Allt fler personer med demens bor hemma lÀngre, vilket medför att anhöriga fÄr en viktig roll. För att kunna hantera denna livssituation och dess eventuella upplevelse av stress anvÀnder anhöriga olika copingstrategier. Syftet med studien var att undersöka hur anhöriga kunde uppleva och hantera situationen av att vÄrda en demenssjuk anhörig i det egna hemmet. Studien Àr en litteraturstudie och inkluderade Ätta artiklar dÀr ingÄende studier var av kvalitativ design. Den manifesta innehÄllsanalysen resulterade i fyra kategorier: finna lösningar, utveckla förstÄelse, personlig mognad och fördjupad relation.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Demenssjukdom innebÀr en successiv förlust av sÄvÀl fysiska som kognitiva funktioner som har betydelse för den enskilde personens vardagsliv. Syftet med studien var att beskriva den fysiska och kognitiva funktionsförmÄgan hos personer med misstÀnkt eller diagnostiserad demens och hur den förÀndras över en period av tre Är. Vidare var syftet att jÀmföra den förÀndrade funktionsförmÄgan hos dessa personer med en motsvarande grupp ur en normalpopulation av Àldre. Materialet till denna studie hÀmtades frÄn tvÄ forsknings- och utvecklingsprojekt, DemensvÄrd i Blekinge (DIBS) och The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). I studien anvÀndes instrumenten ADL-trappan, Bergerskalan samt MMT.

Bakgrund: Etik i v?rden handlar om att reflektera ?ver vad som ?r det r?tta handlingss?ttet och att s?kerst?lla v?rden som autonomi, v?rdighet och v?lbefinnande. Denna etiska grund v?gleder sjuksk?terskor i deras dagliga omv?rdnadsarbete. En sjuksk?terskas yrkesroll inneb?r d?rf?r ett stort etiskt ansvar enligt svensk lag och ICN etiska kod d?r patienters r?ttigheter och delaktighet st?r i centrum.

Syfte: Syftet med studien var att belysa olika omvÄrdnadsÄtgÀrder som bidrar tillatt minska beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Metod:Examensarbetet har utförts som en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklarvarav fem kvantitativa och tio kvalitativa. Datainsamling har genomförts i devÄrdvetenskapliga databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: De olikaomvÄrdnadsÄtgÀrderna som bidrog till att minska BPSD var att anpassa vÄrdmiljöngenom fÀrgsÀttning och möjlighet till enkelrum samt egen toalett, Àven att anvÀndasig av personcentrerad och behovsanpassad vÄrd för att beakta hela mÀnniskan ochdess behov, att stimulera hörsel, lukt och kÀnsel med hjÀlp av taktil ochfotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att anvÀnda sig avmontessori baserade aktiviteter som innebar att personer fick Àgna sig Ät intressensom de haft innan sjukdomen uppkom och teoretiskt baserade aktiviteter sÄsom attlÀsa tidning och lösa korsord.

Syftet med studien var att utifrÄn personalens beskrivning presentera hur utemiljön stimulerar personer med demenssjukdom och hur den anvÀnds i vardagen. Studien Àr bÄde erfarenhetsbaserad genom intervjuer med personal och forskningsbaserad genom litteratur. Bakgrundskapitlet beskriver bland annat om utemiljöns utformning och vilken betydelse utemiljön har för personer med demenssjukdom. I metoden beskrivs om vilket tillvÀgagÄngssÀtt som har anvÀnds för att fÄ svar pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar. I analysdelen beskrivs personalens erfarenheter och synpunkter av utemiljön och betydelsen av sinnesstimulering hos personer med demenssjukdom.

Inledning: Demens Àr en folksjukdom i Sverige. De drabbade vÀntas stiga i antal och dÀrmed stiger ocksÄ antalet nÀra anhöriga. Att vara nÀra anhörig till en demenssjuk person innebÀr stora pÄfrestningar och den anhöriga kan behöva hjÀlp med att hantera sin sorg och andra kÀnslor som vÀcks vid försÀmring av den sjuke och i samband med överlÀmnandet av den sjuke till ett demensboende.FrÄgestÀllningar: Vad Àr den viktigaste upplevelsen i att vara nÀra anhörig till en demenssjuk person? Hur pÄverkas man av bemötandet frÄn vÄrdpersonal vid överlÀmnandet av vÄrden av en nÀra anhörig med demens till ett demensboende?Metod: Klassisk Grounded Theory enligt GlaserResultat: Den aktuella studien visar att största svÄrigheten för en nÀra anhörig till en demenssjuk person Àr att slÀppa taget om vÄrden av den demenssjuke. KÀrnkategorin beskriver att den anhörige pendlar mellan att kÀnna sig otrygg och utlÀmnad.

SammanfattningBakgrund: Demens drabbar frÀmst Àldre och Àr en sjukdom dÀr delar av hjÀrnan avvecklas. Personer med demenssjukdom fÄr en nedsatt kognitiv förmÄga och har svÄrt att minnas saker och utföra vardagliga aktiviteter. MÄnga lider av ÀtsvÄrigheter vilket ökar risken för undernÀring.Syfte:Att beskriva omvÄrdnadsÄtgÀrder för att frÀmja nÀringsintag hos personer med demenssjukdom.Metod: Studien Àr en litteraturstudie dÀr sökningar i databaserna CINAHL,  PubMed och SweMed+  gjordes för att besvara syftet . OmvÄrdnadsÄtgÀrder i artiklarna identifierades och kunde sorteras under olika kategorier och subkategorier.Resultat: För att frÀmja nÀringsintaget hos personer med demenssjukdom identifierades fyra huvudsakliga ÄtgÀrder. De som lyftes fram var mÄltidssituation och matning, nÀringstillskott, miljöÄtgÀrder och pedagogiska ÄtgÀrder.Slutsatser: Resultatet visar att vÄrdpersonalen har en viktig roll för att frÀmja patienternas nÀringsstatus och kan tillgodose en gemytlig mÄltidsmiljö samt nÀringsrik och allsidig kost.

