Uppsatsen handlar om matematiksvårigheter/dyskalkyli. Dyskalkyli betyder att barn har problem med beräkningar i matematik. En del elever har svårt att behärska matematik, vissa barn utvecklar dyskalkyli/dysmatematik senare i framtiden. Orsaker till dyskalkyli kan vara ärftliga. Både de lärare och specialpedagoger som jag intervjuade ville kalla elevers svårigheter för matematiksvårighet eller dysmatematik.

Denna studie tar sin utgångspunkt i den socio-politiska teorin. Fokus ligger på att synliggöra samspelet mellan individer i olika beroendesituationer och maktförhållanden i de svenska (matematik) klassrummen utifrån ett elevperspektiv. Syftet för studien inriktades till en början på att undersöka eventuella kunskapsluckor som leder till ett glapp mellan grundskolan och gymnasiet. Vidare söktes svar på om det sker en skuldbeläggning på grund av dessa eventuella kunskapsluckor och vem som i så fall får bära skulden för dessa. Resultatet visar, bland annat utifrån klassrumsobservationer och fokusgruppsintervjuer med elever, att kunskapsluckor existerar och därmed synliggörs glappet.

Studien syftade till att undersöka sambandet mellan föräldrars mående och barns symtom och hur detta samband påverkas av föräldrakontroll och instrumentellt föräldraskap. Enkäter från 315 familjer användes. En medieringsanalys gjordes som visade att föräldrakontroll delvis medierar sambandet mellan föräldrars mående och barns symtom. Detta kan ha implikationer för arbetet med föräldra-barnrelationen samt föräldrars psykiska ohälsa..

Utomhusmatematik är en god arbetsform vid inlärning av matematik. Miljön utomhus skapar en lust och vilja för barn att utforska med hjälp av hela sin kropp och alla sina sinnen. För att stimulera barn i sin matematiska förmåga har förskolläraren en viktig roll. De behöver vara lyhörda, utmanande och engagerade i arbetet med barngruppen för att därmed kunna synliggöra de matematiska möjligheterna. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka hur förskollärare på olika förskolor förhåller sig till utomhusmatematik, samt hur de synliggör denna pedagogik i verksamheten. Litteraturen berör tidigare forskning kring ämnesområdet och utomhusvistelsens påverkan på barn. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer där resultatet visar att förskollärare anser att utomhusmiljön är en god plats för stimulering av matematik.

Studien undersöker hur elevernas lärande i matematik påverkas av att undervisningen sker i utemiljön och riktar in sig på arbetssätt, innehåll och elevernas lärande. Litteraturen berör utomhuspedagogik, laborativ matematik och utomhusmatematik. Kvalitativa intervjuer gjordes med sex lärare som hade erfarenheter av att arbeta med utomhusmatematik och avgränsades till att beröra skolår ett till och med fem. Huvuddragen i resultatet visar att lärarna använder andra arbetssätt vid utomhusmatematiken än vad de gör i klassrummet. Inomhus arbetar de med matematikböcker och laborativt, utomhus arbetar de endast med laborativa arbetssätt.

På hösten 2011 beslutade regeringen att göra en satsning på matematik i skolan på grund av elevers sjunkande resultat. Detta sett i ett internationellt perspektiv. Satsningen gick bland annat ut på fler undervisningstimmar samt kompetensutveckling till lärare. Med bakgrund av denna matematiksatsning valde vi i denna studie att ta elevernas perspektiv på frågan varför elevernas resultat blivit sämre. Anser de till exempel att undervisningen i matematik är meningsfull?Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt eleven i årskurs 4 har till matematikundervisningen samt dess betydelse för elevens vardag och jämföra det med det uppdrag som läroplanen uttrycker avseende matematikämnet och matematikundervisningen.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur lärare i grundsärskola arbetar ämnesintegrerat med problemlösningar i matematik. De centrala frågeställningarna i studien är:? Hur arbetar lärarna med läs-, ord- och begreppsförståelse i samband med matematisk problemlösning? ? Hur arbetar lärarna med stöd och anpassning vid undervisningssituationer?? Hur upplever lärarna betydelsen av interaktion vid problemlösningar i matematik?Teori: Studien har en teoretisk del som kort beskriver det specialpedagogiska- och sociokulturella perspektivet. I litteratur- och forskningsgenomgången lyfts lärarens roll och betydelse i undervisningen, samt ämnesintegrering där lärarnas inverkan, interaktion och anpassning ger elever förutsättningar att förstå matematiska problemlösningar. Studien berör även konsekvenser som kan orsakas då brister av förståelse i matematik förekommer.

