Syftet med rapporten a?r att underso?ka vilken pa?verkan utsla?pp av avloppsvatten kan ha pa? halterna av kadmium och PFOS i Brunnsviken. En avgra?nsning som gjorts a?r att la?ckage fra?n avloppsledningar till Brunnsviken endast studeras fra?n Stockholms kommun. Bra?ddning och la?ckande ro?rledningar identifierades som mo?jliga utsla?ppska?llor.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

Intellektuellt kapital anses av ma?nga vara en av de sto?rsta drivande faktorerna till fo?retags framga?ng och i litteraturen va?rderas den ofta som skillnaden mellan ett fo?retags marknadsva?rde och dess bokfo?rda va?rde. Market-to-book ratio a?r det relativa ma?ttet som beskriver denna skillnad och go?r det mo?jligt att ja?mfo?ra detta va?rde med andra fo?retag. Ma?let med denna uppsats a?r att underso?ka hur fo?retag redogo?r fo?r sitt intellektuella kapital och utreda hur detta reflekteras i fo?retags market-to-book ratio.

Uppva?rmningen av klimatet resulterar i att havsniva?n stiger globalt. Detta riskerar att fa? omfattande sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser, i synnerhet fo?r omra?den som angra?nsar mot kusten. I Sverige har kommunerna planmonopol och fo?rva?ntas ta ett stort ansvar fo?r klimatanpassning.

Barnkonventionen innebÀr att olika aktörer i samhÀllet ska tillgodose barnens bÀsta. Konventionen ratificerades Är 1989 i Sverige, vilket innebar att Sverige har förpliktat sig att införliva den. Detta kom att pÄverka Stockholms lÀns landsting och Landstinget i Uppsala lÀn. Sedan Är 2009 har de i uppgift att implementera barnkonventionen inom sina verksamheter vilket inkluderar Trafikförvaltningen i Stockholms lÀn och Kollektivtrafikförvaltningen UL som bedriver bland annat kollektivtrafik. Studier har dock visat att barn kÀnner sig otrygga i kollektivtrafiken, vilket kan tyda pÄ att barns bÀsta inte har tillgodosetts som barnkonventionen fastslÄr.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns skillnader inom bistÄndsbedömningen i Stockholm stad nÀr det gÀller promenader. De centrala begreppen som anvÀnds Àr promenader, ansvar, helhetssyn, och behov. I bakgrunden beskrivs bistÄndsbedömningens historia, hur myndighetsutövningen gÄr tillvÀga teoretiskt och ute pÄ fÀltet. Det Àr bistÄndbedömning av promenader som denna uppsats kommer att fokusera sig pÄ. Metod delen bestÄr av en vinjettstudie som har skickats via e- mail och brev till sjutton stadsdelar inom Stockholm stad.

Lundin, Ellen (2007): JÀmstÀlldhet i regional planering: nedslag i tre planeringsnivÄer Stockholms lÀn [Gender equality in regional planning]D-uppsats 10 poÀng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Gunnel ForsbergSprÄk: SvenskaKORTFATTAD SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte Àr att förstÄ hur planerare pÄ olika nivÄer i den regionala planeringen arbetar med jÀmstÀlldhet och att tolka vad dessa skillnader eller likheter kan ha för konsekvenser. FrÄgestÀllningarna behandlar planerarnas upplevelse av jÀmstÀlldhetsarbetet, hur de ser pÄ den som de planerar för och vilket av synsÀtten ?lika behandling?, ?kvinnans perspektiv? och ?genusperspektivet? som planerarna uppfattar ligger nÀrmast deras egen verksamhet. Uppsatsen bygger pÄ forskning om jÀmstÀlldhetsintegrering och genusperspektiv i planeringsarbete och testar denna mot en intervjuundersökning genomförd under hösten. TjÀnstemÀn frÄn LÀnsstyrelsen, Regionplane- och trafikkontoret och tvÄ kommuner i Stockholms lÀn har intervjuats om jÀmstÀlldhet i sitt arbete.

