Övervikt och fetma hos barn Ă€r ett vĂ€xande problem i mĂ„nga delar av vĂ€rlden och innebĂ€r ett stort hot mot folkhĂ€lsan. Syftet med studien Ă€r att beskriva faktorer som inverkar i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn.En litteratursökning utfördes i databasen Cinahl. Dessa sökningar gav elva artiklar vilket resultatet har baserats pĂ„. Studien har en deskriptiv design.De faktorer som har en förebyggande inverkan rörande övervikt och fetma hos barn var empowerment, sociala aspekter, förĂ€ldrarnas roll, kosten, trĂ€ning och skĂ€rmtid. Att ge barnen bekrĂ€ftelse och den kunskap som behövdes för att kunna vara medbestĂ€mmande i sin vĂ„rd var av stor betydelse.

Bakgrund: Antalet ?ldre multisjuka ?kar vilket st?ller kompetenskrav p? personal som v?rdar dessa personer. M?nga har insatser av kommunal prim?rv?rd vilket inneb?r att samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd ?r central f?r god, s?ker och personcentrerad v?rd, vilket uppn?s bl.a. genom uppr?ttande av individuell v?rdplan.

Syfte: Att beskriva om och hur undersköterskor och vÄrdbitrÀden arbetar utifrÄn ett personcentrerat förhÄllningssÀtt i omvÄrdnaden av Àldre personer med demenssjukdom.Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie genomfördes med tio semistrukturerade intervjuer med deltagare som arbetade pÄ boenden för personer med demenssjukdom. Intervjuerna spelades in och dataanalysen bearbetades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet visar att pÄ de demensboenden som ingick i studien arbetade omvÄrdnadspersonalen utifrÄn ett personcentrerat förhÄllningssÀtt. De hade kunskap, erfarenhet och strategier dÄ det gÀllde bemötande och omvÄrdnad av personer med demenssjukdom. Det största hindret för att kunna arbeta personcentrerat upplevdes vara besparingar som leder till neddragningar i personalgrupperna. Samtliga deltagare hade en önskan om regelbunden handledning och kompetensutveckling.

Det har visat sig att nÀrstÄende som vÄrdar en person med demenssjukdom anvÀnder i större utstrÀckning psykofarmaka samt löper större risk att drabbas av depression. KÀnslor av otillrÀcklighet, skuld, dÄligt samvete och skam Àr vanligt. Att leva med en person med demenssjukdom kan göra det svÄrt att tillgodose sitt eget sociala behov vilket kan leda till ensamhet som i sin tur leder till sÀmre hÀlsa och lÀgre livskvalitet. Syftet med studien var att belysa livsvÀrlden för nÀrstÄende som vÄrdar en person med demenssjukdom i ordinÀrt boende. Metoden var en litteraturstudie baserad pÄ Ätta stycken vetenskapliga artiklar.

Patienter med demenssjukdom utgör i dag en stor patientgruppsom kommer att öka i framtiden. Demenssjukdomar har undersenaste Ärtionden uppmÀrksammats som ett vÀxande hot motfolkhÀlsan. I mötet med en patient med demenssjukdom finnsdet en rad svÄrigheter bland annat svÄrigheten i att kommuniceraför att dessa patienter ska bli förstÄdda och bekrÀftade i omvÄrdnadenkrÀvs det att personalen har den kunskap motivationoch kraft som behövs för att förstÄ patienten. Syftet medlitteraturstudien var att belysa strategier som underlÀttarkommunikationen. Arbetet Àr en litteraturstudie baserat pÄ 11vetenskapliga artiklar inom omrÄdet.

Bakgrund: Att drabbas av en demenssjukdom innebÀr pÄverkan pÄ sÄvÀl kommunikation, kÀnslor, kroppssprÄk, beteende och varseblivning. I vÄrden av dementa Àr det av stor vikt att se till hur personen var innan dess att sjukdomen bröt ut. Det Àr viktigt att möta vÄrdtagaren pÄ sin nuvarande nivÄ och samtidigt stimulera kropp och sjÀl. I dessa sammanhang kan musik vara ett bra hjÀlpmedel dÄ den har mÄnga positiva effekter. OmvÄrdnadsteoretikern Kari Martinsen har anvÀnts för att belysa vikten av personligt engagemang, inlevelse och professionellt bemötande.

