Sök:

Sökresultat:

1389 Uppsatser om Smć platser - Sida 58 av 93

Barnens park : stimulans för alla sinnen

Arbetar man med att planera vÄra offentliga rum har man förhoppningsvis instÀllningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta mÄste man veta vad det Àr som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frÄgor om samhÀllsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrÄgor, Àr en av de instanser som arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande pÄ att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgÀngliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstrÄk. Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras pÄ ett positivt sÀtt Àr viktigt, sÀrskilt för barn dÄ deras utveckling Àr avhÀngigt det.

EU:s grÀnskontroll och dess förenlighet med folkrÀtten : SÀrskilt avseende rÀtten att söka asyl och non-refoulement

I urbana miljöer Àr mÀnniskor fysiskt nÀra varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur mÀnniskor hanterar sociala normer angÄende anonymitet och solidaritet i sÄdana situationer. Studien undersöker situationer dÄ frÀmlingar erbjuder eller ber varandra om hjÀlp pÄ offentliga platser. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr interaktionistisk och etnometodologisk med fokus pÄ mÀnniskors praktiska handlingar.

VajersÄgning inom berganlÀggning: UtvÀrdering och analys av vajersÄgning utförd pÄ Norrströmstunneln, en del av Citybanan

NÀr infrastukturen i dagens samhÀlle mÄste utökas görs det i redan tÀtbebyggdaomrÄden, vilket krÀver att nya anlÀggningarna utförs under markytan. Dettaresulterar i stora och tidskrÀvande bergtunnelprojekt. Under byggtiden skabefintliga anlÀggningar som pÄverkas kunna vara i drift utan att nÄgot skadasker. Det medför mÄnga restriktioner för byggentreprenörerna för att klara avdessa krav, allt för att minimera pÄverkan pÄ omgivningen.Vid de allra svÄraste platserna kan det vara ett alternativ att byta ut denkonventionella drivningsmetoden, borrning och sprÀngning, mot en alternativmetod. I detta examensarbete har den alternativa metoden vajersÄgningstuderats för att utvÀrdera metoden nÀr den anvÀnds inomberganlÀggningsprojekt.Fallstudien utfördes pÄ Norrströmstunneln som Àr en del av Citybanan sombyggs i Stockholm.

Idrottens platser : en landskapsarkitekts syn pÄ idrottsplatser

Sports facilities are a highly unexplored field, and as of the autumn 2008 no research is being conducted about sports fields at Swedish architecture universities. Very few people recognize the sports field as an area for the architecture profession, and to gain more information about sports fields I have discussed the subject with people with connections to architecture and/or sport. The sports field represents a type of sports facility, a permanent football and/or bandy field surrounded by running tracks with appropriate measurements. Like the city?s physical environment, the sports field is a public place, where outdoor activities take place.

Med vÀsterhavet runt knuten ? trÀdgÄrdsodling i södra och mellersta BohuslÀn

Arbetet Àr uppdelat i en inledande del, en resultatdel och en diskussionsdel. Den inledande delen introducerar lÀsaren till fokuspunkten trÀdgÄrdsodling i BohuslÀn, förklarar tankegÄngen kring valt Àmne, samt beskriver syfte och metod.Resultatdelen har sin utgÄngspunkt i litteraturstudier och fÀltstudier i kombination. Texten syftar till att ge inblick i trÀdgÄrdens förutsÀttningar i BohuslÀn genom att beskriva den bohuslÀnska vÀxtvÀrldens villkor och överlevare.Initialt behandlas landskapet i BohuslÀn och dess vilda flora. HÀr beskrivs naturtyper i BohuslÀn och deras prÀgel pÄ vÀxtlivet - till exempel kan man lÀsa om vÀxtvÀrlden pÄ klippor, strÀnder och saltÀngar. Det faktum att landskapet och vÀxtlivet i BohuslÀn Àr rikt varierande ger ocksÄ en fingervisning om hur skilda trÀdgÄrdsmiljöer det finns.I efterkommande kapitel tas klimatfaktorer och markförhÄllanden upp för att ge ökad förstÄelse för odlingsvillkoren i landskapet.

