För att minska energiförbrukningen i Sverige krävs att befintliga byggnaderen ergieffektiviseras. Det finns även befintliga lokaler i landet som är i behov av en sänkt energiförbrukning. Det sker ständigt initiativ kring arbete med energieffektivisering av framför allt bostadshus. När energiförbrukning ska sänkas i industrilokaler läggs fokus på att minska energiåtgången i de invändigaprocesserna men inte i det omgivande klimatskalet där transmissionen utgör en stor del av energiläckaget. Syftet med arbetet är att öka kunskapen om energieffektiva åtgärder vid renovering av klimatskal hos industrilokaler.

Vissa platser är omtyckta, andra är det inte. Upplevelsen på en plats beror av många olika faktorer, till exempel olika fysiska förhållanden så som proportioner, skala och avstånd. Upplevelsen påverkas också av sociala förhållanden, till exempel vem som får eller känner sig bekväm att vistas på en plats. På bostadsgården som används som exempel i uppsatsen var insyn på gården, från fönster på omgivande bostashus något som upplevdes negativt av boende i fastigheten. Det finns många sätt analysera en föreslagen gestaltning för att förstå hur det verkliga slutresultatet kommer att bli och ta reda på om det som var tänkt verkligen uppnås. Inför uppsatsen togs en analysmetod för att undersöka insyn på en bostadsgård fram.

Solcellsteknik med nätanslutning är relativt nytt i Sverige och lagarna är oklara vad gäller anläggningar på bostadshus villor och offentliga hus. I analysen redovisas den ekonomiska aspekten av producerad solcellsel och konsumtionen av denna. Solcellsanläggningen på kommunhuset i Mönsterås har studerats, varvid följande resultat har framkommit: från de installerade solcellerna (210 kvm), får man 10 % av den totala energiförbrukningen i byggnaden. Kostnaden för solcellerna och installationen av dem är subventionerade av staten med 70 %. För den resterande kostnaden skulle solcellerna vara i bruk i 24 år för att täcka kostnaden.

Sabermätsystem är ett mätsystem som gör det möjligt för fastighetsägare att hålla koll på sin energiförbrukning. Mätsystemet består i princip av en centralenhet (Saber) som via ett antal hårdvaruinterface kan samla in data från olika förbrukningsmätare och sensorer. Det data som samlas in skickas upp till en server där det används för att skapa grafer i en webbportal. Genom att logga in på webbportalen kan fastighetsägaren på ett enkelt sätt hålla koll på sin energiförbrukning. På portalen finns också rådgivning för att minska energiförbrukningen, samt möjlighet att styra viss utrustning i fastigheten.

Solceller har på senare tid blivit allt hetare ämne inom byggbranschen med utveckling som ger allt bättre förutsättningar för dess tillämpning både gällande effektiv användning av solinstrålning och billigare tillverkningsprocess.Höga koldioxidutsläpp och det faktum att energiresurser som vi idag är beroende av kommer ta slut ställer allt högre krav på att vi som samhälle kan hitta alternativa hållbara lösningar. Solceller har stor potential för detta då de möjliggör egen lokal elförsörjning för byggnader vilket inte bara skapar trygghet för fastighetsägaren som kan nyttja den i princip oändliga energikällan solen vilket sker utan koldioxidutsläpp förutsatt att produktion av solceller sker från en förnyelsebar energikälla, det möjliggör även elproduktion i städer och andra områden närmare elanvändningen än hur det traditionellt sker idag. Denna potential ger upphov till två viktiga frågor, hur solceller påverkar ekonomin samt hur det påverkar miljön. För att lösningen skall vara attraktiv krävs att den ger utdelning både ekonomiskt och med miljöpoäng för att bidra till företagets miljöprofil.Följande arbete studerar tillämpningen av solceller i byggbranschen med fokus på ekonomi och process. Två referensobjekt ligger till grund för arbetet, Norra 2 för bostadshus och Torsplan för kontor, som används för att ta fram en resultatkalkyl för typbyggnad kontor och bostad.Studien baseras på ekonomiska modeller som livscykelkostnad, internränta, nettonuvärde, annuitet, återbetalningstid och s.k.