Bakgrund: En nÀrstÄende Àr en av patienten sjÀlv vald person att finnas nÀrmast till hands. Att vÄrda en familjemedlem Àr en utmaning, inte minst om familjemedlemmen har en demenssjukdom. Den nÀrstÄende tar pÄ sig ett ansvar som kan vara svÄrt att lÀmna ifrÄn sig. Det Àr av stor vikt att nÀrstÄende som vÄrdar nÄgon i hemmet fÄr den hjÀlp och det stöd som behövs, sÄvÀl frÄn slÀktingar som frÄn vÀnner, bekanta och vÄrden.Syfte: Syftet med studien var att fÄ kunskap om upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en familjemedlem med demenssjukdom.Metod: Studien baserades pÄ en kvalitativ ansats dÀr sex sjÀlvbiografiska böcker skrivna av nÀrstÄende till demenssjuka familjemedlemmar lÀstes. Materialet har analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet visade att nÀrstÄende kÀnde ensamhet i vÄrdandet av sin familjemedlem samt att stöd frÄn övrig familj, slÀkt, vÀnner och vÄrden var viktigt för att de nÀrstÄende skulle orka med vardagen.Slutsats: Att vara nÀrstÄende till en demenssjuk familjemedlem kan innebÀra ett lidande i form av sorg och ensamhet.

Bakgrund: Demenssjukdomar blir allt vanligare och en stigande Älder ökar risken för att fÄ denna sjukdom. Att fÄ en demenssjukdom innebÀr att sprÄket, tankeförmÄgan liksom de kognitiva och intellektuella funktionerna Àr nedsatta. MÄlet i omvÄrdnaden Àr att vÄrdtagaren skall ha ett gott liv trots sjukdom. VÄrdpersonalen upplever att de behöver mer kunskap för att ge personer med demenssjukdom en god omvÄrdnad. Syfte: Syftet Àr att beskriva hur vÄrdpersonalen upplever omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom.

I Sverige levde Är 2005 ca 142 200 personer med en demenssjukdom. NÀr vuxna barn valde att hjÀlpa och stödja en förÀlder i samband med en demenssjukdom uppstod en relationsförÀndring dÀr mÄnga vuxna barn upplevde att de blev förÀlder till sin förÀlder. Syftet med denna litteraturstudie var att söka kunskap och fÄ förstÄelse för vuxna barns erfarenheter av att en förÀlder hade en demenssjukdom. Litteraturstudie valdes som metod och tre olika databaser har anvÀnts dÀr 13 artiklar valdes ut till granskning. TvÄ granskningsmallar, en för kvantitativa studier och en för kvalitativa studier, har modifierats för att poÀngsÀtta de utvalda artiklarna.

Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p? patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en h?griskmilj? med m?nga utmaningar.

Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.

A Quick Test (AQT) FÀrg och Form Àr ett test av snabb automatiserad benÀmning avsett att detektera kognitiva störningar. Det bestÄr av tre delar som var och en utgörs av 40 visuella stimuli som skall benÀmnas sÄ snabbt som möjligt. Tidigare studier har indikerat att AQT skiljer personer med Alzheimers sjukdom frÄn friska kontroller med högre precision Àn det ofta anvÀnda Mini-Mental-Testet (MMT). I denna studie undersöktes för första gÄngen om AQT-resultat kunde predicera diagnosen hos en konsekutiv serie patienter vid en minnesklinik samt relationen mellan AQT-resultat och biomarkörer (likvorproteiner) för neurodegenerativ sjukdom. 492 svarsblanketter frÄn AQT FÀrg och Form analyserades och diagnostisk prediktion samt korrelation med nivÄn av likvorproteiner faststÀlldes för de 374 första patienterna i serien.

Upplevelsen av att leva med tidig demenssjukdom kan vara svÄr och kan innebÀrakÀnslor av misslyckanden, sorg och förlust av autonomi för personer meddemenssjukdom. Denna litteraturstudie syftar till att beskriva personers upplevelse av den egna identiteten vid tidig demenssjukdom. 13 artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier. Resultatet visade att personer med demenssjukdom strÀvade efter att vara samma person som förut genom att vara sjÀlvstÀndig och bibehÄlla personliga roller sÄ lÄngt som möjligt.Upplevelsen av att förlora sin tidigare person innefattade förlust av aktiviteter ochroller.

Varje Är diagnostiseras 10 000 mÀn med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer Àr emotionellt anstrÀngande. VÀntetiden vad gÀller behandling för patienter med prostatacancer Àr lÄng. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och kÀnslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lÄng tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

SmÀrta pÄverkar mÀnniskans livskvalitet och medför bÄde fysiskt och psykiskt lidande. En demenssjukdom ger sÄvÀl fysiska funktionsnedsÀttningar som psykosociala beteendeförÀndringar.I omvÄrdnaden av patienter med demenssjukdom finns svÄrigheter med att identifiera och bedöma smÀrta pÄ grund av de funktionsnedsÀttningar sjukdomen innebÀr. Studiens syfte Àr att undersöka hur vÄrdare identifierar och bedömer smÀrta hos demenssjuka patienter. Metoden Àr en litteraturstudie. Datamaterialet innehÄller 13 vetenskapliga artiklar.