Sökresultat:
1544 Uppsatser om Smćbolag - Sida 42 av 103
IPO ? pÄverkar den tillvÀxten eller inte? : En studie om svenska IPO:s mellan 1999 och 2003
Denna studie undersöker omsÀttningstillvÀxten i svenska företag i samband med börsintroduktionen (IPO). Studien undersöker detta genom att undersöka företagens omsÀttningstillvÀxt tre Är före och tre Är efter IPO:n, detta för att se nÀr tillvÀxten sker i förhÄllande till IPO:n. Detta har gjorts genom att undersöka de 57 bolag som genomförde en IPO pÄ Stockholmsbörsen under perioden 1999 till 2003 som klarade de utsatta kriterierna. Resultatet visar att företagen har en signifikant högre tillvÀxt före IPO Àn efter. Detta styrker teorin om att företagens ?window-dressing? i samband med börsintroduktionen för att Àgarna ska fÄ maximalt betalt.
Repatriering i nordiska företag : VÀrdet av ÄtervÀndande medarbetare
En stor mÀngd tidigare forskning slÄr fast att företag brister i sitt arbete med repatrieringsprocessen, vilket Àr varför mÄnga ÄtervÀndande medarbetare lÀmnar företagen efter avslutat utlandsuppdrag. Denna studie syftar till att undersöka hur situationen ser ut i nordiska företag idag och om företagens arbete skiljer sig beroende pÄ deras storlek. För att kunna fastslÄ hur situationen ser ut generellt studeras detta med hjÀlp av en enkÀtundersökning som skickas ut till samtliga bolag med utlandsverksamhet noterade pÄ de ledande nordiska börserna. I resultatet framgÄr att de nordiska företagen har anammat en del ÄtgÀrder för att förbÀttra repatrieringsprocessen. Det framgÄr Àven att större företag Àr generellt bÀttre pÄ att ta hand om ÄtervÀndande individer, jÀmfört med smÄ nordiska företag..
Ă TERKĂP AV AKTIER : -En studie av hur Ă„terköp pĂ„verkar aktiens likviditet
Den 10 mars Är 2000 blev det tillÄtet för publika aktiebolag att förvÀrva sina egna aktier i Sverige. MÄnga bolag har det sett den nya möjligheten att genomföra Äterköp av egna aktier, av olika anledningar, vilket har lett till att flera publika aktiebolag genomför Äterköpsprogram. Syftet med denna studie Àr undersöka hur Äterköp pÄverkar aktiernas likviditet genom att studera spreaden och volatiliteten i de perioder som företaget inte fÄr genomföra Äterköp. Tidsperioden som studeras Àr Ären 2010 till 2013. Resultatet visar att det inte finns nÄgon signifikant skillnad i spread och volatilitet mellan de perioder som Äterköp fÄr ske och de peioder som inte tillÄter Äterköp..
Sanning eller spekulation? : En analys av hur vÀrderings- och due diligence processer skiljer sig mellan nystartade It-företag och traditionella mer mogna företag vid samgÄenden och förvÀrv.
Den senaste tiden har det varit mycket diskussioner kring de nya stora aktörerna inom It-branschen dÀr det amerikanska företaget Facebook vÀrderas högst av dem, av vissa analytiker upp till femtio miljarder dollar. PÄ grund av denna utveckling och historiken kring It-bubblan i början pÄ 2000-talet har vi valt att granska hur revisorer och analytiker kommer fram till dessa höga vÀrden pÄ företagen samt vilka faktorer som Àr viktigast vid företagsbesiktningar.VÄr problemformulering lyder: finns det nÄgra skillnader i förvÀrvsprocessen av nystartade It-företag jÀmfört med traditionella mogna bolag?UtifrÄn problemstÀllningen syftar studien till att utreda hur vÀrderings- och due diligence processer för nystartade It-företag skiljer sig jÀmfört med traditionella mogna företag vid samgÄenden och förvÀrv. Med denna komplexa problemstÀllning ansÄg vi ett hermeneutiskt synsÀtt och en deduktiv ansats bÀst lÀmpad. Den teoretiska referensramen Àr uppdelad i tre kategorier; due diligence, finansiell due diligence och slutligen vÀrdering.
