I denna studie har insamling av referensdata över sprĂ„kförstĂ„else hos treĂ„ringar med typisk sprĂ„kutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet SofialĂ„dan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) anvĂ€nts. SofialĂ„dan bygger som flera andra sprĂ„kförstĂ„elsematerial pĂ„ den s.k. act-outmetoden dĂ€r man lĂ„ter barnet agera med föremĂ„l efter en given instruktion. Med hjĂ€lp av föremĂ„len i SofialĂ„dan bedöms barnets förmĂ„ga att identifiera grundfĂ€rger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremĂ„lenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

Inom prehospital omvÄrdnad stÀlls krav pÄ att sjuksköterskan som Àr patientens första lÀnk i vÄrdkedjan vet vad som ska göras i respektive situation samt kÀnner till vilka hjÀlpmedel som kan anvÀndas i mötet med personer som har nedsatt förmÄga till verbal kommunikation. Studiens syfte var att beskriva hur ambulanssjuksköterskan inom prehospital vÄrd kan bedöma och lindra smÀrta hos personer med demens. Metoden var en systematisk litteraturstudie som gjordes i Cinahl, Medline, ELIN och Science direct samt genom manuell litteratursökning. Resultatet visade att smÀrtlindring av dementa Àr starkt eftersatt men som vÄrdare (ambulanssjuksköterska) ska man alltid utgÄ frÄn att dementa kÀnner samma smÀrta som icke dementa trots att smÀrtuttrycket kan se annorlunda ut hos dessa patienter. Till hjÀlp för att försöka skatta smÀrtan hos dementa patienter finns ett stort antal smÀrtskattningsverktyg med varierande anvÀndbarhet.

Empati mellan interaktionsdesigners och utvecklare a?r viktigt fo?r att samarbetet ska fungera och fo?r att parterna ska kunna kommunicera med varandra. Detta tillsammans med fo?rma?gan att se situationer ur varandras perspektiv a?r na?got som pa?verkar samarbetet avseva?rt. Empati bygger pa? fo?rsta?else, fo?rsta?r man andra personers perspektiv kan man ocksa? ka?nna empati fo?r andra personers prioriteringar och ta ha?nsyn till dessa.

 Demens innebÀr en sjuklig förÀndring i hjÀrnans struktur och ger svÄra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivÄsÀnkning av bÄde intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemÀssiga funktioner). Musik har förmÄgan att framkalla starka psykiska effekter och kan anvÀndas för att lÀka och bearbeta en smÀrtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra Ähöraren eftertÀnksam och sorgsen beroende pÄ musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvÄrdnaden.

I denna studie har insamling av referensdata över sprĂ„kförstĂ„else hos treĂ„ringar med typisk sprĂ„kutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet SofialĂ„dan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) anvĂ€nts. SofialĂ„dan bygger som flera andra sprĂ„kförstĂ„elsematerial pĂ„ den s.k. act-outmetoden dĂ€r man lĂ„ter barnet agera med föremĂ„l efter en given instruktion. Med hjĂ€lp av föremĂ„len i SofialĂ„dan bedöms barnets förmĂ„ga att identifiera grundfĂ€rger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremĂ„lenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

Syftet med studien Àr att öka kunskapen kring hur normer och vÀrderingar pÄverkar hur personalen pÄ demensboenden förhÄller sig till demenssjukas sexualitet och kÀrleksrelationer. I studien genomfördes fyra kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog 23 stycken undersköterskor och vÄrdbitrÀden frÄn demensboenden i StockholmsomrÄdet. Materialet bearbetades och tematiserades i följande fyra teman: Reflexivitet hos personalen, Personalens syn pÄ de boendes rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och det sexuella handlingsutrymmet, Samtycke och övergrepp samt Personalen, genus och heterosexuell tvÄsamhet. Resultatet visar att personalen reglerar det sexuella handlingsutrymmet för de demenssjuka och att personalens roll varierar frÄn att vara möjliggörare till de demenssjukas sexualitet, till att begrÀnsa men inte förbjuda sexualiteten.

Bakgrund: BeteendeförÀndringar som exempelvis ökad aggression, agitation och vandring Àr vanliga vid demens. Hur en demenssjuk person blir bemött har stor pÄverkan pÄ hans eller hennes funktionsnivÄ. OförmÄga att arbeta personcentrerat kan leda till försÀmrad funktion och ökat lidande för patienter med demenssjukdom. Syfte: Belysa personcentrerad vÄrd av patienter med demenssjukdom utifrÄn frÄgestÀllningarna ?vad Àr utmÀrkande för personcentrerad vÄrd av patienter med demenssjukdom enligt vÄrdpersonalen?? och ?vilka effekter har personcentrerad vÄrd för patienter med demenssjukdom??. Metod: Litteraturstudie baserad pÄ kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar som valdes ut enligt bestÀmda inklusions- och exklusionskriterier. InnehÄll i artiklarna som svarade pÄ syftet analyserades och kategoriserades. Resultat: KÀrnan i personcentrerad vÄrd ansÄgs vara att befrÀmja bevarande av personlighet och ett vanligt liv.