Geoturism i SiljansomrÄdet

Tanken pÄ att skapa en geopark, ett omrÄde med geovetenskapliga besöksmÄl, i SiljansomrÄdet vÀcktes för flera Är sedan. Idag arbetar Projekt Meteorum med att förverkliga denna idé. UtgÄngspunkten Àr det meteoritnedslag som formade landskapet hÀr för 377 miljoner Är sedan och som sedan dess haft stor betydelse för bygden och dess utveckling. Den geologiska historien i SiljansomrÄdet Àr lÄng och inte helt lÀtt att förstÄ, som sÄ ofta nÀr vi försöker tolka det som hÀnt lÄngt före vÄr egen tid. Den tar egentligen sin början för omkring 1 800 miljoner Är sedan, dÄ bergarterna i sydöst bildas i samband med att den svekofenniska bergskedjan reste sig.  Det landskap som meteoriten trÀffade bildades under mÄnga Ärmiljoner.

NYBRO -Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum.

Nybro Àr en stad i ?Glasriket? i SmÄland, tillhörande Kalmar lÀn. 2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum finns inte. Arbetet med att utveckla stadens kÀrna Àr redan i full gÄng men det Àr fortfarande mÄnga delar av Nybro stads offentliga miljöer som Àr slitna, omoderna, av vÀldigt blandade karaktÀrer och i stort behov av en uppfrÀschning och uppstramning. Den fysiska avgrÀnsningen för mitt arbete Àr Nybro stad men framförallt stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer.

Miljö- och hÀlsorisker pÄ frisörsalonger : en studie om frisörers kemikaliehantering

Tanken pÄ att skapa en geopark, ett omrÄde med geovetenskapliga besöksmÄl, i SiljansomrÄdet vÀcktes för flera Är sedan. Idag arbetar Projekt Meteorum med att förverkliga denna idé. UtgÄngspunkten Àr det meteoritnedslag som formade landskapet hÀr för 377 miljoner Är sedan och som sedan dess haft stor betydelse för bygden och dess utveckling. Den geologiska historien i SiljansomrÄdet Àr lÄng och inte helt lÀtt att förstÄ, som sÄ ofta nÀr vi försöker tolka det som hÀnt lÄngt före vÄr egen tid. Den tar egentligen sin början för omkring 1 800 miljoner Är sedan, dÄ bergarterna i sydöst bildas i samband med att den svekofenniska bergskedjan reste sig.  Det landskap som meteoriten trÀffade bildades under mÄnga Ärmiljoner.

Undersökning av mÀtosÀkerheten i det förtÀtade SWEPOSŸ-nÀtet i StockholmsomrÄdet : vid mÀtning med nÀtverks-RTK

PositionsbestÀmning med hjÀlp av satelliter kan idag göras med olika metoder. En metod som i realtid ger en mÀtosÀkerhet pÄ centimeternivÄ heter nÀtverks-RTK. Det som gör att nÀtverks-RTK ger en lÄg mÀtosÀkerhet Àr att de felkÀllor som pÄverkar GNSS-mÀtning reduceras eller elimineras med hjÀlp av en interpolerad korrektionsmodell vid mottagarens position. Korrektionsmodellen skapas med hjÀlp av data frÄn de fasta referensstationer som finns i nÀrheten av GNSS-mottagaren. SWEPOSŸ Àr ett nÀt av referensstationer som finns i hela Sverige och erbjuder en nÀtverks-RTK-tjÀnst dÀr det kan förvÀntas en mÀtosÀkerhet pÄ omkring 15 mm (1s) i plan och omkring 25 mm (1s) i höjd (över ellipsoiden).

Eye tracking som interaktionsmetod för interaktiva informationsskÀrmar

InformationsskÀrmar Äterfinns idag pÄ en mÀngd olika platser: i butiker, bibliotek, buss- och tÄgterminaler och liknande. InformationsskÀrmar Àr pÄ frammarsch och spÄs bli en Ànnu vanligare syn framöver. Oftast Àr dessa skÀrmar helt statiska, det vill sÀga det gÄr inte att interagera med dem och i de fall de tillÄter interaktion handlar det frÀmst om pekskÀrmar. PekskÀrmstekniken har dock vissa tillkortakommanden och det finns ett behov av att undersöka nya sÀtt att interagera med datorer och informationsskÀrmar. En teknik som funnits lÀnge i olika former men fram tills nyligen varit relativt otillgÀnglig för vanliga konsumenter Àr eye tracking (ögonspÄrning), en teknik för att spÄra ögonrörelser hos mÀnniskor.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur eye tracking kan kombineras med en informationsskÀrm.

