Syftet med denna studie är att undersöka om utvalda matematiska problem fungerar som stöd vid identifiering av barn med förmåga och fallenhet för matematik. Studien ämnar även till att visa hur förmågorna enligt Krutetskii kan visa sig på ett konkret sätt. Ytterligare ett syfte är att inspirera andra lärare och skolledare till att stödja och stimulera barn med förmåga och fallenhet för matematik.I en fallstudie följer vi en pojke under höstterminen i årskurs 4. Fallstudien visar att de utvalda problemen fungerar väl som identifikationsmedel av barn med förmåga och fallenhet för matematik. Med flera konkreta exempel visar studien hur förmågorna kan ge sig till känna i arbetet med problemlösning som matematisk aktivitet.

Syftet med vår undersökning är att få ökad kunskap om ämnesintegration med matematik. Vi vill besvara två frågeställningar; ?Vad är enligt några pedagoger ämnesintegration som inkluderar matematikinnehåll?? och ?Vilka erfarenheter har några olika pedagoger av ämnesintegration med matematikinnehåll??. För att besvara dessa gjorde vi kvalitativa intervjuer med sju lärare med inriktning mot grundskolans tidigare år. Resultatet visade att matematik integreras mest inom tematiskt arbete eller spontant i den dagliga diskussionen.

Kryhl, Angelica & Flärdh, Anneli (2006) En likvärdig förskola för alla- skillnader mellan fyra förskolor inom matematik och naturkunskap. (A equivalent kindergarden for everyone-difference between fore kindergarden within mathematics and science) Lärarutbildningen; Malmö högskola En likvärdig förskola för alla är ett examensarbete där syftet med undersökningen var att se om de fanns skillnader mellan förskolor när de gäller barns kunskaper och pedagogernas arbetssätt med matematik och naturkunskap? Vi har även titta på vilket eller vilka arbetssätt som underlättar barnens inlärning och vilka arbetssätt pedagogerna använder för att utveckla barnens kunskap inom matematik och naturkunskap. Med hjälp av intervjuer och observationer med pedagoger och barn har vi kommit fram till svaren på våra frågeställningar. Undersökningen har gjorts på fyra olika förskolor i en stad i södra Sverige.

Målet med vårt arbete är att undersöka vilka attityder elever i grundskolan har till matematik och hur dessa eventuellt förändras genom skolåren. Vidare är syftet att utreda om flickor och pojkar har samma attityder eller om deras åsikter skiljer sig åt. För att undersöka detta utformade vi en enkät vilken samtliga elever på en skola (år 1-9) i södra Sverige fick besvara. Sammanlagt besvarade 512 elever enkäten. Resultatet visade att attityderna eleverna har till matematik var övervägande positiva men att intresset för matematik avtar något med stigande ålder.

Vårat examensarbete gick ut på att undersöka om man genom att använda rörelse i matematikundervisningen kan öka elevers motivation för ämnet matematik. Undersöknings- metoden som vi använde oss av var intervjuer och observationer. Undersökningen genomfördes i en femteklass med 26 elever i Piteå kommun. Vid lektionstillfällena delade vi in klassen i två grupper, och de i sin tur var indelade i tre olika grupper, låg-, mellan- och högpresterande, där varje grupp innehöll 4-5 elever. ?Rörelsematten? genomfördes på idrottslektionerna, där vi hade utformat sammanlagt 12 stationer, fyra stationer per pass.

Syftet med vårt examensarbete var att utforska lärare och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrån exemplet att uppskatta längd. Fallstudien genomfördes på tre skolor i Skellefteå kommun och vi använde oss av kvalitativa forskningsmetoder där fyra lärare deltog i intervjuer och 16 elever deltog i observationer under aktiviteter. Resultatet av studien visade att lärares och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrån exemplet att uppskatta längd är varierande. Lärarnas egen inställning till ämnet matematik tycks ha betydelse för valet av deras undervisningssätt. Samtliga lärare framhöll att praktisk matematik är viktigt.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att se om en matematiklåda kan skapa intresse för matematik hos de små barnen på förskolan. Forskning visar att man redan tidigt i förskolan bör börja arbeta med matematik för att skapa ett positivt förhållningssätt hos barnen till matematik. Matematiken ska utgå från barnens vardag och genomsyras av lekfullhet och nyfikenhet. Genom att ha skapat en matematiklåda med material som ofta förekommer i förskolans verksamhet vill jag se om dessa material kan fungera som underlag för matematik i förskolan där barnen skapar ett intresse för matematik. Under en vecka var jag ut till min partnerskola och arbetade med fem stycken barn som är mellan två och tre år för att se hur de mottog min matematiklåda.

Arbetet ger en inblick i hur lärare arbetar med matematik och vilka faktorer som påverkar undervisning, samt vilka alternativa arbetssätt lärare kan tillgå för att matematikkunskap ska uppnås hos elever..

