Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.

Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.

Syftet med studien Àr att genom kvalitativa intervjustudier undersöka vad lÀrare uppfattar kan vara orsaken till att en del elever tappar lust och motivation till matematiken, om lÀrarens egen instÀllning pÄverkar eleverna, samt hur lÀrare uppfattar att lÀrare kan undervisa för att frÀmja elevers lust och motivation till matematikÀmnet. Denna studie utgÄr frÄn forskningsmetoden fenomenografi som gÄr ut pÄ att finna olika uppfattningar hos ett fenomen.Genom resultatet av denna studie framkommer det att det handlar om att skapa ett varierande lÀrande för eleverna och att eleverna fÄr konkreta mÄl att arbeta mot. LÀrarna i studien Àr alla överens om att den instÀllning lÀraren har till matematikÀmnet med stor möjlighet kommer att spegla av sig pÄ eleverna och menar att det Àr viktigt att lÀraren gÄr in med attityden att matematik Àr roligt och viktigt.De slutsatser som kan dras av detta resultat Àr att det Àr viktigt att lÀraren kontinuerligt granskar sin egen syn pÄ Àmnet och att lÀraren individanpassar undervisningen sÄ att alla elever fÄr möjlighet att kÀnna lust och motivation för matematiken..

Syfte: Syftet med studien Àr att belysa hur förskollÀrare pÄ förÀldrakooperativ förskola uppfattar barn i behov av stöd och samarbete med specialpedagog. Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr ett sociokulturellt perspektiv kombinerat med fenomenografi. Metod: Undersökningsmetoden Àr fenomenografi. I studien har halvstrukturerade intervjuer med sju förskollÀrare genomförts. Förskolorna ligger i en stadsdel dÀr det finns mÄnga förÀldrakooperativ.

Underbehandlad smÀrta fortsÀtter att vara ett problem och vissa orsaker till detta kan vara brister i omvÄrdnaden. Patienternas smÀrtupplevelse....

Mitt övergripande syfte med studien var att undersöka hur en grupp gymnasielÀrare i historia uppfattar bedömningsmatriser och om de stödjer forskningslÀget som framhÄller frÀmst de positiva sidorna med matriser. De frÄgestÀllningar som jag Àmnat besvara var: Hur uppfattar historielÀrarna att matriser bör anvÀndas i undervisningen? Vad Àr lÀrarnas uppfattningar om positiva och negativa aspekter med matriser? Vilka skillnader finns det mellan lÀrarnas uppfattningar?Undersökningens teoretiska perspektiv var fenomenografi och metoden som anvÀndes var semistrukturerade samtalsintervjuer. Analysen skedde via upprepade genomlÀsningar av de transkriberade intervjuerna dÀr citat infördes i en analystabell. Studiens huvudresultat utgjordes av tre huvudkategorier dÀr lÀrarnas utsagor sÄgs som ett redskap för Skolverket, lÀrarna och eleverna.

Syftet med vÄr studie Àr att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frÄgestÀllningar:-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lÀrarna arbetat med förstÄelsen av text och innehÄll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle fÄ svar pÄ vÄrt syfte och vÄra forskningsfrÄgor anvÀnde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade Ättondeklassare i en skola med ett mÄngkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr skolan har styrdokument som pÄvisar att lÀrare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man ocksÄ betydelsen av att fÄ utveckla sitt sprÄk och lÄta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har sÄ mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker mÄnga elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att anvÀnda sitt modersmÄl medans andra menar att det kan stÀrka sjÀlvförtroendet.

Studiens syfte Àr att undersöka pojkars attityder och intressen till lÀsning. Den baseras pÄ intervjuer med nio pojkar i Ärskurs fem utifrÄn följande frÄgestÀllningar: vilka faktorer upplever pojkar pÄverkar deras intresse för lÀsning, hur anser pojkar att lÀraren pÄverkar deras lÀsintresse samt vilken typ av texter vÀljer pojkar att lÀsa? Arbetet Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med pojkar frÄn tvÄ olika klasser. Studien utgÄr frÄn teorin literacy, vilket betyder lÀs- och skrivkunnighet. Analysen av intervjuerna genomfördes med hjÀlp av fenomenografi som Àr en sjustegsmodell för dataanalys.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i JönköpingD-uppsatsVĂ„rterminen 2011SAMMANFATTNINGLars JohannessonPoĂ€ngen med en-till-en?Sex lĂ€rares uppfattningar av den personliga datorns roll i lĂ€rprocessen.Antal sidor: 40En trend i skolans teknikutveckling Ă€ren-till-en, vilket innebĂ€r att varje elev fĂ„r en egen bĂ€rbar dator att dis-ponera för skolarbete. MĂ„nga skolor har eller planerar en-till-en-satsningar och det finns stora förvĂ€ntningar pĂ„ resultaten. Nya förhĂ„llanden i en verksamhet innebĂ€r förĂ€ndringar och dessa Ă€r viktiga att undersöka och beskriva. Det behövs ökad kunskap om hur en-till-en pĂ„verkar elevernas lĂ€rande, lĂ€rarnas undervisning och de effekter som en-till-en för med sig.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad tre individer i en utbildningsgrupp inom det militÀra hade för uppfattningar av ett hÀlsofrÀmjande projekt som genomförts pÄ deras arbetsplats. Syftet har Àven varit att ta reda pÄ om dessa individer upplevde att detta projekt pÄverkat deras arbetsmiljö och hÀlsa, och i sÄ fall hur. Arbetsplatsen Àr en stor och viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Detta eftersom en vuxen individ spenderar en stor del av sin vakna tid pÄ arbetet vilket gör att det finns möjlighet att pÄverka ett stort antal individers hÀlsa genom projekt och andra typer av hÀlsofrÀmjande arbete inom denna arena. Det har Àven visat sig att det inte i nÄgon större utstrÀckning forskats angÄende projektdeltagares uppfattningar av det projekt de deltagit i.

