Sökresultat:
1389 Uppsatser om Smć platser - Sida 14 av 93
SpÄren efter Mesolitikum : en studie av 10 mesolitiska platser i sydöstra Sverige
The paper focus on the first people in south-east Sweden. I investigate why they moved to the north, how they adapted to a new environment, and how they used new materials. I study ten locations in my investigation, which starts with Ă
rup in north-east Scania, and ends with Mörby in Ăstergöland. The survey deals with the research history concerning the Mesolithic Stone Age in southern Scandinavia, and why ethnicity, adaptability, imagination and the will of survive is so important to us human beings..
Anslutning av stora vindkraftsparker till stamnÀtet
VÀxthuseffektens pÄtagliga miljöpÄverkan har bidragit till en ökad medvetenhet kringförnybar energi. Sveriges regering har satt upp ett produktionsmÄl för vindkraft till Är 2015 pÄ10 TWh. Dessa faktorer tillsammans med att det i Sverige Àr goda vindförhÄllanden har letttill stora utbyggnadsplaner för vindkraften.Vindkraftverk kommer att grupperas i sÄ kallade vindkraftsparker pÄ platser belÀgna lÄngtifrÄn elförbrukare och elnÀt. Detta medför att det mÄste ske en överföring till nÀtet, vilketmÄste utföras pÄ ett sÄ effektivt och driftsÀkert sÀtt som möjligt.Universal Wind Offshore har ansökt om att bygga en vindkraftspark pÄ Stora Middelgrund,cirka tre mil utanför Halmstads kust. Ansökan gÀller 108 vindkraftverk med en totalinstallerad effekt pÄ 864 MW och en planerad Ärsproduktion pÄ 3 TWh.
Uttern i Sverige : miljögifters effekter i relation till populationsstorlek och patologiska förÀndringar
Uttern (Lutra lutra), Ă€r ett rovdjur som livnĂ€r sig mestadels pĂ„ fisk dĂ€rmed Ă€r en toppkonsument i nĂ€ringskedjan. Detta gör arten extremt sĂ„rbar för miljöföroreningar som bioackumuleras. Under 1950-talet minskade utterpopulationen i Sverige kraftigt bĂ„de i antal och i distrubution. FrĂ„n att tidigare ha funnits i hela Sverige, med undantag av Gotland, fanns pĂ„ 1980-talet utter bara pĂ„ ett fĂ„tal platser i Sverige. Ăven i andra delar av Europa minskade uttern dramatiskt i antal, medan populationer pĂ„ andra platser verkade vara opĂ„verkade.
Integritetsskyddets förlorade vÀrde. En kvalitativ studie om övervakning
Abstract Personlig integritet Àr ett viktigt begrepp dÄ en rÄdande uppfattning hos medborgaren Àr att övervakning har till syfte att skydda individen och ge en upplevd trygghetskÀnsla. Samtidigt finns det mÄnga mÀnniskor som finner det mycket integritetskrÀnkande att bli kontrollerade, exempelvis genom kameraövervakning pÄ offentliga platser. Syftet med föreliggande uppsats Àr att belysa samhÀllsexpertisens syn pÄ allmÀn kameraövervakning pÄ offentliga platser. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ter sig relationen mellan personlig integritet och kontroll i förhÄllande till allmÀn kameraövervakning pÄ offentliga platser? Hur Àr kameraövervakning pÄ offentliga förenligt med frihet kontra trygghet? I bakgrundstycket presenteras George Orwells kritiska dystopiska samhÀllsskildring ?1984? som publicerades 1949 och vÀckte omedelbart stor sensation.
Malmö genom Norra Sorgenfri
Norra Sorgenfri Àr ett av de fÄ omrÄden som fortfarande visar spÄr frÄn Malmös tid som Industristad. Under de senaste Ären har Malmö genomgÄtt en dramatisk förÀndring mot en mer internationell och pulserande stad med fokus pÄ hÄllbarhet och god stadsmiljö. Norra Sorgenfri Àr nÀsta omrÄde att stÄ pÄ tur i Malmös förnyelsearbete. Detta omrÄde Àr idag ett industri - och verksamhetsomrÄde belÀget strax sydost om Malmös stadskÀrna. PÄ grund av att allt fler verksamheter har flyttat eller lagt ner, stÄr idag mÄnga byggnader tomma.
