Syftet: Syftet med vår uppsats är att undersöka i vilken mån tänkesättet bakom begreppet kundlojalitet används i samarbetet mellan Resurs Bank och butikerna, samt att analysera hur kundlojalitetsprogram kan användas för att fördjupa samarbetet mellan en sidoleverantör och dess betjänade butiker.Undersökningsfrågor: Hur arbetar Resurs Bank med sin kundlojalitet? Hur värvar Resurs Bank sina kunder och på vilka sätt kan man kvarhålla sina kunder på sikt?Slutsats: Vi har genom hela uppsatsen försökt betona vikten av starka relationer. Konklusionen som blev avgörande för vårt studiefall är att bankens roll som sidoleverantör är betydande. För att dessa relationer ska fungera krävs det ett välfungerat samarbete som bygger på täta förbindelser. Vidare betraktar vi situationen som sådan att båda parterna har stora möjligheter att nyttja varandras tjänster på ett resultatinriktat sätt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida personal på ungdomsmottagningar arbetar med unga med intellektuella funktions-nedsättningar samt hur detta arbete i så fall ser ut. Vidare var syftet att analysera hur personalen beskrev och resonerade kring arbetet, eller det bristande arbetet, med denna grupp ungdomar. Vi hade sex intervjupersoner från fem olika ungdomsmottagningar i Göteborgs stad varav fyra var barnmorskor och två kuratorer. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer fick vi ta del av tankar och diskussioner kring ämnet sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar. I empirin framkom att intervjupersonerna menade att sexualitet är en självklarhet för alla individer, oberoende av eventuell funktionsnedsättning, men menade samtidigt att de upplevde att det i samhället finns en tendens av att gruppen avsexualiseras.

SyfteVårt syfte med uppsatsen är att undersöka den psykiska ohälsoproblematiken i fem gymnasieskolor i Storstockholm.MetodMetoden som användes var kvalitativa intervjuer med sex stycken skolsköterskor. Kriterierna var att respondenterna skulle arbeta i kommunala gymnasieskolor, belägna i Stockholms kommun, där elevantalet var minst 700. De skolor som matchade kriterierna urskiljdes ytterligare med en lottning för att få fram fem skolor. Därefter kontaktades respondenterna på skolorna. I de fall där vi inte fick något svar genomfördes ytterliga försök till kontakt, vid inget svar lottades ytterligare en skola fram av de kvarvarande.

Syftet med denna studie är att identifiera styrkor och svagheter i byggandet av varumärket Asea Brown Boveri, ABB i Storvik. Det ska vidare påvisa om varumärket bör ompositioneras i kundernas sinne, och i så fall hur denna ompositionering skulle kunna åstadkommas. Studien baseras på litteraturstudier samt intervjuer med sju externa kunder och två interna medarbetare på ABB. Resultaten visar på tydliga brister i varumärket inom projektarbeten medan de inom ramen för service och reparationer har en relativt stark position på marknaden. En ompositionering av varumärket är därför nödvändig, vilket kan åstadkommas bland annat via utökade resurser och åtgärder inom marknadsföringen..

Denna uppsats bygger på åtta semi-strukturerade intervjuer med frivilligt ensamstående mammor genom insemination eller IVF. Mammorna svarade bland annat på frågor om beslutet, det privata och det formella nätverket och om tankar om familjeformen. Uppsatsens huvudsakliga syfte var att öka kunskapen om senmoderna familjeformer genom att undersöka hur kvinnor som är frivilligt ensamstående via insemination eller IVF reflekterade kring sin familjeform och vilka resurser de mobiliserade i sina nätverk. De frågeställningar som avhandlades i uppsatsen var:- På vilket sätt kom de frivilligt ensamstående mammorna fram till sitt beslut att forma en frivilligt ensamstående mamma-familj och hur realiserade de beslutet?- Vilka tankar och erfarenheter i relation till sin familjeform har mammorna?- På vilket sätt mobiliserar mammorna resurser främst genom sitt privata nätverk men även i relation till samhällets olika formella nätverk?Resultaten analyserades dels utifrån det sociologiska resonemanget om det senmoderna samhället med fokus på begreppen reflexivitet, individualitet och autonomi och dels på teorier om sociala nätverk.

Denna uppsats bygger på ett uppdrag att utvärdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen är att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med särskilt fokus på gräsrotsbyråkraternas roll och deras arbetssituation inom området för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod består av intervjuer med tio deltagare från trygghetsgrupperna och deltagande observationer som är direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket består av Michael Lipskys begrepp om gräsrotsbyråkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjänstemän m.fl. arbetar direkt med och mot människor, och dessutom har ett stort svängrum att själva kunna utforma mål och arbetssätt i praktiken.

Bakgrund:Sjuksköterskans roll vid humanitära insatser i kris- och katastrofområden har rötter långt bak i tiden. Intresset för internationellt arbete är stort och sjuksköterskan har en viktig och ansvarsfull uppgift. Många olika motiv finns för att delta i ett humanitärt arbete, bland annat viljan att bidra och utföra ett meningsfullt arbete, en professionell utmaning och önskan om personlig utveckling genom att verka i en annan kultur och uppleva något annat. Arbete ställer dock höga krav på kompetens och en rad olika förmågor som t.ex. ledar- och organisationsförmåga, samarbete och flexibilitet.

