysiologiskreaktion på atelektasbildning är att strypa åt blodförsörjningen till den aktuella lungvävnadenmed förhöjt blodtryck i lungan som följd. Syftet med studien var att undersöka om preoxygeneringsamt lungrekrytering med varierade syrgaskoncentrationer påverkar hemodynamik, lungmekanikoch lungvolymer.METODSex grisar, under anestesi med mekanisk kontrollerad ventilation, preoxygenerades med 100 %eller 60 % O2 under 5 minuter.

Piglet survival is a problem of great significance in pig production, affecting both animal welfare and economic aspects negatively. In Sweden it is illegal to use farrowing crates for sows on regular basis. To encounter this problem there is a proposal of an animal welfare program to allow the use of crates for sows during, and a number of days after, farrowing. The proposal aims to reduce piglet mortality and improve pig welfare. This present review aims to analyse how crating affects the welfare of sows, gilts and piglets as well as piglet mortality.

In 2012, about 1.3 million boars were surgically castrated, most of them without anaesthesia. Castration is performed to avoid the occurrence of boar taint and aggressive and sexual behaviour. There is a growing concern about the welfare of the piglets and the Swedish Board of Agriculture is working to find efficient and functional alternatives to castration without anaesthesia. The aim of this study was to obtain an overall picture of the latest research about the alternatives to castration without anaesthesia, with focus on vaccination against boar taint, and how they affect the welfare of the pigs. The alternative methods that are available today are surgical castration with anaesthesia and/or analgesia, rearing entire males and vaccination against boar taint.

The aim of the project was to investigate if Swedish rodents, brown rat (Rattus norvegicus), house mouse (Mus musculus), wood mouse (Apodemus spp) and water vole (Arvicola terrestris) captured in pig herds and in urban areas, constitute a reservoir for pathogenic Leptospira spp. Under Swedish conditions leptospirosis gives rise to reproductive disorders in pigs and symptoms of flu in humans. It has long been established that rodents are chronic carriers of pathogenic leptospires in their kidneys, and can spread the bacteria with urine. The old nomenclature of serovoars is still in use, but a new system of genetic classification has developed and today the genus Leptospira contains 17 species. There are several diagnostic test developed for leptospirosis.

Ett ekologiskt lantbruk syftar till att skapa ett uthålligt system som drivs i symbios med omgivande natur. För djuren på ett sådant lantbruk har man ambitionen att hålla hög nivå av hälsa och välfärd. Ett av de främsta målen är ökad frihet och möjlighet till naturligt beteende. Det fria levernet har både positiva och negativa konsekvenser för djurens välmående. Syftet med det här arbetet är att redovisa och diskutera hälsa och välfärd i ekologisk grishållning med ambitionen att reda ut rådande situation och utsikter för framtiden. I dagens läge verkar ekologiskt hållna grisar få sina beteendemässiga behov tillfredställda i högre grad jämfört konventionellt hållna. Bland annat ses stabilare temperament och färre problembeteenden.

Under en tidsperiod på tretton veckor mättes temperaturen på tvåhundratjugo suggor och etthundraåttiotre smågrisar i grisningsboxar vid SLUs forskningsanläggning. Vid varje mätningstillfälle mättes rektaltemperatur samt hudtemperatur på tryne, öra, bog, länd och vulva. Varje mätområde på huden mättes tre gånger vid ett mättillfälle, två olika IR-termometrar användes. Detta innebar totalt ettusen etthundra enskilda mätningar på suggor och niohundrafemton mätningar på smågrisar. som samlades in och analyserades avseende korrelation mellan de olika mätområdena på huden och rektaltemperaturen.

En stor del av energikostnaderna inom lantbruket går åt till att torka spannmål. Ett alternativ till torkning och ett sätt att minska kostnaderna är att lagra in och använda fuktig spannmål. Problemet med det kan vara att fuktig spannmål är en gynnsam miljö för skadliga mikroorganismer och kan ge stora problem om något går fel under fermenteringssprocessen och om lagringen inte blir stabil. Tidigare forskning med jästen Wickerhamomyces. Anomalus har visat på positiva egenskaper som bland annat hämmande av skadliga mikroorganismer och ökad tillgänglighet av fosfor.