Tenant representation Àr som bransch befinner sig i sin expansionsfas och har funnits pÄ den svenska marknaden sedan tidigt 90-talet. TjÀnsten tenant representation kommer ifrÄn den engelska och amerikanska marknaden och sÄledes ligger dessa marknader i framkant. Arbetet behandlar utbudet, utvecklingen och framtidsutsikterna pÄ Stockholms tenant represantationmarknad.Arbetet stödjer sig till stor del pÄ intervjuer av representanter frÄn aktörer pÄ Stockholms tenant representationmarknad. Arbetet hÀmtar Àven inspiration frÄn tidigare arbeten och till viss del litteratur.Olika trender pÄ marknaden som mÀrks av Àr att medvetenheten och efterfrÄgan pÄ tenant representation ökar samt att rekryteringsmöjligheterna har ökat. Svaren i intervjuerna har inte visat orsaken till de ökade rekryteringsmöjligheterna, men ett antagande Àr att utbildningar har anpassat sig till marknadernas behov.

SnickarmÀstare Hjalmar Jackson var med sin verkstad en av Stockholms skickligaste möbeltillverkare under perioden 1916-1956. Exempel pÄ uppdrag var tillverkning av möbler till Stockholms Stadshus, vardagsrummet pÄ Ulriksdals slott och Svenska TÀndsticksbolaget AB. Jackson var Àven en aktiv föreningsmÀnniska som engagerade sig starkt för hantverkarnas situation i samhÀllet liksom för bibehÄllandet av hög hantverksstandard och utbildning till kommande generationer. Under hela sitt aktiva yrkesliv hade Hjalmar Jackson ett nÀra samarbete med olika möbelarkitekter, speciellt Carl Malmsten.Efter ett inledande kapitel om möbel- och inredningsstilar Ären 1910-1960 redogör denna uppsats för Hjalmar Jackson som person och yrkesman, hans olika verkstÀder och uppdrag samt ocksÄ för ett antal möbelalster tillverkade av Jackson och hans verkstad. Uppsatsen innehÄller Àven en beskrivning av arbetet hos Jackson grundad pÄ intervju med snickarmÀstare Inge Johnsson som arbetade hos Jackson pÄ 1950-talet.Det föreligger inget tvivel om att Jackson var en mycket kompetent mÀstare, hantverkare och arbetsledare och att han och hans medarbetare gjorde en bestÄende insats för möbel- och hantverkskulturen i Sverige..

Bakgrund: Hattmarknaden har under de senaste a?ren genomga?tt stora fo?ra?ndringar, som fra?mst beror pa? en minskad efterfra?gan, vilket har resulterat i att hattfo?retaget Tonak befinner sig pa? en mogen marknad. Na?r ett fo?retag befinner sig pa? en mogen marknad a?r kunders behov generellt tillfredssta?llda, produkter kopieras hastigt och priska?nsligheten a?r ho?g. Fo?r att ett fo?retag ska kunna na? framga?ng pa? denna marknad a?r det da?rfo?r viktigt att arbeta med att bygga upp ett starkt varuma?rke.Syfte: Va?rt ma?l a?r att, genom att go?ra en varuma?rkesanalys, underso?ka hur fo?retaget Tonak kan sta?rka sitt varuma?rke pa? en marknad som befinner sig i en mognadsfasMetod:Va?r underso?kning a?r en fallstudie da?r vi har vi har valt att anva?nda oss av kvalitativa underso?kningsmetoder besta?ende av ett flertal intervjuer med utvalda personer som a?r va?l insatta i a?mnet.

Sprinkler media a?r ett nystartat produktionsbolag i utbildningssyfte, detta fo?r att fa? vetskap hur det kan fungera inom ett nystartat fo?retag och fa? en inblick o?ver verksamheten samt hur en budget tas fram. Sprinkler media specialiserar sig inom film, animation och postproduktion. Ide?n med ett produktionsbolag var att go?ra varierande arbeten a?t externa kunder.

