En transportbo?rs a?r en elektronisk marknadsplats da?r transportsa?ljare kan annonsera ledig kapacitet till fo?rsa?ljning och transportko?pare kan ge fo?rfra?gningar pa? transporter. Na?r akto?rerna pa? transportbo?rsen har hittat en sa?lj- eller ko?pannons som passar deras behov sluter de avtal om en transport. Transportbo?rser underla?ttar fo?r transportsa?ljare att o?ka sina fyllnadsgrader samtidigt som den a?ven underla?ttar fo?r transportko?pare att hitta transporto?rer.

Syfte ? Att skapa en ny produkt inom kategorin mingelbord, som erbjuder fler anvÀndningsomrÄden för att bli mer anpassad för privatpersoner och i hemmamiljö. Att genom en innovativ konstruktion och en kombination av moduliserade- och hantverksdelar skapa en unik produkt pÄ marknaden.Metod ? Grundmetoden för det hÀr arbetet Àr den första fasen i en produkts liv: produktutvecklingsprocessen; identifiera behovet, planera designprocessen, ta fram kundkraven, utveckla konceptet och till sist utveckla produkten.Resultat ? Designkoncept pÄ ett mingelbord har tagits fram och redovisas i bilder. Dessa bilder Àr resultatet av en uppmodellering i datorn med hjÀlp av 3D-progam.

HÀlsa och arbetslivet Àr tvÄ nÀmnvÀrda faktorer i dagens samhÀlle. Inom mÄnga yrken anses kraven ha ökat (Marklund, 2000), och man försöker fÄ bukt med vad inom arbetsuppgifterna som gör att mÄnga mÀnniskor blir sjuka och sjukskriva. IfrÄgasÀttande om arbetsplatsen kan ses som en förklaring till de höga sjukantalen har kommit pÄ tal dÀr undersökningar först och frÀmst har fokuserat pÄ huruvida arbetstillfredsstÀllelsen har effekt pÄ arbetstagarens produktivitet, men Àven pÄ huruvida den pÄverkar arbetstagarens hÀlsa (Freeman, 1999). UtifrÄn detta har vi valt att undersöka arbetstillfredsstÀllelsens samband pÄ just individers hÀlsa. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om arbetstillfredsstÀllelsens har ett samband med personers hÀlsa i Sverige.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur trÀngselskatten kan minimera kölÀngder under rusningstrafik i Stockholms innerstad mellan 05.30 och 09.30. KölÀngd definieras hÀr som skillnaden mellan antalet inkommande bilar under en viss tid och antalet bilar som lÀmnar vÀgen under samma tid. Flödet betraktas dels genom bilisters perspektiv, vars intresse Àr att det ska vara sÄ lite trafik som möjligt. Detta Àr mÄlfunktionen, som ska minimeras. Problemet betraktas Àven Stockholms stads intressen, som vill att trafiken ska minskas utan att trÀngselskattintÀkterna reduceras.

Syfte: Syftet med denna explorativa studie Àr att jÀmföra tvÄ stiftelseförvaltare i Sverige för att se vilken organisationsstruktur de har, anledningen till varför de vÀljer den formen av struktur, vilka konsekvenser fÄr organisationsstrukturen och hur effektivt fungerar respektive struktur för stiftelseförvaltaren. Metod: Ett flertal intervjuer har genomförts med Göteborg och Stockholms Stad samt LÀnsstyrelsen med hjÀlp av mina intervjufrÄgor. LÀmplig litteratur och vetenskapliga artiklar har valt ut för att kunna fÄ fram relevant referensram. För att kunna analysera referensramen och den insamlade datan har analysen delats upp i fem kategorier 1 organisationsstruktur, 2 samförvaltning, 3 stiftelselagen, 4 allmÀnnyttan, 5 kostnader och effektivitet. Slutsats: AnvÀnds "fel" orgnisationsstruktur i verksamheten leder det till ineffektivitet som ger ökade kostanader.

