Sökresultat:
1544 Uppsatser om Smćbolag - Sida 25 av 103
 Redovisning av koncernbidrag i noterade aktiebolag
Koncernbidrag Àr en transaktion som syftar till att genom vinstöverföring mellan bolag i en koncern jÀmna ut förluster och dÀrmed minska koncernens totala skatt. Redovisning av koncernbidrag i Sverige saknar direkt reglering, utan har utlÀmnats till praxis och rekommendationer, som visar sig vara oeniga om huruvida koncernbidrag ska redovisas över resultatrÀkningen eller direkt i balansrÀkningen. FrÄn och med 2005 ska alla börsnoterade bolag, i enlighet med EU-lagstiftningen, upprÀtta sina koncernredovisningar enligt International Accounting Standards Board:s föreskrifter. Studien visade hur övergÄngen till redovisning enligt IASB:s regler har pÄverkat de noterade bolagen i deras redovisning av koncernbidrag genom att utreda om IASB har nÄgra uttalade regler för hur koncernbidrag ska redovisas, till vilken kategori i redovisningen koncernbidrag kan hÀnföras, om standard saknas eller om de enligt IASB inte ska ingÄ i redovisningen överhuvudtaget?Syftet var att kartlÀgga vilken historisk utveckling regleringen av koncernbidragsredovisning har genomgÄtt, vilken redovisningspraxis som finns och hur den förhÄller sig till svenska och internationella regler.
Kommunkoncernbudget ? form och funktion
Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur kommunala bolag inkluderas i budgetprocessen i svenska kommuner, samt att f?rst? till varf?r utvecklingen har lett till att inkludera de kommunala bolagen i budgetprocessen, utifr?n begreppet kommunkoncern och dess p?verkan p? ekonomistyrningen. Teori: I studien har institutionell teori, med fokus p? tvingande, mimetisk och normativ isomorfism anv?nts. ?ven teorier om spridning av id?er samt kritik i form av institutionellt entrepren?rskap har beaktats.
Bolagskoder - En studie om tillÀmpning av bolagskoderna i Sverige och Tjeckien
Under de senaste Ären har frÄgor kring bolagsstyrning blivit allt mer aktuella, vilket har förorsakats av olika redovisningsskandaler. Som en konsekvens av detta har det i mÄnga lÀnder införts s.k. bolagskoder. Hittills har bara ett fÄtal studier undersökt bolagskodernas tillÀmpning och den institutionella miljö i vilken de har införts. För att undersöka hur bolagskoderna tillÀmpas och hur den institutionella miljön inverkar pÄ kodernas tillÀmpning har tvÄ lÀnder valts, Sverige och Tjeckien.
KöpvÀrda bolag inom telekombranschen
HÀr beskriver vi hur vÀl vi lyckats besvara vÄr frÄgestÀllning och hur syftet med uppsatsen uppfyllts. I denna uppsats har vi undersökt och vÀrderat Ätta ledande telekombolag i Europa. De vÀrderingsmetoder vi anvÀnt oss av Àr fritt kassaflöde till aktieÀgarna (FCFE) och en relativvÀrdering i form av regressioner av tre multiplar. Vi har dessutom jÀmfört bolagens aktuella multipelvÀrden (27 april 2012) med sektorgruppens medelvÀrde eller median. Genom en vÀrdering av de Ätta bolagen har vi sökt svar pÄ vÄr frÄgestÀllning och dÀrmed uppnÄtt vÄrt syfte.
Ăgande av hyresbostĂ€der i Sverige : Marknadstrender under perioden 2006 ? 2012
The real estate industry is a sector where the companies generally have a capital structure which is high leveraged. The financing? with the related terms ? is therefore specifically of high importance for the companies in the sector. Traditionally, the way of obtain financing is by borrowing from the bank. Lately, due to new bank regulations, the banks have become more restrictive in their lending which have lead to a growth of other financing alternatives.
Svensk kod för bolagsstyrning : Har Ärsredovisningars informationsinnehÄll förÀndrats?
SammanfattningĂ
r 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning efter en rad bolagsskandaler som drabbat svensk finansmarknad. Syftet med Koden var att stĂ€rka förtroendet för den svenska kapitalmarknaden genom att förbĂ€ttra bolagsstyrningen bland börsens bolag. I Koden anges ett antal punkter som ska redovisas i bolagsstyrningsrapporten.Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur vĂ€l bolagen redovisade dessa punkter redan i Ă„rsredovisningar frĂ„n Ă„r 2003. Var det sĂ„ att bolagen redan uppfyllde dessa krav skulle införandet av Koden kunna ses som en kodifiering av vad som redan var allmĂ€n praxis bland de börsnoterade bolagen i Sverige. Ăr det istĂ€llet sĂ„ att vĂ€sentlig information tillkommit i Ă„rsredovisningarna sĂ„ har aktieĂ€gares kontrollmöjligheter för bolagets styrning faktiskt förbĂ€ttrats.I denna studie har de bolag som skulle ha omfattats om införandet av Koden istĂ€llet intrĂ€ffat Ă„r 2003 utgjort underlag för undersökningen.
