Revision har funnits länge men intern kontroll är något som har blivit mer uppmärksammat på senare tid i och med ett antal bolagsskandaler i USA. Intern kontroll är något som alla bolag bör ha och variationen är stor mellan bolagen. I svensk lagstiftning är den reglerad i 8 kap 4§ Aktiebolagslagen, men den är inte uttömmande. Det finns dock rekommendationer för större aktiebolag att tillämpa som exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning.I mindre bolag som har ett fåtal ägare vilka även är aktiva i bolaget kan problem uppstå. Om inte en god intern kontroll finns inom bolaget måste intressenterna förlita sig mer på att revisorn upptäcker väsentliga fel vid revisionen.

CRM, eller Customer Relationship Management är ett väletablerat begrepp bland företag och akademiker. Intressant är dock att implementeringen av CRM karakteriseras av en hög misslyckandegrad. Misslyckandegraden har varit hög oavsett bransch, företagsstorlek eller geografisk plats och det har inte skett någon förändring över tid. CRM är kostsamt att implementera och många företag klarar inte av att försöka genomföra en CRM-implementering flera gånger, därför tyckte vi att detta var ett intressant och viktigt forskningsområde. Vi ville studera vilka faktorer som är kritiska för att lyckas med CRM-implementering inom en tidigare outforskad bransch, det blev IT-industrin eftersom det är en växande bransch i Sverige.

Den nya regeringen signalerade tidigt att de hade bestämt sig ? revisionsplikten ska tas bort för de minsta företagen. Just nu arbetar en utredning med att komma fram till vilka företag inskränkningen av revisionsplikten ska omfatta, om det krävs kompletterande åtgärder samt hur det har gått i Danmark och Finland där man nyligen har avskaffat revisionsplikten. Närmare 200 000 bolag berörs troligen av regeländringen som planeras till 2009. Ett av de viktigaste argumenten för revisionsplikt är intressenternas nytta av den reviderade informationen.

Den här uppsatsen behandlar ett problem som identifierats bland små till medelstora svenska modeföretag: det stora beroendet av outsourcade produktionsagenter och fullprisproducenter. Syftet med uppsatsen är att identifiera de förutsättningar och hinder dessa modeföretag kan stöta på när de försöker integrera dessa utlagda kompetenser till en intern lösning. Genom detta hoppas författarna kunna tillföra nya perspektiv för befattningshavare som är intresserade av att omstrukturera sin nuvarande inköpsmodell.De metoder som använts för att samla in det teoretiska och empiriska underlaget var skrivbordsstudier, såväl som strukturerade och ostrukturerade djupintervjuer med grundaren av ett svenskt jeansföretag, samt en anställd på en stor svensk modekedjas inköpsavdelning.Resultaten understryker den strategiska betydelsen för växande modeföretag att äga sin inköpsfunktion. Genom att äga kompetenserna för mönsterkonstruktion och inköp kan företag minska sitt beroende av externa organisationer och öka flexibiliteten i sin produktutvecklingsprocess. De hinder som identifierats utgörs bland annat av en ökad affärsrisk under övergången till en intern inköpsavdelning till följd av avsiktliga störningar i värdekedjan av producenterna, samt de extra kostnaderna för det ökade administrativa arbetet.This essay focuses on a problem identified among small to mid sized Swedish fashion companies: the large dependence on out sourced production agencies and full price producers.

Under 2000-talet infördes nya kapitaltäckningsregler (Basel II) för svenska banker för att skapa stabilitet, bättre riskhantering och rättvisare konkurrens på den internationella markanden. Kapitaltäckning är viktigt för att skydda spararnas kapital. Kvoten som banken täcker skiftar beroende på vilka risker som hotar banken vid ett givet tillfälle. Vid oroliga tider och med ökade risker måste bankerna hålla inne mer kapital i banken och kan inte låna ut det. Under långa hög- och lågkonjunkturer befaras reglerna förstärka cyklerna eftersom riskerna mäts med sannolikheter om framtida ekonomiska utsikter.

Företagskulturen har förändrats i Sverige och det blir vanligare att startupföretag etablerar sig på marknaden. Dessa startupföretag lider av strukturella begränsningar gällande resurser och tillgångar. Samtidigt konkurrerar de på en marknad bland större, mer etablerade företag. Ett påtagligt problem uppstår när en växande företagsform, som gynnar marknaden och den övergripande samhällsnyttan, tvingas möta dessa utmaningar på grund av den särskilda företagsformens utgångspunkter. Av denna anledning är det viktigt att finna kostnads- och resurseffektiva lösningar för dessa företag att använda sig av för att företagsformen fortsatt skall vara attraktiv för företagare.Samtidigt har den externa innehållsmarknadsföringen genomgått revolutionerade utvecklingar gällande teknologiska framsteg och kostnadseffektiva lösningar.

Venture capital investerar via fonder i nya, små och medelstora onoterade företag under en tidsbestämd period. Genom ett aktivt ägarengagemang tillför de kompetens, nätverk, ägarstyrning och kreditabilitet. Därigenom skapar de tillväxt inom portföljbolaget samt förutsättningar för en positiv avkastning via exit. Inom dagens svenska ekonomi har det blivit allt vanligare att innovativa unga företag med utvecklingspotential finansieras via venture capital. I december 2008 visade Konjunkturinstitutet en rapport om konjunkturläget som skvallrade om fördjupad internationell finanskris med svagare BNP-tillväxt, ökad arbetslöshet och bekräftade att Sverige nu gick in i en lågkonjunktur.