Avsikten med denna studie är att utforska förskolebarns genus- och subjektskapande i mötet med skogen. Vårt teoretiska perspektiv är feministisk poststrukturalism. Vi har valt att dokumentera barns lek i skogen med hjälp av pedagogisk dokumentation. Dessa situationer har vi dekonstruerat och gjort olika läsningar på med hjälp av dekonstruktiva samtal och diskursanalys. Studien visar att flickor och pojkar positioneras och positionerar sig utifrån normerande genusdiskurser och dominerande föreställningar om skogen som pedagogisk miljö.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan matematikuppgifters utformning och elevernas förmåga att lösa dem. Detta undersöks i årskurs 3. För att undersöka dessa samband har elever i årskurs 3 fått lösa ett antal uppgifter på ett test. Uppgifterna kommer ursprungligen från nyare läromedel och är sedan omformulerade för att testa sambandet mellan uppgifternas utformning och elevernas förmåga att lösa dem. Det har även undersökts hur pojkar, flickor, elever som är starka och medelstarka i matematik påverkas av uppgifters utformning och vad som fungerar som stöd i textuppgifter i matematik.Undersökningen visar att signalord inte har någon betydelse för eleverna som gjort testen som helhet, oavsett kognitiv nivå.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om det går att använda ett kommersiellt datorspel, SimCity 4, som läromedel i undervisningen. Vi ville ta reda på vad i spelen som kan locka eleverna att lära sig matematik och No, hur eleverna genom att spela SimCity kan få ett helhetsperspektiv på verkligheten och vilken roll pedagogen kan få i elevers datorspelande. I undersökningen ingick 18 elever från år 5 och 6. Eleverna fick i par spela SimCity i 1½ timme. Därefter genomförde vi en kvalitativ intervju som tillsammans med observation gav oss det underlag vi behövde för att svara på våra frågor.

The purpose of this essay was to understand why the pupils of upper secondary school are unable to pass the Mathematics A level. As method, I chose interviews, since the personal and various experiences of the informants are very important for the validity of this essay.This study has shown that the students lack motivation and consider Matematics boring. They haven?t been able to fathom the connection between the subject and how it van be used in everyday life. If the pupils? are to pass their Mathematics A level, they need time, further recourses and teachers who are apt and attentive pedagogues.Additionally, the teachers need more knowledge when it comes to methodology and didactic styles..

Nilsson Marlene & Zanjani Nafiseh (2009). Språkets betydelse för samverkan mellan skola och hem (The importance of language for interaction between school and home). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att belysa betydelsen av föräldrarnas kunskaper i svenska språket för samverkan med skolan och barnens lärande i till exempel matematik. Undersökningsmetoderna är både kvantitativa och kvalitativa. Dessa består av enkäter till föräldrar med annat modersmål än svenska och intervjuer med två lärare och tio SFI ? pedagoger.

Syftet med den här studien var att se vilka uppfattningar lärare har om att eleverna i en klass befinner sig på olika kunskapsnivåer kopplat till matematik. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i årskurs 6. Litteraturen tydliggör vikten av att alla elever får möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och behov. Hur undervisningen läggs upp och hur grupperna ser ut varierar, men dialogen mellan lärare och elev samt en varierande pedagogik är två betydelsefulla inslag som lyfts fram. Resultatet visar att lärarna ser stora fördelar med att ha elever som är på en jämn kunskapsnivå, men de vänder också skillnaderna till något positivt och utnyttjar det i undervisningen.

SammanfattningVi blev intresserade av skriftspråksutveckling genom lek, på grund av att vi läste kursen svenska/matematik och eftersom vi har haft egna barn som haft problem att knäcka koden när de mötte skriftspråket i skolan. Utifrån det blev vi intresserade av att få veta hur förskolepersonalen bemöter barn i deras skriftspråksutveckling. Syftet blev att se hur personalen i Sävsjö kommuns förskolor arbetar med skriftspråksutveckling genom lek. För det finns i Lpfö 98 ett strävansmål som säger, ?Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar [?] sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner? (2006, s 9).

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur fyra andraspråkslärare anger att de arbetar och resonerar  kring flerspråkiga barns språkutveckling, samt vilken betydelse modersmålet har för barns språkutveckling. Undersökningen är baserad på Vygotskjis sociokulturella teori och Cummins modell för främjande av barns språkutveckling. Resultatet visar att lärarna arbetar utifrån barnens behov och förutsättningar samt fokuserar på det individuella mötet med barnet. Arbetssätt som används för att främja barns språkutveckling är böcker, bilder och konkret material för att få eleverna att diskutera och samtala med varandra. Resultatet visar också att konkret material gynnar flerspråkiga barn för att skapa förståelse och att eleverna kan ta till sig det svenska språket enklare. Resultatet visar också tydligt att modersmålet är en viktigt faktor för barns språkutveckling.