Sök:

Sökresultat:

792 Uppsatser om Smć och mikro aktiebolag - Sida 25 av 53

Online Customer Feedback

Det svenska nÀringslivet Àr viktigt för Sverige och mÄnga av de aktiebolag som drivs i Sverige har flera olika intressenter. För att dessa intressenter ska vÄga satsa i olika bolag krÀvs det att det finns en oberoende part som kan granska bolagets finansiella information. Denna oberoende part Àr bolagets revisor som genom att granska bolagets ekonomi ska skapa trovÀrdighet Ät bolagets finansiella information. Att detta fungerar Àr av stor vikt för att nÀringslivet ska fungera pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. För att revisorn ska kunna utföra sitt arbete behöver denne samarbeta med styrelsen och vd:n vilket ofta leder till ett förtroende mellan parterna.

I BERGSLAGETS TJÄNST : Tillkomsten av och personerna bakom Bergslagets museum i Falun

Bergslagets museum is one of the oldest industrial museums in Sweden. It opened in 1922 in Falun, by the big mining company Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag. This is a study of why a company would be interested in running a museum, why Bergslagets museum opened and who the people were that created it.Several persons were involved in collecting and organizing the models of old machinery, letters, paintings, pictures that was to become the Bergslagets museum. This paper shows different motives behind the opening of an industrial museum in Falun and gives a presentation of its superintendants, Carl Sahlin, Alvar Silow, Erik Johan Ljungberg and Olof Söderberg. All of them were central in the creating of the Bergslagets museum, today known as Gruvmuseet i Falun..

Revisionsplikt 1895-1983 Ett historiskt perspektiv

Det senaste samtalsĂ€mnet för smĂ„företagare Ă€r den avskaffade revisionsplikten. Ämnet har varit pĂ„ tapeten i ett antal Ă„r. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna smĂ„företagare eller missgynna övriga intressenter sĂ„som stat, banker/investerare med flera.I vĂ„r uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten vĂ€xt fram i Sverige under Ă„ren 1895 till 1983. Vi har i vĂ„r studie sett hur revisionsplikten under Ă„ren har utvecklats, frĂ„n att i slutet pĂ„ 1800-talet inte innefatta sĂ„ mĂ„nga regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehĂ„lla en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser, för vad som ska gĂ€lla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .

Lekmannarevision av kommunala aktiebolag : En studie om oberoende och förbÀttringsÄtgÀrder

?Vi kan försvara oss mot ett angrepp mot ett begrĂ€nsat mĂ„l. Vi talar om ungefĂ€r en vecka pĂ„ egen hand.?ÖverbefĂ€lhavarens uttalande 31 december 2012 i intervjun med Svenska Dagbladet blev en stor nyhet, kanske den största inom försvarsomrĂ„det pĂ„ senare Ă„r. Uppsatsen utreder vad det Ă€r som styr att ett uttalande likt detta blir uppmĂ€rksammat av media och hos allmĂ€nheten, sĂ„ kallad dagordningsmakt, samt vilka konsekvenser det kan fĂ„ för Försvarsmakten.

Minimikrav pÄ aktiekapital i privata aktiebolag - En funktionell och komparativ studie av minimikapitalkravet och tillhörande regler

AffÀrsverksamhet i bolagsform medför en risk för samtliga parter som tillskjutit kapital i bolaget. Aktiebolagsformen ger Àgarna ansvarsfrihet vad gÀller bolagets förpliktelser och som substitut har ett minimikapitalkrav upprÀttats till skydd för bolagets borgenÀrer.Minimikapitalkravets nivÄ har varierat sedan i mitten av 1800-talet och den har Äterigen ifrÄgasatts bland annat i SOU 2008:49. Denna uppsats ifrÄgasÀtter inte bara minimikapitalkravets nivÄ utan undersöker Àven dess lÀmplighet i övrigt samt stÀller det svenska regelverket i komparation till alternativa system, funna i England, Tyskland, Frankrike och USA. Uppsatsen tar hÀnsyn till reglernas effekter ur sÄvÀl ett nationellt som ett grÀnsöverskridande perspektiv. DÀrtill undersöks reglernas lÀmplighet ur ett europarÀttsligt perspektiv..