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

Denna litteraturstudie fokuserar på Enterprise Architecture (EA), dess definitioner och underliggande ramverk. Vi har valt att göra en litteraturstudie då access till företag med information kring EA ansågs vara svår och utesluter därför intervjuer och andra direkta tillvägagångsätt då vi upptäckte att det är svårt att få tag på vettig information. Zifa konferensen är en internationell EA-konsult konferens som förespråkar konsulter och säljtekniker istället för att fokusera på grundvärdena av EA. Detta föreslår att ett objektivt resultat bara kunde erhållas genom en litteraturstudie. Ännu en anledning bakom valet av studie är att EA är en grundläggande process på detaljnivå, denna inkluderar basala saker så som inköps-/försäljningspriser.

Ofta fokuseras det på större företag i undervisningen, men verkligheten är den att de flesta företag i Sverige är små eller medelstora. Det finns olika definitioner av vad ett småföretag är, men ingen är mer rätt än någon annan och i denna uppsats kommer EU:s definition att användas. Alla företag, stora som små, har någon/några som vill ta del av företagets ekonomiska information. De små företagen har oftast inte lika många intressenter som de stora företagen, och därför är det sannolikt att de inte behöver en lika komplicerad och detaljerad redovisning. Dessa mindre företag har under en längre tid haft samma regelverk som de större, men BFN, IASB och lagstiftare har påbörjat ett förenklingsarbete av redovisningsreglerna.För att kunna vara säker på att de nya reglerna verkligen fyller sitt syfte är det viktigt att de uppfyller de krav som företagen och användarna av redovisningsinformationen har.

Ofta fokuseras det på större företag i undervisningen, men verkligheten är den att de flesta företag i Sverige är små eller medelstora. Det finns olika definitioner av vad ett småföretag är, men ingen är mer rätt än någon annan och i denna uppsats kommer EU:s definition att användas. Alla företag, stora som små, har någon/några som vill ta del av företagets ekonomiska information. De små företagen har oftast inte lika många intressenter som de stora företagen, och därför är det sannolikt att de inte behöver en lika komplicerad och detaljerad redovisning. Dessa mindre företag har under en längre tid haft samma regelverk som de större, men BFN, IASB och lagstiftare har påbörjat ett förenklingsarbete av redovisningsreglerna.För att kunna vara säker på att de nya reglerna verkligen fyller sitt syfte är det viktigt att de uppfyller de krav som företagen och användarna av redovisningsinformationen har.

Dagens städer lever upp till kravet på hållbarhet i långt ifrån alla sina delar. Städernas moderna tillskott präglas ofta av monotoni och lider av bristande service och otrygghet. Infartslederna skär långt in i städerna och splittrar upp staden i isolerade delar. Varför är det så och hur kan det göras annorlunda? Detta examensarbete syftar till att visa att urbana miljöer kan skapas även utanför stadens centrala delar.

Kryssningstrafiken växer kraftigt i Skandinavien och Göteborg är inte ett un-dantag. Göteborg har det senaste decenniet gått från att vara en relativt obetydlig kryssningsdestination till att bli en av de medelstora i Östersjö- och Nordsjöområdet. Utöver denna ökning finns ett mål om att dubblera antalet anlöp till 2020. Samtidigt växer Göteborgs centrala stadsdelar och särskilt de i vattennära lägen vilket gör att konkurrensen om marken i dessa områden är stor. Vad kryssningstrafiken och egentligen all hamnverksamhet har för roll i den framtida staden är en relevant fråga som bör behandlas.

Arbetet har gått ut på att utveckla en lavintransceiver.En transceiver är en sändare samt mottagare i sammaenhet och är ungefär lika stor som två medelstora mobiltelefoner.Gemensamt för alla lavintransceivers är att desänder ut och kan ta emot en signal på 457 kHz som ärlagstadgad internationell standardfrekvens. Transceiversanvänds vid skidåkning utanför preparerade backar föratt kunna söka efter lavinoffer och bör bäras av var ochen i en grupp. Hamnar en eller ett par personer i gruppeni en lavin kan de resterande som klarat sig ställa om sinasändare på sökning och spåra offret i tid.Mitt skidintresse och allvaret kring laviner lockademig till att undersöka och utveckla denna utrustning.Efter flera samtal med både vana användare och personersom inte sett en transceiver ifrågasattes hela konceptetoch ny teknik som kan ersätta den gamla söktes.Många intressanta tekniker granskades och förkastadespå grund av att de inte skulle kunna ersätta den befintliga,teknikerna var för outvecklade eller passade inte i sammanhanget.När ingen teknik var överlägsen den befintliga sågranskades dagens transceivers. Ett antal punkter visadesig vara värda att se över. Ergonomi, gränssnitt och formblev huvudfokus, det vill säga hela konceptet.

Idag finns i Sverige särskilda beskattningsregler för små och medelstora företag, de så kallade fåmansföretagen. Reglernas syfte är att hindra omvandling av förvärvsinkomst till kapitalinkomst. Reglerna går under benämningen 3:12-reglerna och är placerade i 57 kap. Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) (IL). 57 kap.