Reparationsvarv.Beckholmen kan pÄ grund av sin historia anses vara en ofta hÀnsynslöst behandlad ö. HÀnsynslös mot öns natur och egna ordning, för att stÀndigt fylla ny funktion och nya ÀndamÄl. Idag Àr ön starkt mÀrkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört kÀnslig plats, bÄde i sin natur och exponering för staden. Staden sjÀlv ser olika vÀrden i Beckholmen, vilka stÄr i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skÀrgÄrdsframtoning, som en förlÀngning av DjurgÄrden, i kontrast till det kulturhistoriska vÀrdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvÀndigt att pÄ nÄgot sÀtt vÀlja sida i frÄgan.Vi har fÄtt i uppgift att rita ett reparationsvarv pÄ denna ö, och för mig kÀndes det mest naturliga att lÄta den dramatik och förÀndring som funnits genom historien fortskrida.

I denna uppsats undersöks hotell i Stockholms innerstad för att fÄ en bild av hur hotell arbetar med sociala medier. DÀr fokus ligger bÄde pÄ hur arbetet Àr organiserat bakom och hur arbetet gÄr till i praktiken med deras uppdateringar pÄ sociala nÀtverk. DÄ sociala medier Àr ett relativt nytt fenomen ville vi undersöka hur hotellbranschen i Stockholm hanterar detta. För att fÄ en inblick i detta genomförde vi kvalitativa intervjuer med de ansvariga för sociala medier pÄ sex hotell i Stockholm och Àven kvantitativ datainsamling av deras aktivitet pÄ sociala medier för att hjÀlpa till i analysen. Med hjÀlp av en teoretisk referensram utifrÄn tidigare forskning kunde vi pÄvisa ett antal brister hos hotellen dÀr det frÀmst handlade om att det Àr lÄgt prioriterat bland hotellen, det skulle behövas mer resurser och ocksÄ tydligare riktlinjer och mÄl frÄn ledningen hur arbetet ska gÄ till i praktiken..

Detta examensprojekt handlar om att utforma en stadsdel med bostÀder som lever upp till visionerna för Stockholm och Sundbyberg inför 2020 och 2030.En bilfri förort, 15 minuter med tunnelbanan frÄn Stockholms innerstad. Alldeles intill ett kÀnsligt naturreservat. Kompakt boende, smÄskalig service och platsen prÀglas av en kÀnsla av nÀrhet. De boende ska anvÀnda lite yta, röra sig till fots, cykla och nyttja offentliga rum och kollektivtrafik i största möjliga utstrÀckning. Men de ska kunna leva ett fullgott urbant liv utan att behöva offra den bekvÀmlighet som ett liv i storstadsmiljö erbjuder..

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare pÄ sju olika arbetsplatser i Sverige, avgrÀnsade till olika kommuner i Stockholms lÀn. Studien belyser hur ledare ser pÄ en hÀlsobefrÀmjande arbetsplats med fokus pÄ psykosociala frÄgor. Som teoretisk utgÄngspunkt har Aaron Antonovskys teori om kÀnsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar mÀnniskor kÀnsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekrÀftade att mÀnniskor med en stark KASAM lÀttare tÄl pÄfrestningar i arbetslivet och att ett hÀlsobefrÀmjande ledarskap alltid Àr att föredra.

Syftet med studien var att belysa unga komvux studerandes syn pÄ sin nuvarande karriÀr och framtida karriÀrmöjligheter. Urvalet bestod av ungdomar mellan 20-24 Är som studerade heltid minst fem kurser pÄ ett komvux inom Stockholms lÀn. Metoden som tillÀmpades var kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. UtgÄngspunkten var att ge en inblick i individens inre vÀrld med fokus pÄ vilka inre faktorer som spelar in vid karriÀrvalsprocessen. Resultaten visar att ungdomarnas frÀmsta mÄl Àr att höja sina gymnasiebetyg för att ta sig in pÄ olika yrkesinriktade högskoleutbildningar.

Syftet med föreliggande studie var att belysa kvalitativa aspekter av egenterapimomentet pĂ„ psykologprogrammet vid Stockholms universitet. Via semistrukturerade intervjuer undersöktes Ă„tta psykoterapeuters erfarenheter av hur det individualterapeutiska arbetet pĂ„verkades av att klienten var en psykologstuderande som genomgick terapin inom ramen för ett obligatoriskt utbildningsmoment. Data bearbetades genom en tematisk analys. Faktorer som befanns pĂ„verka det terapeutiska arbetet var: Terapeutens upplevelse av det meningsfulla i att bedriva terapi med blivande psykologer, identifikationen mellan terapeut och klient, samt klientens förförstĂ„else för psykoterapeutisk teori och metod. Även klientgruppens psykosociala förutsĂ€ttningar och institutionens krav i form av utbildningsobligatorium, tidsram, betalningspremisser samt att momentet ska genomgĂ„s hos legitimerad psykoterapeut, upplevdes pĂ„verka det terapeutiska arbetet.