Revisorers syn pÄ oberoendeproblematiken i samband med kombiuppdrag

DÄ en av revisorns viktigaste uppgift Àr att skapa tilltro för ett företags rÀkenskaper och förvaltning hos dess intressenter Àr det tvunget att revisorn Àr oberoende i förhÄllande till företaget. Detta oberoende hotas av sÄ kallade kombiuppdrag som Àr en vanlig tjÀnst hos de flesta revisionsbyrÄer. Detta innebÀr att samma revisionsbyrÄ utför bÄde revision samt redovisning eller rÄdgivning Ät klienten. VÄrt syfte var att undersöka revisorernas syn pÄ denna oberoendeproblematik. Detta har vi gjort genom att studera relevant litteratur, aktuell lagstiftning och följt pÄgÄende diskussioner i facktidningar.

Revisorers benÀgenhet att lÀmna orena revisionsberÀttelser och Going Concern-varningar: kopplingar till demografiska faktorer

SAMMANFATTNINGAndelen orena revisionsberÀttelser och Going Concern-varningar (GC-varningar) ligger enligt tidigare studier mellan 60 och 68 procent respektive 12 och 20 procent bland svenska aktiebolag som gÄtt i konkurs. Fenomenet förklaras vanligen som nÀra kopplat till negativa konsekvenser, som bolaget, revisorn och bolagets intressenter kan komma att utsÀttas för vid en oren revisionsberÀttelse eller GC-varning. Flera förklaringar bortser frÄn demografiska faktorer, som ocksÄ kan spela en roll i sammanhanget. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga andelen orena revisionsberÀttelser och GC-varningar samt att pröva om det finns samband mellan utvalda demografiska faktorer (revisorers kön, revisorers kompetens, revisorers arbetsbelastning samt revisorers arbetsplats) och andelen orena revisionsberÀttelser och GC-varningar, samt klargöra hur starka dessa eventuella samband Àr. Vi utförde studien kvantitativt utifrÄn material frÄn ett forskningsprojekt i företagsekonomi pÄ Mittuniversitetet i Sundsvall.

Standardiserad diskurs : En undersökning av kontextuella faktorers effekt pÄ diskursen i en standard frÄn SIS

I denna studie undersöks kontextuella faktorers inverkan pÄ diskursen i en standard, SS 624070, framtagen av det svenska standardiseringsorganet SIS, Swedish Standards Institute. Undersökningen gÄr igenom vilka premisser och faktorer som gör att diskursen i standarden ser ut som den gör. Undersökningen omfattar Àven hur aktörerna ser pÄ denna diskurs, och hur anvÀndandet av standarden ser ut. Materialet bestÄr av intervjuer och texter som har analyserats utifrÄn diskursanalytiska begrepp. Med hjÀlp av intertextualitet och tematisering försöker undersökningen ge svar pÄ hur kontextuella faktorer pÄverkar bÄde hur denna diskurs skapas och hur den förstÄs.

Going concern utlÄtande i revisionsberÀttelsen : En studie om svenska konkursdrabbade aktiebolag

In the beginning of the 21th century several successful companies filed for bankruptcy. These bankruptcies have been known as large accounting scandals and the largest scandals did Enron and Worldcom stand for. These bankruptcies arose without any warning signal from the auditors about the companies? financial problems and their inability to continue as a going concern. The bankruptcies damaged the reputation of auditors and broad criticism has developed at the auditors? inability to discover companies? financial problems and their unwillingness to reveal a going concern opinion in the audit report.

VÀgverkets arbete med utvÀrdering av lagefterlevnad i
processen ?Utveckla förbindelse? - idag och i framtiden

MÄnga organisationer vÀljer att arbeta med miljöfrÄgor genom ett miljöledningssystem. Den miljöledningsstandard som idag dominerar marknaden Àr serien ISO 14000. ISO 14001 Àr en av de organisationsorienterade standarderna i serien och behandlar miljöledningssystem. ISO 14001 bygger pÄ ett antal kravelement som mÄste uppfyllas för att en organisation ska vara certifierbar. Ett av kraven i standarden (4.5.2 i ISO 14001:2004) anger att ?organisationen skall upprÀtta, införa och underhÄlla en dokumenterad rutin för att regelbundet utvÀrdera att tillÀmplig miljölagstiftning och föreskrifter följs?.