Idag projekteras byggnader för att spara energi och minimera värmeförluster som sker genom klimatskal. För att kunna minska behovet av aktiv uppvärmning för de boende utvecklades en idé om att byggnaden skulle uppvärmas med hjälp av passivvärme. Detta ledde till skapandet av passiv och lågenergihus.Det har funnits passivhus i mer än 20 år och vanligen används denna princip av privatvillor. På senare tid har dock passivhustekniken börjat integreras vid uppförandet av flerbostadshus. Syftet är naturligtvis att minska årsbehovet av aktiv uppvärmning för byggnader och samtidigt minska värmeeffektbehovet.

SAMMANFATTNINGTitel:Kommersiella fastigheter i Sverige, är det en intressant kapitalplacering i jämförelsemed aktier?Nivå:C-uppsats i företagsekonomiFörfattare:John R Carlsson & Samuel NormanHandledare:Peter LindbergDatum:2011 ? februariSyfte:Inför alla investeringsbeslut vill en rationell investerare veta vilka andrainvesteringsformer som finns och vilka för och nackdelar dessa för med sig. Huvudsyftet meddenna studie är att belysa kommersiella fastigheter som investeringsform och redovisa desärdrag en fastighetsinvestering för med sig. Den primära frågeställningen blir således: Ärkommersiella fastigheter i Sverige en attraktiv investeringsform i jämförelse med aktier? Densekundära frågeställningen är hur attraktiva olika fastighetstyper är som investeringsobjekt?Den sista frågeställningen är huruvida fastigheter är goda diversifieringsobjekt i en blandadtillgångsportfölj?Metod:Genom att jämföra aktiers och fastigheters värdeutveckling, direktavkastning ochtotalavkastning har vi undersökt vilket tillgångsslag som genererat den bästa avkastningenunder mätperioden.

Ökad internationell volym är en trend inom byggbranschen som funnits under en tid där de stora svenska byggbolagen är pådrivande. Skanska försöker leda denna utveckling genom att ta in utländska underentreprenörer inom utvalda segment som kan hjälpa till att både sänka kostnaderna men även möta den ökade efterfrågan för bostadshus och kommersiella fastigheter som finns i dagsläget. Denna studie är ett led i denna utveckling och bidrar med ett sätt för Skanska att öka de internationella volymerna och samtidigt säkerställa att materialet uppfyller de krav på miljö, kvalitet, arbetsmiljö, säkerhet och kostnader som ställs. Syftet med detta examensarbete är att studera hur ansvaret för materialförsörjningen bör vara utformad när Skanska köper in utländska installationsunderentreprenader. Studien är ett led i Skanskas arbete med att minska risken, minimera kostnaderna samt öka volymen på de internationella inköpen.

På senare tid har man börjat satsa på utvecklingen av ett konkurrenskraftigt pelar-balksystem i limträ för bostadshus i flera våningar. Konkurrenskraftiga stomsystem med massiva träväggar finns redan, men även dessa har utvecklingspotential. Ett område som behöver studeras är stabilisering mot horisontella krafter, framförallt vid pelar-balkstomme med stabiliserande diagonaler. Just nu är hus 4 och 5 i Inre hamnen i Sundsvall i projekteringsstadiet. De är två likadana 5½-plans trähus.

Byggemenskap är ett begrepp, direkt översätt från tyskans ?baugemeinschaft?, som innebär att en grupp människor i egen regi planerar, låter bygga och använder en byggnad. Denna byggform som varit mycket framgångsrik i Tyskland sedan en tid, har så smått spridit sig till Sverige och resulterat i bl.a. ett bostadshus i Malmö som vann Sveriges främsta arkitekturpris, Kasper Salin-priset, år 2009. Byggformen och konceptet byggemenskap har ännu inte etablerat sig på den svenska marknaden men intresset växer då det finns flera fördelar för samhället och dess medborgare.Med detta arbete ringar vi in och lyfter fram vad byggemenskaper är, vad det medför och vilken plats det kan ta i dagens bostads- och samhällsplanering.