BeskattningsrÀttens anpassning till internationella redovisningsprinciper
Syftet med denna uppsats Àr att utreda och analysera huruvida det nuvarande nÀra sambandet mellan redovisning och beskattning kan fortsÀtta att existera om internationella redovisningsprinciper införlivas i svensk rÀtt. Vidare kommer olika skatte- och civilrÀttsliga förslag att analyseras utifrÄn ett statligt och företagsekonomiskt perspektiv. VÄra empiriska studier utgÄr till stor del utifrÄn redan befintlig litteratur i Àmnet och vÄr övergripande ansats Àr dÀrmed deduktiv. DÄ vÄra problemformuleringar, och pÄ dem förvÀntade svar, Àr vÀldigt komplexa, sÄ har vi valt ett kvalitativt angreppssÀtt med personliga intervjuer som metod för insamling av empiri. VÄr teoretiska referensram bestÄr av principer, lagar, normer och modeller som pÄ nÄgot sÀtt behandlar sambandet mellan redovisning och beskattning.
Svensk kod för bolagsstyrning : ur ett roll- och ansvarsperspektiv
BakgrundUnder de senare Ären har ett flertal lÀnder drabbats av bolagsskandaler som bidragit till en snabb utveckling inom corporate governance. För att förhindra liknande skandaler har mer eller mindre frivilliga regler för bolagsstyrning införts, sÄ kallade koder. Bolagsskandaler har Àven intrÀffat i Sverige och 1 juli Är 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning. Koden skall bidra till förbÀttrad styrning av bolag, stÀrka konkurrenskraften och frÀmja förtroendet pÄ kapitalmarknaden.SyfteUppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera om roll- och ansvarsfördelningen har förÀndrats mellan bolagsorganen efter införandet av svensk kod för bolagsstyrning.GenomförandeDenna studie bygger pÄ kvalitativ metod och tio intervjuer har genomförts. Intervjuer har skett med representanter frÄn Àgare, styrelse, bolagsledning, revisor samt respondenter med god kunskap inom bolagsstyrning.ResultatStudien visar att svensk kod för bolagsstyrning inte har haft nÄgon större effekt pÄ roll- och ansvarsfördelningen.
Konstaterade fel i internationella bolag : En studie av begÄngna bolagsskandaler
 Inledning: Under 2000-talet har olika slag av bolagsskandaler uppmÀrksammats inom företags- och finansvÀrlden, som har kommit att pÄverka ekonomin och redovisningen en hel del. Bland dessa finns bland annat energibolaget Enron, telecombolaget Worldcom samt svenska bolaget Skandia. Effekterna av bolagsskandalerna Àr mÄnga och i vÀrsta fall kan företagsledarna fÄ handskas med fÀngelsestraff. Syfte: Syftet med studien Àr att granska begÄngna regelbrott i stora bolag samt jÀmföra de med varandra för att se vilka likheter och samband som finns kring bolagsskandalerna som uppstÄtt.Teori: I den teoretiska referensramen beskrivs teorier om bolagsstyrning, Svensk kod för bolagsstyrning, den svenska modellen för bolagsstyrning, agentteorin samt Sarbanes Oxley Act. Metod: Insamlingen av kvalitativ data har skett via sekundÀr datainsamling, exempelvis via artiklar, tidigare studier, Internet samt böcker. Slutsats: Det finns tydliga mönster mellan de begÄngna bolagsskandalerna som har undersökts i denna studie. Ett av de dessa Àr att ledningen i de flesta fall hÄller i trÄdarna. Motivet till de flesta brotten ligger i grund och botten pÄ att rÀdda bolaget frÄn att gÄ med förlust eller till och med i konkurs, eller att leva upp till stÀllda förvÀntningar pÄ exempelvis Wall Street. .
Bikten som uppföljningsmetod : En studie av hur kvalité sÀkerstÀlls vid upphandlade vÄrd- och omsorgsboenden
Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.
Utdelningar och signaleffekter : En studie om sambandet mellan förÀndring i utdelningsnivÄ och förÀndring i börsvÀrde
Efter en tid av stabila utdelningsnivÄer har ett flertal svenska börsnoterade bolag sÀnkt sina utdelningar under 2009. För att undersöka hur marknaden reagerar pÄ en förÀndring i utdelningsnivÄ kan utdelningars signaleffekter studeras. Syftet med studien Àr att undersöka om det föreligger ett samband mellan ett företags utdelningsnivÄ och dess signaleffekter samt att undersöka eventuella skillnader i förÀndring av utdelningsnivÄ för rÀkenskapsÄren 2007 och 2008. Vidare syftar vi Àven till att undersöka om annan information har en signaleffekt och dÀrför studeras tre kontrollvariabler; rÀntabilitet pÄ eget kapital, skuldsÀttningsgrad och kassaberedskap.Studien utgÄr frÄn teorin om den effektiva marknaden och principal-agentteorin. En kvantitativ metod har anvÀnts för att inhÀmta data frÄn 55 olika bolag frÄn Stockholmsbörsens Large-cap och Mid-cap listor.