Denna uppsats gör ett försök att skildra hur tre kommuner förhåller sig tillidrottsföreningars roll i det kommunala livet. Uppsatsen behandlar deförväntningar som de kommunala bidragen väntas generera för samhället, genomatt sätta fokusen på den bakomliggande policyn. Vidare försöker uppsatsen utrönaom det finns en gemensam syn på föreningarnas funktion i kommunerna.Detta görs utifrån en teori om hur idrottsföreningar vinner sin legitimitet tilloffentliga resurser.Studien har innefattat en komparation av tre kommuner, Lund, Landskronaoch Staffanstorp. I vardera kommun har även tre innebandyföreningars syn på sinroll undersökts..

SAMMANFATTNINGDet senaste årtiondet har antalet utbildningsplatser på kandidatprogrammet i omvårdnadsvetenskap successivt ökat på landets högskolor och samtidigt har sjukhusen haft svår att tillsätta vakanta sjukskötersketjänsterna. Studentsalar har implementerats på utvalda vårdavdelningar med både pedagogiska avsikter och med avsikt att skapa platser för de sjuksköterskestuderande vid deras verksamhetsförlagda utbildning. Det var därför intressant att studera hur sjuksköterskor upplevde det fortfarande nya sättet att handleda på.Syftet var att beskriva sjuksköterskor upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter i studentsal på en akutvårdsavdelning.Som metod användes en kvalitativ induktiv intervjustudie. Ansats och design valdes utifrån studiens uppställda syfte. Studiens deltagare rekryterades från två olika kliniker på ett akutsjukhus i Mellansverige.

Användandet av terrängskoter har alltmer blivit ett nöje och ett sätt att umgås med vänner. Flertalet använder terrängskotern på ett bra sätt men det finns alltid undantag och de hörs och syns väldigt väl. I takt med att fler skaffar terrängskoter ökar också olyckorna. De flesta olyckor inträffar kvällstid under helger perioden mars-april. Av de omkomna förarna var 68 % alkoholpåverkade med en genomsnittlig alkoholkoncentration på 1,7 promille.

Företagen idag är ofta verksamma i föränderliga miljöer, många organisationer pressas även hårt av konkurrens, omstruktureringar och uppköp. Detta leder många gånger till slimmade organisationer vilket kan betyda problem för arbetarna. Samtidigt som detta pågår visar statistiken på en ökad sjukfrånvaro. Många hävdar att arbetsrelaterad stress och utbrändhet är den främsta orsaken till den ökade sjukfrånvaron. Detta kostar samhället och företagen mycket pengar och resurser i form av arbetskraft.

Mindre företag upplever ofta en del hinder vid införande av miljölednings-system såsom ISO14001 och EMAS. Standarderna uppfattas som byråkratiska och införandet tar för mycket resurser i anspråk, i form av både tid och pengar. I Storbritannien har en ny standard för miljöledning tagits fram för att bättre passa framförallt mindre företag. Standarden, BS 8555,erbjuder ett stegvist införande av ett miljöledningssystem, med möjlighet att få intyg på vägen mot ISO 14001 eller EMAS. Företagen kan också välja att stanna på en lägre nivå än ISO14001 för en längre period..

Bakgrund och problem: Kraven på ytterligare information i företags finansiella rapporter blir allt högre, vilket gör att företag tvingas lägga allt mer resurser på att bemöta dessa krav. Det är därmed intressant att undersöka om en ökning i upplysningars kvalité har någon positiv effekt, exempelvis på företags kostnad för eget kapital. Årsredovisningen är den rapport som är den mest omfattande. Det läggs betydligt mer resurser på att framställa en årsredovisning, jämfört med en kvartalsrapport. Samtidigt innehåller årsredovisningen mestadels finansiella siffror som redan är kända för marknaden och dessutom kommer den ut med en fördröjning på 3-4 månader.

Rekrytering innebär att hitta rätt person till rätt plats när ny arbetskraft ska tillsättas. Svårigheten är att det inte existerar ett bästa sätt att utforma en rekryteringsprocess på. Rekryteringsprocesser ser därför olika ut i olika organisationer. Syftet med undersökningen var att på ett kvalitativt sätt nå en djupare förståelse om vilka faktorer som påverkar rekryteringsprocessers utformande. Resultatet baserades på halvstrukturerade intervjuer med fem rekryteringsansvariga.

This study is made in order to see how music teachers pedagogic design their teaching from a semiotic design theoretical perspective. A survey was done in a study to see how the music college students experienced their music theory teaching. This was followed by an observation of two different music theory teachers teaching music theory and with subsequent interviews. One teacher taught music theory at a swedish non-compulsory School of Arts, Kulturskola, and the other music teacher taught at an independent adult education college. The study's questionnaire, observation and interview revealed patterns of teaching, probably largely due to the teaching tradition.