Organiserad brottslighet har lÀnge varit prioriterad av polisen men först pÄ senare Är har speciella strategier mot brottsligheten framtagits. 2003 startade Stockholms lÀnspolismÀstare Carin Götblad projekt Nova, en satsning mot organiserad brottslighet. Rapportens syfte har varit att granska projektets resultat samt undersöka satsningens betydelse för minskningen av den organiserade brottsligheten. Nova-projektet har analyserats utifrÄn rutinaktivitetsteorin som betonar samspelet mellan tre komponenter, motiverad gÀrningsman, ett lÀmpligt objekt och avsaknad av kapabel vÀktare. För en enhetlig definition av organiserad brottslighet anvÀnder EU kriterier som ska uppfyllas för att grupperingar skall anses bedriva denna brottslighet.

Barnkonventionen innebÀr att olika aktörer i samhÀllet ska tillgodose barnens bÀsta. Konventionen ratificerades Är 1989 i Sverige, vilket innebar att Sverige har förpliktat sig att införliva den. Detta kom att pÄverka Stockholms lÀns landsting och Landstinget i Uppsala lÀn. Sedan Är 2009 har de i uppgift att implementera barnkonventionen inom sina verksamheter vilket inkluderar Trafikförvaltningen i Stockholms lÀn och Kollektivtrafikförvaltningen UL som bedriver bland annat kollektivtrafik. Studier har dock visat att barn kÀnner sig otrygga i kollektivtrafiken, vilket kan tyda pÄ att barns bÀsta inte har tillgodosetts som barnkonventionen fastslÄr.

Stockholm Àr en stad dÀr grönstrukturen i stadens nÀrförorter lÀnge har haft en roll som ett stadsdelsskiljande, sammanhÀngande grönt nÀt och dÀr stadens inriktning har varit att bevara denna struktur. I förtÀtningens era i den starkt vÀxande staden mÄlas grönomrÄdena nu istÀllet upp som den mark som ÄterstÄr att bygga pÄ, dÀr det gröna nÀtet Àr ett hot mot en sammanhÀngande stadsstruktur. I detta arbete behandlades frÄgestÀllningen om det hade det skett en förÀndring i Stockholms stads beskrivning av grönstruktur i den översiktliga planeringen. Metoden som anvÀndes var att jÀmföra Stockholms översiktsplan 1999 med översiktsplan 2010 efter ett antal frÄgor om grönstruktur. Varje frÄga besvarades med sammanfattningar eller citat frÄn de bÄda översiktsplanerna och en efterföljande analys. Resultatet tyder pÄ att en förÀndring har skett i stadens beskrivning av grönstruktur, den gröna strukturen har inte en lika central roll i den nya översiktsplanen och har inte lÀngre ett eget kapitel eller karta.

Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av Stockholms stads renoveringsprojekt JÀrvalyftet som fallstudie söka skapa förstÄelse för hur nyckelaktörer vid renoveringar av bostadsomrÄden ser pÄ och anvÀnder sig av brukarmedverkan. För att nÄ denna förstÄelse Àmnar jag att besvara följande frÄgestÀllningar: Hur uppnÄs ett aktivt deltagande hos de boende? PÄ vilka teorier eller erfarenheter grundar sig projektörernas syn pÄ brukarmedverkan? Vilka effekter förvÀntar sig de ansvariga att ett deltagande frÄn de boende ger? Mitt empiriska material utgörs av en fallstudie av renoveringsprojektet JÀrvalyftet inom Stockholms kommun. För att granska detta har intervjuer med aktörer med inflytande över processen gjorts och exempel frÄn tidigare brukarinflytandeprojekt anvÀnts. För att analysera materialet anvÀnder jag mig av Ju?rgen Habermas teorier om kommunikativt handlande och Abdul Khakees utvÀrderingsmodell av kommunikativa processer.