Literacy - Ett nedslag i nÄgra barns lÀrandemiljöer pÄ den indiska landsbygden

BakgrundGer en bild av skolvÀsende för smÄ barn i Indien och Sverige, samt övergripandeförutsÀttningar för barn och skolor i Indien. Vidare förmedlas siffror pÄ hur lÀs och skrivkunnighet Àr spridd i Indien. Slutligen ges sociokulturella perspektiv pÄ vad literacy/litteracitet Àr och hur dessa förmÄgor enligt sociokulturellforskning utvecklas hos barn. Miljön som omger barnet tillmÀts betydelse för detta samt de sociala praktiker dÀr lÀrande sker.SyfteSyftet Àr att med min blick som svensk förskollÀrare beskriva och ÄskÄdliggöra literacy/litteracitet i nÄgra indiska barns dagliga liv. Hur detta tar sig uttryck i skolan och hemmen i miljön: i omgivande text, i saker, relationer och kommunikation.MetodUppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie med etnografisk ansats.

Breaking the habitual : ett gestaltningsförslag för Hagebys nya aktivitetscentrum

UtifrÄn rapporter frÄn bl.a. Riksidrottsförbundet (2007) gÄr det att faststÀlla att aktivitetsytor som planeras för barn och unga idag inte anvÀnds jÀmlikt. Dagens planering tenderar att gynna killar i högre utstrÀckning Àn tjejer. Examensarbetet Breaking the Habitual ? Ett gestaltningsförslag för Hagebys nya aktivitetscentrum stÀller sig kritiskt till detta och strÀvar efter att bryta denna planeringsstruktur.

Med leken i fokus : ett gestaltningsförslag för Vittra förskolegÄrd i Vallentuna

Syftet med denna uppsats Àr att visa hur en förskolegÄrd kan gestaltas med utgÄngspunkt i barns lek. Med vÄrt arbete vill vi belysa att den fysiska miljön pÄverkar hur bra leken utvecklas pÄ förskolegÄrden och dÀrmed pÄverkar barnets olika upplevelser och erfarenheter under utomhusvistelsen. Förslaget utgÄr frÄn barnets lek som en viktig komponent för utveckling och hÀlsa. DÀrmed Àr Àven pedagogik och motorik viktiga förutsÀttningar pÄ förskolans gÄrd. Till grund för gestaltningen ligger en litteratursökning samt en brukardialog som genomförts med barn, förskolelÀrare och förÀldrar. PÄ sÄ sÀtt utvecklade vi en förstÄelse för platsen och dess anvÀndning som kunde vÀvas ihop med den teoretiska kunskapen om barns lek i utemiljön. Under arbetet tar vi fasta pÄ att storleken pÄ förskolegÄrden Àr viktig för barns lek samt att leken flyter bÀttre i miljöer med naturkaraktÀr.

Pedalkraft system : Stödsystem för elproduktion i smÄskalighet

Detta examensarbete vÀnder sig till personer som Àr intresserade att anvÀnda nya miljövÀnligametoderna för elproduktion eller personer som redan anvÀnder smÄ vindkraftverk ochsolpaneler med behovet av en extra energikÀlla i smÄ stugor eller avlÀgsna platser dÀr tillgÄngentill elnÀt Àr omöjligt. Syften i detta arbete Àr först och frÀmst att bygga ett system förelproduktion med hjÀlp av en cykel. Sedan bestÀmma mÀngden av elektrisk energi en personkan alstra med systemet. Slutligen svara om detta system skulle kunna anvÀnda som ettstödsystem för elproduktion i smÄskalighet.Den första mÄlsÀttningen Àr att utforma ett system med anvÀndning av kraftelektronik dÀr denkraften som genereras matar lasterna. Den mekaniska delen kommer att konstrueras som en delav energikÀllan, dÀrefter kommer det att utformas en kontroll för att styra effekten viaelektroniska komponenter, de elektriska belastningarna matas av systemet, kommer attsimuleras.

Undersökning av Brenneria salicis förekomst i pilar i SkĂ„ne : Är ?Watermark Disease? nĂ€ra?

Bakterien Brenneria salicis lever i xylemet hos bland annat arter av Salix. Under vissa omstÀndigheter ger den upphov till en vissnesjuka, internationellt kÀnd som Watermark Disease. Utbrott av denna har aldrig rapporterats frÄn Sverige, men dÄ forskning visat att bakterien ofta upptrÀder som endofyt och inte patogen uppstÄr frÄgan om sjÀlva bakterien ÀndÄ inte finns i Sverige utan att orsaka vissnesjuka. Samma forskning visar nÀmligen att yttre faktorer kan förmÄ bakterien att övergÄ frÄn en endofytisk till en patogen livsstil. Under antagandet att klimat och markanvÀndning Àr sÄdana faktorer och vetskapen att de Àr i förÀndring blir det angelÀget att undersöka B.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->