När en konstruktion byggs på det viset att dess bottenplatta hamnar under grundvattenytan, skapas ett grundvattentryck upp mot bottenplattan och konstruktionen, som kan åstadkomma stora problem. Grundvattnet, som tryckts undan av konstruktionen, vill nå upp till sin ursprungliga nivå och därmed trycka med sig konstruktionen upp. Detta fenomen kallas hydraulisk bottenupptryckning. Fenomenet kan motverkas på olika sätt, där rapporten beaktar två olika sätt att motverka hydraulisk bottenupptryckning på: genom en bottenplatta som är tyngre än grundvattentrycket eller förankra bottenplattan mot ett fast underlag.Genom att uppmärksamma och sammanställa projekt (huvudsakligen konstruerade av Tyréns) som tagit hänsyn till ovan nämnda fenomen vid dimensioneringen av bottenplattan, har en rapport skapats. Denna rapport ska finnas för att åstadkomma kunskapsåterföring av de problem som uppstått i projekten och deras lösningar.Utöver att skapa en rapport där de berörda projekten sammanställs ska en bottenplatta optimeras, huvudsakligen med hänseende till bottenplattans tjocklek och dess bärförmåga mot genomstansning för olika förankringstyper.

Idag domineras bränsleanvändningen av bensin och diesel i fordon. Användningen av bensin minskar till förmån för nya energibärare. De nya energibärare som tas upp i rapporten är batterier, etanol, E85, metanol, biodiesel, biogas, vätgas, naturgas, LPG (Liquefied Petroleum Gas) och DME (Dimetyleter). Av de nya energibärarna är det idag E85 som är mest använt i Sverige, följt av batterier inom hybridteknologin och metangas. De nya energibärarna har egenskaper som skiljer sig från de vanliga bränslena, bensin och diesel.

Magisterarbetet avgränsas till öarna Långören, Östra Hästholmen och Ytterön som ligger i Karskronas skärgård. Dessa kulturmiljöer speglar kustnäringar som lotsbosättningar och fiskeläger. Magisterarbetet leder fram till ett planförslag, bestående av områdesbestämmelser, för att bevara och utveckla dessa miljöer. Man kan identifiera ett problem i och med trenden med minskat antal bofasta i skärgården, som leder till att öarna är mer eller mindre övergivna under större delen av året. Likaså övergår många permanentboenden till fritidsboenden och då är det vanligt att husen byggs om utefter moderna krav och influenser.

Magisterarbetet avgränsas till öarna Långören, Östra Hästholmen och Ytterön som ligger i Karskronas skärgård. Dessa kulturmiljöer speglar kustnäringar som lotsbosättningar och fiskeläger. Magisterarbetet leder fram till ett planförslag, bestående av områdesbestämmelser, för att bevara och utveckla dessa miljöer. Man kan identifiera ett problem i och med trenden med minskat antal bofasta i skärgården, som leder till att öarna är mer eller mindre övergivna under större delen av året. Likaså övergår många permanentboenden till fritidsboenden och då är det vanligt att husen byggs om utefter moderna krav och influenser.

En grundläggande förutsättning för landsbygdens utveckling är en bofast befolkning och sysselsättning. En god möjlighet för att skapa förutsättningar för en levande landsbygd är att bilda fastigheter som sammanför boendet med landsbygdens tillgångar. En begränsande faktor för landsbygdens utveckling har under lång tid varit det generella strandskyddet som bromsat utvecklingen genom dess exploateringsförbud och den restriktiva inställningen till att medge dispens.Strandskyddslagstiftningen har under senare tid genomgått förändringar med tyngdpunkt på differentiering av strandskyddet. Lagändringarna vidtogs i syfte att utveckla ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige, i synnerhet landsbygden och möjliggöra en uppluckring av strandskyddet där tillgången på stränder är god och exploateringsgraden är låg. En av förändringarna innebar att byggande i strandnära lägen ska kunna tillåtas om det kan bidra till utveckling av landsbygden.