Revisionens ekonomiska fördelar ? fakta eller fiktion? : En kvantitativ studie av revisionens ekonomiska inverkan pÄ smÄ aktiebolag efter revisionspliktens avskaffande

Året 1983 började ett nytt kapitel i svenskt nĂ€ringsliv dĂ„ alla nystartade aktiebolag enligt lag tvingades att utse en revisor (Företagande, 2013). Meningen med revisionen var att öka den statliga kontrollen av företagens ekonomi (Ryberg, 2011; FAR, 1999, s. 9). I ett led att anpassa Sverige till mer internationella förhĂ„llanden och minska smĂ„företagens ekonomiska börda beslutade riksdagen att frĂ„n och med första november 2010 avskaffa revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag (Carrington, 2014, s. 7; Regeringen Prop.

Policyhantering - OKG Aktiebolag

Syftet med detta projekt Àr att fÄ en bredare förstÄelse för hur en policyimplementering gÄr till. För att göra detta möjligt har jag gjort en studie pÄ ett företag genom att intervjua anstÀllda med olika befattningar och undersökt vad som har skrivits i organisationens verksamhetsdokument. Dessutom har jag gjort litteraturstudier för att fÄ tips och vÀgledning om andra effektiva metoder för policyimplementering.Jag har observerat att det saknas instruktioner för vad man vill uppnÄ med policy pÄ organisationen. Dessutom har jag mÀrkt att det inte stÄr beskrivet hur man har tÀnkt förmedla policyn till hela organisationen. Orsaken till detta sÀgs vara att ledningen inte har bestÀmt vikten av policytillÀmpningen.

"Det praktiska arbetet i mindre revisionsbyrÄer"

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga och beskriva det faktiska arbete som revisorn frÄn en mindre revisionsbyrÄ utför gentemot smÄ aktiebolag. Detta innefattar att undersöka förhÄllandet mellan den lagstadgade revisionsverksamheten och övrig mot klienten riktad serviceverksamhet. Författarna Àmnar Àven att, med hjÀlp av den insamlade empirin, reflektera över hur revisions- och rÄdgivningstjÀnsten kommer att se ut i framtiden. VÄr förhoppning Àr att genomförd undersökning kan komma att utgöra ett bidrag i debatten kring ett eventuellt slopande av revisionsplikten för mindre aktiebolag. Metod: Författarna har startat i den litterÀra referensramen för att med hjÀlp av denna försöka beskriva verkligheten.

VÀstsvenska inkubatorers alumniföretag - en studie om ekonomistyrning och konkurs

Bakgrund och problemformulering: Företag som sitter i en inkubator Àr kvalitetsgranskade och fÄr mycket stöd för sin verksamhet. DÀrför Àr det intressant att jÀmföra andelen konkurser bland alumniföretag med gasellföretag och aktiebolag i allmÀnhet. Inkubatorn har krav pÄ ekonomiarbetet och entreprenören fÄr ofta utbildning och praktisk hjÀlp i form av olika tjÀnster. En intressant undersökning Àr dÄ att se vad som hÀnder med ekonomiarbetet nÀr företaget lÀmnar inkubatorn och ifall detta har samband med konkurs. Det Àr dock oklart vad man kan förvÀnta sig nÀr man ger sig in i ett nytt omrÄde och vilka vÀgar man ska gÄ för att finna och studera alumniföretag.

Minoritetsmissbruk i aktiebolag : Är nuvarande lagstiftning en tillrĂ€cklig lösning pĂ„ detta problem?

Huvudsyftet med föreliggande uppsats Ă€r att utreda huruvida dagens minoritetsregler i ABL medför en risk för minoritetsmissbruk samt vilka lösningar som kan finnas pĂ„ detta problem. Även det generella syftet och funktionaliteten hos minoritetsskyddsreglerna skall undersökas. Inom ramen för uppsatsens problemformulering skall Ă€ven utredas huruvida nĂ„gon annan reglering Ă€n lagstiftning Ă€r tĂ€nkbar pĂ„ detta omrĂ„de. I ett aktiebolag ligger bestĂ€mmanderĂ€tten pĂ„ bolagsstĂ€mman hos majoriteten. I och med denna majoritetsprincip behövs ett skyddsregelverk för minoritetsaktieĂ€garna för att undvika att dessa blir överkörda av majoriteten.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->