Leder Aktiv Avkastning till Aktiv Risk? : PÄverkas svenska aktiefonders risktagande av historisk avkastning
Den svenska fondmarkanden har haft en enorm utveckling de senaste tio Ären med en kraftigt ökad fondförmögenhet och en börs med bÄde signifikanta upp- och nedgÄngar. Den höga volatiliteten pÄ marknaden föranleder att bÄde fonderna och deras förvaltare bör analyseras noga, bland annat för att analysera hur fonderna hanterar aktiv avkastning. Ett omrÄde som Àr specifikt intressant att studera i relation till avkastning Àr hur förvaltare Àndrar sin risk som en direkt effekt av förvaltarens prestation. Sambandet antas vara kopplat till hur förvaltare blir kompenserade samt hur fondinvesterare agerar i olika avkastningssituationer. Tidigare studier frÄn den amerikanska marknaden visar pÄ att nÀr en fond presterar relativt sÀtt ?dÄligt? och avviker negativt frÄn sitt jÀmförelseindex riskerar förvaltaren inte nÄgot personligen.
Krisen kommer! - En analys av uttalanden för att förhindra att en förtroendekris uppstÄr
Syfte: Studiens syfte Àr att studera hur Göteborgs Stads och Staffanstorps kommuns kommunikation har sett ut för att förhindra att en förtroendekris uppstÄr i samband med Uppdrag gransknings avslöjanden om deras anvÀndningav skattepengar. Metod och Material: Textanalys med hjÀlp av dialogisk analys av transkriberingarna av tvÄ avsnitt av Uppdrag granskning och texter publicerade pÄ kommunernas och inblandade bolags hemsidor. Teoretisk utgÄngspunkt i image repairtheory och situational crisis communication theory. Huvudresultat: Den vanligaste huvudstrategin i denna studie var att minska hÀndelsens anstötlighet. Detta resultat överensstÀmmer inte med vad aktuell forskning inom omrÄdet rekommenderar vid den typ av kris som Àr aktuell för denna studie. .
Svensk kod för bolagsstyrning : betraktande av intern kontroll ur ett bolags respektive revisorsperspektiv
Bakgrund och problem: Bolagsstyrning har pÄ senare tid fÄtt en ökad uppmÀrksamhet, en bidragande orsak till detta har varit de uppdagade skandaler som skett runt omkring i vÀrlden, framförallt i USA. Koden infördes den första juli Är 2005 och syftar till att ÄterupprÀtta det svenska nÀringslivets förtroende samt förhindra liknande hÀndelser. I Koden Äterfinns avsnittet intern kontroll. Internkontrollens ÀndamÄl Àr att rikta fokus pÄ bolagens hantering och kontrollering av bolagens risker. Den sjÀtte september Är 2006 genomförde Kollegiet för svensk bolagsstyrning en förÀndring i det berörda avsnittet.
Media, en del i utvecklingen av hÄllbarhetsredovisningen? : -   En studie med fokus pÄ hÄllbarhetsredovisningens utveckling och mediernas pÄverkan
Titel:     Media, en del i utvecklingen av företagens hĂ„llbarhetsredovisning?-      En studie med fokus pĂ„ hĂ„llbarhetsredovisningens utveckling och mediernas pĂ„verkan Författare: Malin Larsson och Anna BrunbĂ€ck Handledare: Andreas Jansson        Examinator: Sven-Olof Yrjö Collin Utbildning: Examensarbete, Civilekonomprogrammet ?Ekonomihögskolan vid LinnĂ©universitetet, redovisning, 4FE03E Bakgrund: Idag Ă€r redovisning av hĂ„llbarhet vedertaget hos mĂ„nga företag och fler och fler företag vĂ€ljer att frivilligt redovisa sitt hĂ„llbarhetsarbete. Ăkningen av hĂ„llbarhetsredovisningen kan ses som ett sĂ€tt för företagen att tillmötesgĂ„ det ökade trycket i samhĂ€llet pĂ„ hĂ„llbarhetsfrĂ„gor. SamhĂ€llets förvĂ€ntningar pĂ„ företagen kan enligt Agenda Setting Theory pĂ„verkas av vilka frĂ„gor som uppmĂ€rksammas i media. Syfte: Syftet med studien Ă€r att förklara utvecklingen av hĂ„llbarhetsredovisning över tid det senaste decenniet i börsnoterade större bolag. Fokus ligger speciellt pĂ„ om de samhĂ€lleliga förvĂ€ntningarna utifrĂ„n medias rapportering pĂ„verkar omfattningen och innehĂ„llet i företagets hĂ„llbarhetsredovisning. Metod: Studien har utgĂ„tt frĂ„n en deduktiv ansats dĂ€r hypoteser formulerats utifrĂ„n befintliga teorier.