Integritetsskyddets förlorade vÀrde. En kvalitativ studie om övervakning
Abstract
Personlig integritet Àr ett viktigt begrepp dÄ en rÄdande uppfattning hos
medborgaren Àr att övervakning har till syfte att skydda individen och ge en
upplevd trygghetskÀnsla. Samtidigt finns det mÄnga mÀnniskor som finner det
mycket integritetskrÀnkande att bli kontrollerade, exempelvis genom
kameraövervakning pÄ offentliga platser.
Syftet med föreliggande uppsats Àr att belysa samhÀllsexpertisens syn pÄ allmÀn
kameraövervakning pÄ offentliga platser. Studien utgÄr frÄn följande
frÄgestÀllningar: Hur ter sig relationen mellan personlig integritet och
kontroll i förhÄllande till allmÀn kameraövervakning pÄ offentliga platser? Hur
Àr kameraövervakning pÄ offentliga förenligt med frihet kontra trygghet?
I bakgrundstycket presenteras George Orwells kritiska dystopiska
samhÀllsskildring ?1984? som publicerades 1949 och vÀckte omedelbart stor
sensation. Det Àr hÀr ifrÄn uttrycket ?Storebror ser dig? kommer.
Det offentliga rummet : en möjlighet till rekreation?
Stadsmiljöer kan ofta vara stressiga med mÄnga olika intryck som tröttar ut oss. DÀrför Àr det viktigt att det finns platser i staden dÀr man kan ta det lugnt och ÄterhÀmta sig. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om offentliga rum som en park och ett torg kan ha rekreativa egenskaper och huruvida dessa platser kan komplettera varandra i detta hÀnseende.För att finna svar pÄ dessa frÄgor har jag till en början gjort en litteraturstudie som resulterade i ett antal teorier om bland annat hur offentliga rums uppbyggnad och möblering pÄverkar hur mÀnniskor beter sig pÄ platsen. Andra teorier Àr att urbana miljöer och ljud kan ha en negativ inverkan pÄ mÀnniskors hÀlsa och att naturen kan stimulera ÄterhÀmtning.Platserna inventerades dÀrefter med hÀnsyn till deras rumslighet, klimatförhÄllanden, möblering, vÀxtmaterial och ljudpÄverkan, Àven aktiviteter som fanns pÄ platserna noterades. Sedan analyserade jag platserna med inventeringen som grund och teorierna som utgÄngspunkt.De slutsatser jag kunnat dra utifrÄn analysen Àr att offentliga rum i staden kan ha rekreativa egenskaper.
Gestaltning genom medborgarstyrd förvaltning
Syftet med det hÀr examensarbetet var att testa en metod för praktisk medborgarsamverkan för gestaltning genom förvaltning av kommunala grönomrÄden. MÄlet har varit att utveckla en enkel och praktisk metod för hur sÄdan medborgarsamverkan kan gÄ till.
Analysen av och erfarenheterna frÄn kursen ?Gestaltning genom förvaltning? vid SLU, Uppsala, har fungerat som en förstudie till detta examensarbete. I kursen lÀrde sig studenterna hur man kan arbeta med befintliga platser och grönomrÄden i behov av upprustning, och hur dessa platser kan utvecklas med hjÀlp av vÀl genomtÀnkta underhÄllsinsatser. Syftet var att se förvaltning av grönomrÄden som nÄgonting mer Àn bara skötsel och underhÄll, genom att inkludera landskapsarkitektoniska aspekter bÄde i planering och underhÄll, alltsÄ att gestalta genom att förvalta.
Examensarbete : min vÀg till examenskonserten, samt hur jag valt att lösa de problem som stÀllts i min vÀg
Jag vill som en queer praktiker med performativa metoder undersöka hur det textila materialet lÄter en möta olika platser i det offentliga rummet. Med min egen kropp som utgÄngspunkt placerar jag mig sjÀlv i offentliga, semi-offentliga och privata rum för att skapa en förskjutning och belysa de normer som dagligen upprÀtthÄlls i vÄrt samhÀlle. För att illustrera min performativa undersökning som fysisk form lÄter jag de textila material jag undersökt ta form i rummet och representeras i foton..
Flygets framtid : -Ăndrade resvanor?