SAMMANFATTNINGEftersom Läroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer än tidigare, ville jag undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera på följande frågeställningar:Hur gör man matematik på förskolan?? Vad har förskollärare för inställning till matematik?? Har den reviderade läroplanen påverkat arbetssättet med matematik i förskolan? I så fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vårdnadshavare? I så fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie där jag använde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollärare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen på förskolan. De ger många olika exempel på detta inom flera områden såsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus på gården och i skogen.

Flera av Skolverkets rapporter visar att antalet elever som har svårigheter i matematik ökar. Vad kan det bero på?Jag har inför min studie studerat vilka orsaker forskare anser kunna finnas till att elever hamnar i svårigheter i matematik. Jag har förstått att det är ett mycket komplext problem med många sammanhängande orsaker. Flera forskare lägger dock en stor vikt vid undervisningen och att den till och med kan bidra till att elever får svårigheter i matematik.Mitt syfte med min studie var, att ur lärares beskrivningar om deras undervisning diskutera om sådana brister i undervisningen finns, som forskarna menar kan leda till att elever får svårigheter i matematik..

Arbetet utgår från Piagets och Vygotskijs lärandeteorier, hur barn möter matematiken i förskolor och skolor och vad rörelser och rörelselekar har för möjlig betydelse för matematikinlärning. Syftet är att undersöka hur barn och pedagoger uppfattar praktisk matematik och rörelselekar tillsammans och hur pedagogerna använder detta i sin verksamhet. Barnintervjuer i form av en enkät tilldelades 23 barn i åldern fyra och sex år på en förskola och i en förskoleklass och det utfördes sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förskolebarn. Resultatet visade att både barn och pedagoger var positiva till matematik- och rörelselekar, både att arbeta med ämnena var för sig och att kombinera dem..

Syftet med vår forskningsstudie var att kartlägga och granska vilka möjligheter och ambitioner personalen i förskoleklassen har att möta barn i behov av särskilt stöd. Med hjälp av intervjuer ville vi ta reda på vilka möjligheter pedagoger och barn i förskoleklassen har att få hjälp av en specialpedagog, vilka möjligheter pedagogerna i förskoleklass har att utforma verksamheten efter barngruppen, hur man tillgodoser barns behov av lek och motorisk rörelse samt hur man stimulerar barns språkliga och matematiska utveckling. Vi intervjuade sju förskollärare i förskoleklass samt fem specialpedagoger på fem olika skolor. Sammanfattningsvis så visar resultatet att lärarna i förskoleklassen har ett stort intresse för att tillgodose barns olika behov. Förskollärarna har generellt sett en stor möjlighet att utforma arbetet i förskoleklassen efter barngruppens och enskilda barns behov. Barns behov av lek och rörelse är något som det i de flesta förskoleklasser tas stor hänsyn till vid planeringen.

Det här är ett verksamhetsanknutet examensarbete utifrån önskemål från Luleå kommun kring frågan hur förskolan kan arbeta med matematik och yngre barn (1-3 år). Den empiriska undersökningen genomfördes under fem veckor på en småbarnsavdelning på en förskola i Luleå kommun och bestod av intervju, observation och informella samtal. Undersökningsgruppen var de tre pedagogerna på avdelningen och det som undersöktes var deras syn på barn och lärande samt deras arbetssättt och funderingar kring matematik. Studiens resultatavsnitt har problematiserats utifrån teorier om barn och lärande och i diskussionsavsnittet sammanfattas de utvalda pedagogernas styrkor och möjligheter till utveckling. Vi anser att de främsta styrkorna ligger i pedagogernas vilja till att ständigt uppdatera sina kunskaper för att kunna utvecklas samt deras arbete med att hålla den pedagogiska miljön inspirerande och levande.

I denna aktionsforskning utarbetas, används och utvärderas en metod för muntliga prov i matematik A. De frågor som vi har arbetat utifrån gäller valet av uppgifter, hur själva genomförandet av ett muntligt prov ska gå till samt hur man bedömer det muntliga provet..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskollärare arbetar med matematik i förskolan utifrån Lpfö98 reviderad 2010. Detta ville vi undersöka eftersom den reviderade läroplanen fokuserar mer på matematikinnehållet än tidigare. För att kunna genomföra denna undersökning, hur förskollärare arbetar med matematik utifrån den reviderade läroplanen och vilken syn de har kring matematik i förskolan, intervjuades fem förskollärare.Resultatet i denna undersökning visar att förskollärarna utgår från den reviderade läroplanen och att de numera upplever att de synliggör och fokuserar mer på matematik. Därutöver visar resultatet att förskollärarna utvecklat större medvetenhet kring matematikens betydelse samt deras arbetsätt kring matematikområdet. De förskollärare i undersökningen som hade negativa erfarenheter och inställning till matematik är de som mest belyser och poängterar vikten av att barn får tidiga och lustfyllda erfarenheter av matematik i förskolan.