Demenssjukdomar gÄr inte att bota, men med stöd och olika insatser kan gynnsammare förutsÀttningar skapas för att kunna klara av vardagen, höja livskvaliteten för personen i frÄga samt nÀrstÄende. I vÄrt samhÀlle blir demenssjukdomar allt vanligare med den enkla anledningen till ökad livslÀngd. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka pÄ vilka sÀtt agitation och aggression vid en demens sjukdom kan minskas. Med utgÄngspunkt i systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt utifrÄn Goodmans (1993) sju steg utfördes en litteraturstudie. Tio utvalda vetenskapliga artiklar valdes utifrÄn sökningar i databaserna PubMed, Cinahl samt PsychInfo, dÀr artiklar bÄde utgick ifrÄn kvalitativa samt kvantitativa studier.

Bakgrund: Stamcellstransplantation (SCT) ?r en potentiellt botande behandling f?r patienter med maligna blodsjukdomar. Processen att genomg? en transplantation ?r f?r m?nga patienter associerad med fysiska, psykiska och existentiella utmaningar. Som sjuksk?terska ?r det viktigt att f?rst? dessa utmaningar f?r att kunna bedriva god omv?rdnad.

Syftet med denna studie var att belysa om lagstiftningen efterföljs vid behovsmedicinering pĂ„ SÄBO (SĂ€rskiltboende) samt beskriva vilka likheter och skillnader som finns i dokumentationen gĂ€llande nĂ€r vid behovs medicinering ges. Designen var jĂ€mförande, deskriptiv, kvantitativ, retrospektiv journalstudie. Urvalet var 100 patientjournaler frĂ„n tre SÄBO i mellan Sverige. Journalerna har granskats utifrĂ„n följande variabler: demens- eller somatisk-avdelning, lĂ€kemedelsnamn, styrka, dos, orsak till att medicinen givits, effekten av medicinen, yrkestillhörighet pĂ„ dokumenteraren samt jĂ€mförande med gammalt/nytt journalsystem. Resultatet visade signifikanta skillnader i dokumentationen utifrĂ„n om det var ett demensboende eller ett somatikboende.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka om det finns ett samband mellan en strikt vegansk kosth?llning och ?kad risk f?r fraktur hos vuxna Metod: F?r litteraturs?kningen anv?ndes databaserna Scopus och PubMed. Populationen var m?n och kvinnor fr?n 18 ?r. Exponeringen var strikt vegansk kosth?llning. J?mf?relsegruppen var all?tare och utfallsm?ttet var fraktur. Endast kohortstudier inkluderades i ?versikten och s?kningen begr?nsades till studier skrivna p? engelska och svenska.

Bakgrund: Idag lever minst 150 000 personer med demens i Sverige, Är 2050 berÀknas antalet ha fyrdubblats. Insatserna för personer med demens ska ge dem den hjÀlp de behöver i det sociala samspelet och ge dem en kÀnsla av trygghet. Att som mÀnniska bli sedd och bekrÀftad ökar chansen för god hÀlsa, och eftersom hunden Àr expert pÄ att tolka kroppssprÄk och subtila signaler som mÀnniskor lÀtt missar erbjuder den ett speciellt sÀllskap.Syfte: Beskriva hundens roll inom demenssjukvÄrd.FrÄgestÀllningar: Hur kan hunden anvÀndas i omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom? Vilka effekter har interventioner med hund pÄ personer med demenssjukdom?Metod: Systematisk litteraturstudie.Resultat: Det finns i huvudsak tvÄ olika sÀtt att anvÀnda intervention med hund inom demenssjukvÄrd, Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT). AAA fokuserar pÄ trivsel och social samvaro medan AAT har fokus pÄ individuell behandling.

Oavsett i vilket sammanhang vi befinner oss i sÄ Àr ett gott bemötande av betydelse. Har vi dessutom en nedsatt kognitiv förmÄga, sÄsom vid demenssjukdom, Àr bemötandet av Ànnu större betydelse. Sett ur ett vÄrdarperspektiv ligger olika fenomen till grund för ett gott bemötande. Bakgrund: Tidigare studier visar att bemötande har betydelse inom demensvÄrden och bemötandet har beskrivits utifrÄn olika aspekter/perspektiv dÀr bemötandets möjligheter och svÄrigheter diskuteras. Syfte: Studiens syfte vara tt belysa det goda bemötandet i demensvÄrden.

Bakgrund:?Stomi ?r en kirurgiskt skapad ?ppning d?r en del av tarmen eller urinbl?san leds om f?r att leda ut avf?ring eller urin ur kroppen. Orsaker till stomi kan vara olika. Att leva med stomi inneb?r f?r?ndringar som p?verkar fysiskt, psykiskt och socialt v?lbefinnande.