Denna uppsats i etnologi handlar om identitet i förhÄllande till ett fotbollslag och dess supportrar. Hur man bygger upp och förstÀrker sin identitet som supporter till Malmö FF trots att man bor i Stockholms omrÄdet. jag har följt dessa supportrar under vÄren 2007 och intrevjuat en handfull av dem för att förstÄ hur man upprÀtthÄller och förstÀrker denna supporterkultur.Jag upplever det som att Malmö FF fÄr stÄ som symbol för mycket mer Àn bara fotboll för dessa mÀnniskor, det fÄr symbolisera rötter, historia och hembygd. det blir Ànnu viktigare att visa vilket fotbollslag man hejar pÄ nÀr man flyttat till en ny stad som ett sÀtt att bevara sin identitet i en ny miljö..

Syfte/FrÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur idrottslÀrare pÄ olika grundskolor i Stockholms kommun upplever sin arbetsmiljö. Jag har utgÄtt frÄn tre mer preciserade frÄgestÀllningar,Hur upplever idrottslÀrare i grundskolan sin arbetsmiljö rent fysiskt och psykiskt? Upplever lÀrarna sin arbetsmiljö som stressframkallande? Kan man se nÄgra skillnader mellan mÀn och kvinnor och mellan ett- ÀmneslÀrare och tvÄ- ÀmneslÀrare? Och slutligen hur arbetar idrottslÀrare för att motverka stress och pÄfrestningar i arbetet?MetodDenna studie grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer. Jag Äkte runt till sex olika skolor och intervjuade sex idrottslÀrare, tre mÀn och tre kvinnor pÄ grundskolor i Stockholms lÀn, avsedd för Ärskurs F-6. Jag har utgÄtt ifrÄn Karsaseks och Theorells teori som Àr en förklaringsmodell till stressens uppkomst pÄ arbetsplatsen.

AllmÀnna fotbollsstadion Àr ett arkitektoniskt manifest som undersöker AllmÀnna Idrottsklubbens roll i samhÀllet som social motor i Stockholms Norrort. Platsen för projektet Àr dagens Sundbybergs IP, med goda kommunikationsförbindelser som buss, tunnelbana och pendeltÄg inom gÄngavstÄnd.  AllmÀnna fotbollsstadion bevarar och förstÀrker kulturella vÀrderingar och ideal genom att betona frÄgor som Àr viktiga för AIK samt Sundbyberg. Stadions utformning möjliggör inslag av traditionella material som naturgrÀs och betong. AllmÀnna fotbollsstadion Àr utformad efter platsens förutsÀttningar och förstÀrker nÀromrÄdet genom sin mÄngsidighet och breda funktion.

Försvarsmakten skall kunna bistÄ det svenska samhÀllet vid svÄra pÄfrestningar i fred. Vilket i förlÀngningen kan innebÀra attFörsvarsmaktens resurser skall kunna utnyttjas av en annan myndighet vid en insats, för att stödja det svenska samhÀllet viden pÄfrestning. Polisen har till uppgift att förbereda, planera och sÀkerstÀlla en god förmÄga att med kort varsel kunna hanteraen svÄr pÄfrestning pÄ samhÀllet i fred. Ett effektivt samutnyttjande av resurser med andra myndigheter Àr viktigt, frÀmst setttill den gemensamma samhÀllsnyttan som skapas. Men Àven till de ekonomiska fördelar som kan uppnÄs vid en samverkanmellan myndigheterna.BÄda organisationerna har vid en första anblick ett antal likheter, exempelvis bÄda fÄr anvÀnda det yttersta vÄldsmedlet för attlösa sina uppgifter, de Àr hierarkiska organisationer, personalen bÀr uniform och de Àr statliga instanser.Min avsikt Àr att beskriva samverkan mellan Mellersta MilitÀrdistriktet och Polismyndigheten i Stockholms LÀn pÄ ennationell regional nivÄ.