Introduktion: För att ett barn skall utvecklas optimalt behöver det en anknytningsperson. FörÀldraskapet blir alltmer jÀmstÀllt och pappor Àr i högre utrÀckning, jÀmfört med tidigare, hemma tillsammans med sina barn. Mycket av tidigare forskning har fokuserat pÄ mamman och barnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva pappans uppfattningar av det egna lilla barnets anknytning till honom. Syftet var ocksÄ att beskriva pappans uppfattningar av förÀldrastöd.

I vÄr studie har vi valt att fokusera pÄ hur pedagogerna anser de arbetar matematiskt med de yngre barnen samt pÄ vilket sÀtt de synliggör matematiken för dem. Vi har Àven undersökt om pedagogerna anser om det Àr nÄgon skillnad i arbetssÀtt beroende pÄ vilken Äldersgrupp de arbetar med. I examensarbetet har vi inspirerats av fenomenografi och hermeneutik som metod. Avsikten med vÄrt examensarbete Àr att beskriva hur ett antal pedagoger anser de arbetar med matematik pÄ förskolan med de yngsta barnen samt pÄ vilket sÀtt de synliggör matematiken för barnen. Detta gör vi dels genom att beskriva pedagogernas olika uppfattningar (fenomenografi) men Àven vÄr egen tolkning (hermeneutik) av pedagogernas svar.Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ intervjumetod, dÄ vi har intervjuat fyra pedagoger.

Bakgrund: i Sverige har ungefÀr fyra procent av befolkningen diabetes. Vid behandling av diabetes (typ-2) Àr mÄlet att minska risken för komplikationer. Detta kan göras med hjÀlp av livsstilsförÀndringar (kost, motion) eller/och farmakologisk behandling. Riskfaktorer för komplikationer Àr högt blodtryck och höga blodfetter. Komplikationer kan ge mikro- och makrovaskulÀra förÀndringar i till exempel ögon, njurar respektive hjÀrta och blodkÀrl.

Meditation, med ett ursprung frÄn yoga, har blivit allt vanligare i friskvÄrden mot fysiska stressymptom exempelvis för att minska muskelspÀnningar men Àven som ett verktyg för den egna personliga utvecklingen. Samtidigt som forskningsresultat visar pÄ meditationens betydelse för fysisk kropp och det mentala finns rapporter frÄn forskare som varnar för överdriven tilltro till undersökningar som inte verifierats eller varit undermÄliga. Uppsatsens syfte har varit att studera meditation utifrÄn jungianskt och klassisk yogafilosofiskt perspektiv. Med detta som bakgrund har en intervjuundersökning gjorts för att fÄ meditationsutövares svar pÄ frÄgor om varför de börjat meditera, vilken effekt pÄ den fysiska och mentala kroppen man upplever i samband med meditation och hur man vill beskriva meditationens betydelse för sin personliga utveckling. Metoden som anvÀnts Àr inspirerad av fenomenografi.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka olika lÀrares förhÄllningssÀtt till individualiserad undervisning inom matematikÀmnet i de tidiga skolÄren. LÀrarnas uppfattningar stÄr i fokus. UtifrÄn detta syfte formuleras frÄgestÀllningarna som avser att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar om individualiserad undervisningsinnebörd, eget arbete med individualiserad undervisning i matematik och de faktorer som möjliggör eller begrÀnsar en individualiserad undervisning. Insamlade data grundar sig pÄ intervjuer av fyra verksamma grundskollÀrare. Materialet analyseras med utgÄngspunkt i bÄde fenomenografi och ramfaktorteori.Resultatet visar likheter och skillnader i lÀrarnas uppfattningar om individualiserad undervisning, vilket visar sig tydligt i deras sÀtt att genomföra undervisningen.