Nedskrivning av goodwill : Reella företagsekonomiska omstÀndigheter, som verktyg för resultatmanipulering eller pÄverkad av finanskrisen?
Denna studie behandlar nedskrivning av goodwill i svenska börsnoterade företag, och beaktar fyra möjliga förklaringar till detta. Relevant regelverk för den finansiella rapporteringen Àr IFRS. Genom en kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssÀtt uppmÀrksammar vi problematiken kring att forskningen genererat olika förklaringar till att en nedskrivning Àger rum. Studien omfattar 1260 observationer i form av rÀkenskapsÄr, som strÀcker sig mellan Ären 2006 till 2013. VÄrt empiriska material Àr inhÀmtat via databaser och omfattar finansiell information för vart och ett av företagen, fördelat pÄ de olika Ären. Nedskrivningskostnaden för goodwill Àr manuellt insamlat frÄn de företag dÀr goodwill som tillgÄngspost minskat frÄn Är t-1 till Är t. FrÄn vÄrt teoretiska ramverk deduceras hypoteser som tillhandahÄller eventuella orsaker till varför en nedskrivning kan ha Àgt rum.
Oberoende styrelseledamöter?
Studiens syfte Àr att beskriva och analysera begreppet oberoende styrelseledamot, samt visa vilka effekter och instÀllning kravet om att minst tvÄ styrelseledamöter skall vara oberoende av större aktieÀgare har pÄ svenska börsnoterade bolag. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi samlat in bÄde primÀr- och sekundÀrdata. PrimÀrdata har samlats in genom en explorativ undersökning av intervjuer med personer ur styrelsen eller företagsledningen i bolag som aktivt tillÀmpar Koden. SekundÀrdata har samlats in frÄn regler och riktlinjer kring oberoende i Sverige, EU, OECD och Storbritannien. UtifrÄn litteraturen har vi studerat teorier om corporate governance sÄsom stakeholderteorin, agentteorin och resource dependency teorin.
Den successiva vinstavrÀkningen : Ger den successiva vinstavrÀkningen en rÀttvisade bild av företagets resultat och stÀllning?
Senaste Ärens ökade internationalisering har gjort att antalet stora multinationella företag och koncerner ökat. Följden har blivit ett ökat behov av att kunna göra jÀmförbara tolkningar av finansiella rapporter för bolag i olika lÀnder. Detta har lett till införandet av internationella redovisningsstandarder (IFRS/IAS), som gÀller Àven för svenska koncerner frÄn och med 2005. DÄ lÀnderna historiskt haft olika vÀrderingsprinciper finns risk för konflikt mellan det som varit traditionellt i Sverige, d.v.s. en mer försiktighetsinriktad syn pÄ redovisningen, och matchnings-principen som Àr aktuell för dagens fokus pÄ redovisning till verkligt vÀrde.
PÄverkar det ekonomiska lÀget noteringarnas aktiekursutveckling? : En kvantitativ studie av noterade bolag pÄ NASDAQ OMX Stockholm 2000-2010
Inledning: Inom finansmarknaden dÀr en handelsplats för vÀrdepapper finns Àr IPO ett omtalat Àmne. Fascinationen ligger vid introduktionen av ett företag pÄ börsen som tidigare varit privatÀgd och dess avkastning pÄ aktien. Vidare Àr prissÀttningen pÄ aktierna och timingen för en notering intressanta aspekter som har studerats sedan mÄnga Är tillbaka. I denna uppsats ska det undersökas hur aktiepriserna för de noterade bolag har utvecklats vid olika ekonomiska tillvÀxter.Syfte: Syftet Àr att undersöka om det ekonomiska lÀget pÄverkar aktiekursernas utfall vid en notering samt hur dessa utvecklas pÄ noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen.Metod: Genom berÀkningar av introduktionspriserna i jÀmförelse med stÀngningskurserna pÄ noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen fÄr man fram aktiekursernas utveckling.Teoretisk referensram: Den effektiva marknadshypotesen och signalteorinResultat: Undersökningens resultat visade pÄ att skillnaden i aktiernas avkastning mellan företag som noterat sig under en hög respektive lÄg ekonomisk tillvÀxt var mycket liten. Företagen som hade noterat sig under en hög ekonomisk tillvÀxt hade endast 0,1 % högre avkastning Àn de företag som noterade sig under en lÄg ekonomisk tillvÀxt.