Posten : En studie om förÀndringsprocessen On-side utifrÄn ett ledningsperspektiv
Mellan Ären 2005-2007 bedrev den svenska organisationen Posten en omfattande förÀndringsprocess som gick under namnet On-side. Anledningen till förÀndringen var att organisationens marknadsposition var hotad i samband med nya marknadsförutsÀttningar. FörÀndringen innebar att organisationen skulle specialisera sina olika verksamheter genom att bilda separata bolag för vart marknadssegment dÀr högre kundfokus skulle uppnÄs. Organisationen förflyttade sig frÄn att ha varit en funktionsorganisation till att bli en bolagiserad divisionsorganisation. Denna uppsats utgÄr frÄn ett ledningsperspektiv dÀr förÀndringsprocessen analyseras utifrÄn Kotters Ätta-stegsmodell.
SAS-Marknadsledare pÄ en avreglerad marknad
Syftet med detta examensarbete Àr att skapa en helhetsbild av vilka faktorer som lÄg bakom bildandet av ett lÄgprisflygbolag inom SAS koncernen. Det vill sÀga: Vad initierade SAS att starta ett lÄgprisflygbolag? För att kunna svara pÄ vÄr frÄgestÀllning valde vi ut ett par olika inriktningar och synsÀtt pÄ strategi inom modern företagsekonomi. Vi applicerade sedan dessa pÄ företaget vi valt att studera och analyserade hÀndelseförloppet utifrÄn förutsÀttningarna som gavs. Slutsatsen pÄ rapporten konstaterar att det finns tre huvudanledningar bakom SAS lÄgprissatsning.
Ăverdrivna farhĂ„gor kring goodwillnedskrivningens effekt : En studie av aktiemarknadens reaktion i samband med att företag skriver ned goodwill
FrÄn Är 2005 Àr det obligatoriskt för börsnoterade bolag i Sverige att tillÀmpa IFRS-reglerna. Enligt de nya reglerna IFRS 3 och IAS 36 fÄr goodwill inte lÀngre skrivas av utan ska istÀllet nedskrivningsprövas minst en gÄng per Är. Huruvida de nya reglerna har gjort det lÀttare eller svÄrare för analytiker och investerare att tolka de bakomliggande orsakerna till en goodwillnedskrivning Àr flitigt omdebatterat. Studier pÄ den amerikanska marknaden har visat att en nedskrivning av goodwill har en begrÀnsad effekt pÄ bolagens börskurser. Studiens syfte Àr att undersöka goodwillnedskrivningars effekt pÄ den svenska aktiemarknaden. FrÄgestÀllningen som avses besvaras lyder ?PÄverkar en nedskrivning av goodwill svenska företags aktiekurs, och har i sÄ fall företagets resultat, storlek och branschtillhörighet nÄgon betydelse för hur börskursen pÄverkas?? .
SOX pÄverkan pÄ tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen hos Parker Hannifin AB i BorÄs.
Inledning: De senaste Ärens redovisningsskandaler, dÀr bland annat Enron och Worldcom var inblandade, har lett till att förtroendet för den finansiella rapporteringen har minskat eftersom rapporteringen av bolagens ekonomiska stÀllning inte har varit sanningsenlig. Debatten kring redovisningsskandalerna har frÀmst handlat om att den finansiella rapporteringen inte har varit tillförlitlig pÄ grund av bristande intern kontroll hos bolagen. För att vinna tillbaka marknadens förtroende införde George W Bush en ny lagstiftning som kom att kallas Sarbanes Oxley Act. Alla bolag som Àr registrerade pÄ amerikanska börsen mÄste följa lagen, vilket Àven pÄverkar svenska bolag. Sarbanes Oxley Act Àr en omfattande lag som bestÄr av ett antal sektioner.