Flyget har inneburit en enorm förÀndring för turismen och möjliggjort resor till mer avlÀgsna platser Àn tidigare. Idag Àr priset pÄ en flygresa fortfarande rimligt. Flyget Àr dock beroende av olja som drivmedel och som en följd av stigande rÄoljepriser, minskad tillgÄng pÄ fossila brÀnslen samt den pÄgÄende klimatdebatten Àr flygets framtid osÀker. Kommer flygresor i framtiden vara sÄ dyra att svenskar ska passa pÄ att resa idag, medans de kan och har rÄd, och hur kommer flygets utmaningar pÄverka framtida resvanor? .
Utegym i staden : attraktiva för alla
Allt fler Ă€r överviktiga i Sverige idag och det bara ökar. Ăvervikt kan leda till mĂ„nga livshotande sjukdomar. MĂ„nga har blivit allt mer stillasittande och varannan bilresa Ă€r kortare Ă€n fem kilometer. Att trĂ€na ute fĂ„r mĂ€nniskan att kĂ€nna sig piggare, lugnare och mindre stressad. Samtidigt ska trĂ€ning utomhus vara formad för alla olika mĂ„lgrupper, vilket ett utegym kan uppfylla.
Trygghet genom gestaltning : VÀsterledstorg, Enköping
Att kÀnna sig trygg i sin omgivning Àr en förutsÀttning för att trivas och mÄ bra. Trygghet Àr en kÀnsla som innebÀr frihet frÄn oro eller hot. I dagens samhÀlle Àr otrygghet ett utbrett problem och mÄnga mÀnniskor kÀnner sig otrygga i sitt bostadsomrÄde efter mörkrets inbrott. Otryggheten gör att man vÀljer omvÀgar eller stannar inne vilket hotar rörelsefrihet och isolerar mÀnniskor frÄn varandra. TrygghetskÀnslan pÄverkas i hög grad av utformningen av den fysiska miljön vilket gör Àmnet relevant för landskapsarkitekter.
Ta tillvara ungdomarnas kunskap i planeringen!
SAMMANFATTNING Under en praktik sommaren 2003 hade jag i uppgift att utifrÄn barn och ungdomars synvinkel ge förslag pÄ var en gÄng- och cykelvÀgstunnel skulle placeras utefter en riksvÀg. RiksvÀgen delade ett bostadsomrÄde, med mÄnga barnfamiljer, frÄn centrum dÀr all service, som exempelvis skola, dagis, affÀrer och sportanlÀggningar var belÀgna. Jag kom dÄ till insikt att det inte Àr vanligt förekommande att ungas kunskap tas tillvara i planeringen, och det var dÄ mina tankar kring detta examensarbete började. Syftet med examensarbetet har dÀrför varit att ta fram ett samlat kunskapsunderlag pÄ den offentliga miljöns betydelse för ungdomar och utifrÄn detta genomföra en fallstudie. Fallstudien skall visa pÄ fjortonÄringars anvÀndning och upplevelse av innerstaden i BollnÀs, samt informationen dÀrefter kan tas tillvara i planeringen.
Malmö genom Norra Sorgenfri
Norra Sorgenfri Àr ett av de fÄ omrÄden som
fortfarande visar spÄr frÄn Malmös tid som
Industristad. Under de senaste Ären har Malmö
genomgÄtt en dramatisk förÀndring mot en
mer internationell och pulserande stad med
fokus pÄ hÄllbarhet och god stadsmiljö. Norra
Sorgenfri Àr nÀsta omrÄde att stÄ pÄ tur i Malmös
förnyelsearbete. Detta omrÄde Àr idag ett industri
- och verksamhetsomrÄde belÀget strax sydost
om Malmös stadskÀrna. PÄ grund av att allt fler
verksamheter har flyttat eller lagt ner, stÄr idag
mÄnga byggnader tomma.
Den Urbana TrÀdgÄrden - Ett sjÀlvorganiserat stadsrum
Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana
trÀdgÄrdar och informell pÄverkan pÄ grönstrukturen Àr en allt mer vanlig syn i
stÀder. Ofta tar dessa verksamheter mark i ansprÄk utan att Àgandeskap
föreligger men rÀtten till marken kan med tiden förÀndras. Uppsatsen undersöker
vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trÀdgÄrdar genom fyra
fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker
om de urbana trÀdgÄrdarna Àr mötesplatser, hur de upplevs pÄverka sin omgivning
och varför informanterna vÀljer att tillbringa tid i trÀdgÄrdarna.