Bakgrund: NÀrmare 20 procent av Sveriges befolkning bestÄr av Àldre personer (65 Är eller Àldre). Cirka 89000 Àldre personer bor pÄ sÀrskilt boende och Àr i omfattande behov av omvÄrdnad. Demens och kognitiv svikt Àr vanligt förkommande tillstÄnd bland Àldre personer. Ensamhet och depression Àr Àven vanliga tillstÄnd för Àldre personer som bor pÄ sÀrskilda boenden. Tidigare forskning visar att husdjursterapi kan ha en positiv inverkan pÄ Àldre personers vÀlmÄende som bor pÄ sÀrskilt boende.Syfte: Syftet var att belysa vilken betydelse husdjur har för Àldre personer som bor pÄ sÀrskilt boende.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ sju vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

AbstractIn this study eight caregivers, all with long experience from working in nursing homes for people with dementia, were interviewed.  The aim of the study was to describe the caregiver?s experiences in caring for people with dementia and Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia disorder. Data were processed by qualitative, inductive, content analysis. The results were presented in four categories: To connect, Two days are never the same, Being calm and giving time and All are needed. The result showed that caregivers met a variety of difficult and varied tasks in nursing.

Bakgrund: Demenssjukdom Àr ett syndrom med Älder som frÀmsta riskfaktor.SmÀrta Àr ett tillstÄnd som Àr vanligare hos den Àldre befolkningen.SmÀrtbedömningen av dementa Àr idag ett problem inom vÄrden. AntaletsmÀrtindicerade klagomÄl minskar med demensens utveckling. Syfte: Syftet var attbeskriva orsaker till att dementa inte fÄr rÀtt smÀrtlindring och hur vÄrdpersonal kangÄ tillvÀga för att bedöma smÀrta hos dementa. Metod: Litteratursökninggenomfördes i referensdatabaserna PubMed och Cinahl. Nitton artiklar inkluderades,tio kvantitativa, sju kvalitativa och tvÄ mixed metod.

MÄnga personer lever med demenssjukdom, och antalet berÀknas stiga i takt med att befolkningen blir Àldre. Syftet med studien var att utifrÄn personer med demenssjukdom och deras berÀttelser beskriva upplevelser av att bo i ordinÀrt boende och hantera vardagen. Studien har utförts genom ostrukturerade intervjuer med nio personer med demenssjukdom som Àr över 65 Är och som bor i ordinÀrt boende. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Resultatet redovisas i sex olika kategorier som handlar om begrÀnsningar i vardagen, förÀndrad sjÀlvbild, kÀnslan av missnöje, kÀnslan av förnöjsamhet, sociala relationer och strategier.De Àldre personerna upplevde begrÀnsningar och varberoende av andra pÄ grund av sin demenssjukdom.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med studien var att studera hur sÀllskapsdjur kan pÄverka demenssjukas beteendeproblem och vara ett komplement till medicinsk behandling med lugnande lÀkemedel hos patienter med demens.Studien genomfördes som en systematisklitteraturstudie. Metoden författarna anvÀnde sig av var att de valde ut 9 stycken vetenskapliga artiklar frÄn Är 1999-2009 som hittats i olika databaser och referenslistor. Artiklarna analyserades genom att texten delades upp i de olika kategorierna lugnade effekt/oro, aggression, kontakt/beröring och lÀkemedelsanvÀndande. Resultatet visade att beteendeproblemen som aggression och oro, i flera av studierna blev bÀttre i sÀllskapsdjurs nÀrvaro, men bara under den tiden som deltagarna fick animal assisted therapy (AAT). NÀr deltagarna blev utan AAT försÀmrades deras beteendeproblem igen.

Bakgrund: Depression Àr en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kÀnda behandlingsmetoder finns Àr det fÀrre Àn hÀlften som behandlas. Den vanligaste behandlingen Àr antidepressiva lÀkemedel men tyvÀrr kan det medföra mÄnga biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan pÄverka en mÀnniska med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehÄllande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sÀnka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pÄgick under lÀngre tid samt högintensiva aktiviteter.