Steget in i börsens ?finrum? : SÄ pÄverkas marknadsvÀrdet och likviditeten för bolag som vÀljer att byta noteringsplatsplats frÄn alternativa handelsplatser till Stockholmsbörsen
Mellan Ären 2001-2010 har 41 svenska aktiebolag valt att byta noteringsplats för sina aktier till NASDAQ OMX Stockholm (Stockholmsbörsen). Bytet har skett frÄn de alternativa marknads- och handelsplatserna NASDAQ OMX First North (First North), Nordic Growth Market (NGM) eller Aktietorget. Det huvudsakliga syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns ett vÀrde för företagets aktieÀgare att företaget byter noteringsplats till Stockholmsbörsen. Detta syfte uppnÄs genom att undersöka hur listbytet till Stockholmsbörsen pÄverkar företagets marknadsvÀrde samt hur handeln i aktien pÄverkas. DÄ tidigare svenska studier (pÄ Stockholmsbörsen) inom omrÄdet Àr fÄ eller helt saknas sÄ Àr förhoppningen att denna studie ska ligga till grund som ett första steg för framtida forskning inom omrÄdet.  Tidigare forskning, frÀmst utförd pÄ de amerikanska marknaderna, visar överlag att företag som byter till en mera vÀlkÀnd och prestigefylld börslista överavkastar marknadsindex tiden innan bytet för att tiden efter bytet underavkasta marknadsindex.
Intersexualism : Att födas som ett mellanting mellan man och kvinna
Humankapitalet har sedan 1960-talet varit en populÀr frÄga för forskare inom detföretagsekonomiska fÀltet. Men trots nÀstan 50 Ärs forskning verkar redovisningsnormerna pÄomrÄdet inte ha genomgÄtt nÄgon mÀrkbar förÀndring. Under dessa Är har samhÀllet förÀndratsfrÄn ett stelt industrisamhÀlle till ett mer flexibelt kunskapssamhÀlle, ett samhÀlle som stÀller helt nya krav pÄ redovisningen. Det var denna tanke som sÄ smÄningom ledde författarna fram till uppsatsens tvÄdelade frÄgestÀllning:? Hur tar analytiker hÀnsyn till humankapitalet vid aktievÀrdering av nyintroducerade bolag pÄ Stockholmsbörsen?? Hur redovisas humankapitalet i börsprospekt för bolag som noterats pÄ Stockholmsbörsen frÄn 2004 fram till idag?Författarna insÄg tidigt att det var av största vikt för frÄgestÀllningen att den information som samlades ihop till empirin var sÄ aktuell som möjligt.
Grön el - spelar valet nÄgon roll? En granskning av gröna elavtal.
SammanfattningDet finns en uppsjö av olika elavtal pÄ marknaden, och mÄnga elbolag har valt en grön profil. Ofta erbjuds gröna alternativ, som kostar extra, för att fÄ exempelvis vindkraft. Allt pekar dock pÄ att kundens val inte har nÄgon pÄverkan pÄ utslÀppen eller utbyggnadstakten av förnybar elproduktion, utan att detta i slutÀndan bestÀms helt och hÄllet frÄn politiskt hÄll.Vi har gjort en undersökning dÀr vi ringt till kundtjÀnst hos nÄgra av de största elbolagen, och lÄtit dem motivera varför man ska vÀlja att betala extra för ett miljövÀnligt alternativ. Svaren har varierat, men samtliga bolag har hÀvdat att man bidrar till utbyggnaden av förnybart.Enligt marknadsföringslagen Àr det elbolagen som har bevisbördan, men nÀr vi konfronterat elbolagen har ingen lyckats belÀgga att kundens val har nÄgon pÄverkan pÄ utbyggnadstakten..