Skrivning Àr en biomekaniskt invecklad process som krÀver en viss nivÄ av sÄvÀl motorisksom kognitiv förmÄga. Forskning om Alzheimers sjukdom tyder pÄ att nedsÀttningar i flerakognitiva domÀner förekommer innan den kliniska diagnosen stÀlls. Det finns Àven forskningsom tyder pÄ att ett innehÄllsrikt skriftsprÄk i unga Är minskar risken för demensutveckling pÄÀldre dagar. För att studera om mÄtt frÄn texter kunde predicera demens pÄ ett tidigt stadiumanalyserades 141 skriftliga bildbeskrivningar insamlade inom ramen för rutinmÀssigaminnesutredningar vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Deltagarna delades in itre grupper utifrÄn diagnos (minnesutredning, lindrig kognitiv svikt och demens).UtgÄngspunkt för studien var de fyra textmÄtten: idétÀthet, verbtÀthet, lÀsbarhetsindex (LIX)och T-enheter.

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

Bakgrund: OmvÄrdnaden kring demenssjuka patienter handlar om att upprÀtthÄlla den fysiska samt psykiska hÀlsan och samtidigt ta hÀnsyn till patientens integritet. Beteenden som aggressivitet, skrikande, rastlöshet och agitation Àr symtom som uppkommer i utvecklingen av demenssjukdomen och detta ger negativa konsekvenser, bÄde för patienten, samt för nÀrstÄende och vÄrdpersonal. Syfte: Att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskan och annan vÄrdpersonals omvÄrdnad och upplevelser av arbetet med aggressiva patienter som lider av demens. Metod: Systematisk litteraturstudie med 15 granskade artiklar publicerade frÄn Är 2003 till 2008. Resultat: Upplevelsen av omvÄrdnadsarbetet av dessa patienter var vÀldigt individuell men i de flesta fall beskrevs arbetet som krÀvande pÄ olika sÀtt.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvÄrdnadsÄtgÀrd pÄverkar vÀlbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 mÀnniskor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i sÀrskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna Àr Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulÀr demens samt sekundÀr demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebÀr i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försÀmras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom Àmnet omvÄrdnad ochbaserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar, med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 Ären.

MÄlet med studien var att beskriva kommunikationen mellan anhöriga och vÄrdpersonal till personer med demens, samt att beskriva metoder för att förbÀttra kommunikationen. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie, denna involverade 15 artiklar. Studiens resultat visade att det existerade missnöje i hur kommunikation fungerade mellan vÄrdpersonal och anhöriga. Det rÄdde misstÀnksamhet och brist pÄ tillit frÄn bÀgge parter mot varandra. Anhöriga önskade mer inblandning i och information om vÄrden.

Syftet med studien var att genom en litteraturöversikt beskriva arbetsterapeutiska interventioner och effekterna av dessa för personer med demens samt studiernas bevisvÀrde. Författarna har genomfört en systematisk sökning i Àmnesdatabaser som innehÄller artiklar om arbetsterapi och har sökt efter vetenskapliga artiklar utifrÄn valda sökord som Àr relevanta utifrÄn syftet med studien. För att analysera insamlad data sÄ har författarna anvÀnt sig av Fishers (2009) interventionsformer som ett raster för att se interventionernas fokus samt att se om interventionerna var pÄ aktivitetsnivÄ eller funktionsnivÄ. Resultatet visar pÄ att arbetsterapeuter arbetar pÄ aktivitetsnivÄ och dÄ klientcentrerat dÀr de anvÀnder sig av aktivitetsinriktade interventioner. Största delen av interventionerna visade en signifikant positiv effekt och bedömdes till största del objektivt pÄ aktivitetsnivÄ samt objektivt pÄ aktivitetsnivÄ och funktionsnivÄ.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska litteratur?versikten ?r att unders?ka det befintliga vetenskapliga underlaget g?llande om havregrynsgr?t till frukost p?verkar aptiten inf?r n?stkommande m?ltid hos vuxna. Metod: I den h?r systematiska litteratur?versikten har en litteraturs?kning genomf?rts i tv? olika databaser, Scopus och PubMed. Datum f?r litteraturs?kningen var 2023-01-25. PICOTSS formulerades f?r att systematiskt inkludera relevanta artiklar.

Allt fler personer drabbas av demenssjukdom och en stor del av dessa drabbas nÄgon gÄng av ett eller flera beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD skapar stort lidande för den drabbade men kan Àven vara svÄrt att hantera för mÀnniskorna omkring dem, nÀrstÄende och vÄrdpersonal, och Àr en stor anledning till att personen flyttar till sÀrskilt boende. Syftet med studien var att beskriva vÄrdpersonalens upplevelser av att vÄrda personer med beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demens. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in via sex individuella semi-strukturerade intervjuer.

I Sverige finns minst 150 000 personer med demens och cirka 20 000 personer insjuknar Ärligen. Bemötandet av en demenssjuk person har visat sig vara helt avgörande för hur mycket den demenssjuke klarar av och en nÀra positiv relation mellan demenssjuka och vÄrdare kan fÄ den sjuke att fungera bÀttre. Syftet med studien var att belysa vad omvÄrdnadspersonal pÄ kommunala gruppboenden upplevde som förutsÀttningar och hinder för att skapa bra bemötande av demenssjuka. Data samlades in via intervjuer och bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys. De kategorier som framkom var: Medvetenhet om kroppssprÄkets betydelse för kommunikation, Viljan till gott samarbete och flexibelt arbetssÀtt, Stabil personalgrupp, InstÀlld pÄ den andres behov, KÀnsla av otillrÀcklighet och Resursbrist.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvÄrdnadsÄtgÀrd pÄverkar vÀlbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 mÀnniskor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i sÀrskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna Àr Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulÀr demens samt sekundÀr demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebÀr i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försÀmras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom Àmnet omvÄrdnad ochbaserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar, med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 Ären.

Att leva med demens innebÀr att livet pÄverkas dÄ tidigare förmÄgor inte lÀngre kan tas för givna. Syftet med denna studie var att beskriva kognitiva störningars inflytande pÄ dagligt liv hos en person med mild Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en fallstudie, dÀr forskaren genom observationer och i intervjuer följde en hemmaboende kvinna i hennes dagliga aktiviteter. Fokus för studien var kvinnans sÀtt att ta sig an dagliga aktiviteter sÄsom enklare hushÄllsgöromÄl och vistelse i olika miljöer. Det insamlade datamaterialet analyserades med en metod för kvalitativ innehÄllsanalys med latent ansats.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 21 hp, 2010.

Sammanfattning Detta arbete a?r en elevutva?rdering av en ra?ttningsmetod da?r man anva?nder den formativa bedo?mningen ista?llet fo?r betyg och poa?ng. Genom att ra?tta med fa?rger och kommentarer samt ge eleverna tid att ra?tta de fel de bega?tt, ger man eleverna mo?jligheterna att vara delaktiga i sitt eget la?rande. Med den nya la?roplanen Lgr 11 och med ett projekt som heter BFL (bedo?mande fo?r la?rande) som startades i Lunds kommun fo?r tva? a?r sedan kom jag och en kollega i kontakt med den formativa bedo?mningen pa? ett tydligare sa?tt.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvÄrdnadsÄtgÀrd pÄverkar vÀlbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 mÀnniskor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i sÀrskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna Àr Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulÀr demens samt sekundÀr demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebÀr i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försÀmras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom Àmnet omvÄrdnad ochbaserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar, med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 Ären.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.