Sök:

Sökresultat:

369 Uppsatser om Sluten somatisk vćrd - Sida 17 av 25

Detektering av in- och utandning vid bilkörning med hjÀlp av Matlab

Volvo Human Monitoring (VHM) Àr ett pÄgÄende projekt pÄ Volvo Personvagnar dÀr dem bland annat mÀter in- och utandning genom en mÀtutrustning, kallad respiratorisk induktans pletysmograf (RIP), som mÀter förÀndringar av tvÀrsnittsarean av bröstkorg och buk. NÀr föraren Àr i rörelse till exempel nÀr hon svÀnger Àndras tvÀrsnittsarean och en ?störning? i RIP-signalen kan uppkomma.Dessa störningar medför att vid analys av RIP-signalen mÄste stora manuella justeringar utföras, vilket Àr mycket tidskrÀvande, och utrustningens validitet för mÀtning av in- och utandning ifrÄgasÀtts.Syftet med denna studie var att effektivisera analysen av en RIP-signal som registrerats vid bilkörning. MÄlsÀttningen var att skapa ett nytt databearbetningsverktyg i Matlab som pÄ ett automatiskt sÀtt kan detektera in- och utandning frÄn en RIP-signal med högre validitet Àn det existerande databearbetningsverktyget.I studien utfördes tester pÄ nio förare under bilkörning pÄ landsvÀg, grusvÀg, motorvÀg och i stadstrafik. In- och utandning mÀttes med en RIP, en pneumotakograf med en tÀtt sluten ansiktsmask och ett termoelement som var placerad mellan nÀsa och mun som referensutrustning.Resultatet blev ett databearbetningsverktyg som automatiskt detekterar in- och utandning med högre validitet Àn det tidigare internutvecklade databearbetningsverktyg.

Samband och könsskillnader mellan kriminalvÄrdares personlighetsdrag och upplevelse av sÀkerhetsklimat

Anstalten Hall utanför SödertÀlje tillhör sÀkerhetsklass A, vilket innebÀr att de intagna utgör en hög risk för allmÀnheten. De anstÀllda har dÀrmed ett stort ansvar i att upprÀtthÄlla sÀkerheten pÄ anstalten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka möjliga samband mellan kriminalvÄrdarnas personlighet, deras upplevelse av sÀkerhetsklimatet och upplevda incidenter. Vidare studerades könsskillnader avseende personlighetsdrag och upplevelse av sÀkerhetsklimat. För att undersöka detta anvÀndes sÀkerhetsformulÀret NOSACQ-50 och personlighetsskalan Swedish universities Scales of Personality (SSP).

Sjuksköterskans uppfattning om vilka förvÀntningar patienter har pÄ omvÄrdnad : En intervjustudie

BAKGRUND: Kunskap om patienters förvÀntningar pÄ omvÄrdnad Àr av stor vikt för att sjuksköterskor ska ges möjlighet att uppfylla patienternas omvÄrdnadsbehov. Varje patient Àr unik och behoven skiljer sig liksom varje patients förvÀntningar. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vilka förvÀntningar patienterna har pÄ omvÄrdnad. METOD: Metoden som anvÀndes var kvalitativ och nio sjuksköterskor inom sluten vÄrd intervjuades. RESULTAT: Resultatet gav fyra kategorier; kommunikation, delaktighet, smÀrtlindring och behov.

Medlemmens nytta av vidareförÀdling i ett lantbrukskooperativt företag : en studie av Lyckeby StÀrkelsens verksamhet

De centrala delarna i denna studie Àr föreningens ekonomiska nytta för medlemmen, problem med vagt definierade ÀganderÀtter samt nytta förknippad med sociala och ideologiska faktorer, som i detta arbete benÀmns ?icke-ekonomiska faktorer?. Dessa delar analyseras med hjÀlp av ett antal teorier, som frÀmst Àr transaktionskostnadsteori, agent- och ÀganderÀttsteori samt institutionell teori. Resultatet av studien visar att en stor del av Lyckeby StÀrkelsens försÀljning har sitt ursprung i de vidareförÀdlande bolagen, vilket betyder att de innehar en vÀsentlig betydelse för medlemmens nytta av föreningen. Av studien framgÄr ocksÄ att de omsÀttningsbara leveransrÀtternas relativt höga marknadsvÀrde i slutÀndan leder till att endast de mest effektiva odlarna med den högsta rÄvarukvaliteten blir kvar i föreningen, vilket bidrar till en positiv utveckling av det kooperativa företaget. EnkÀtundersökningen resulterade i att pÄvisa att Lyckeby StÀrkelsens organisationsmodell, med en sluten medlemskrets och omsÀttningsbara andelar, gör att annars vanligt förekommande problem i lantbrukskooperativa företag minskar eller försvinner helt. Det framkom ocksÄ att medlemmarna i Lyckeby StÀrkelsen sÀtter ett stort vÀrde pÄ den sociala gemenskap och det kontaktnÀt som föreningen ger upphov till.

PÄverkar BMI vÄrdinsatser vid risk för undernÀring?

SammanfattningDet har tidigare visats att överviktiga patienter riskerar att bli förbisedda i screening för undernÀring och att vÄrdpersonal har negativa uppfattningar om överviktiga individer. Det har Àven visats att överviktiga sjÀlva upplever att de behandlas sÀmre Àn andra. Men trots hög förekomst av undernÀring bland sjukhusvÄrdade patienter har fÄ studier utforskat om patienter med risk för undernÀring fÄr olika vÄrdinsatser beroende pÄ deras BMI. SÄledes Àr syftet med denna uppsats att undersöka om vÄrdinsatser vid identifierad risk för undernÀring i nÄgon utstrÀckning Àr beroende av patientens BMI.Datamaterialet kommer frÄn en retrospektiv tvÀrsnittsstudie baserad pÄ genomgÄng av 56 journaler för vuxna patienter med risk för undernÀring, inlagda pÄ somatisk vÄrdavdelning pÄ tre svenska sjukhus. Denna studie undersöker möjliga skillnader beroende pÄ patients BMI för förekomsten av 1) bedömning av mun och svÀljförmÄga, 2) kostregistrering, 3) dietistkonsultation, samt 4) kostanpassning.I detta begrÀnsade urval finns inga sÄdana skillnader som uppfyller kraven pÄ statistisk signifikans, men analysen pÄvisar nÄgra tendenser i datamaterialet som antyder att patienter kanske behandlas olika med avseende pÄ BMI.

Vi vet inte alltid hur ? En litteraturöversikt över hur sjuksköterskor inom somatiskt inriktad sjukhusvÄrd upplever att vÄrda patienter med psykisk ohÀlsa

Bakgrund: Psykisk ohÀlsa Àr ett av de största folkhÀlsoproblemen i vÄrt samhÀlle. Personer med psykisk ohÀlsa har ökad sjukdomsfrekvens nÀr det gÀller somatiska sjukdomar och sjuksköterskan kommer att möta symtom pÄ psykisk ohÀlsa i de flesta former av hÀlso-och sjukvÄrdsverksamhet och inte bara inom den psykiatriska vÄrden. Sjuksköterskan har i kraft av sin yrkesroll ett ansvar för att se till hela individens hÀlsotillstÄnd, bÄde pÄ det fysiska och det psykiska planet. FrÄgan Àr om sjuksköterskor som arbetar inom andra specialiseringar Àn de psykiatriska upplever att de har kompetens och utrymme för att göra detta. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom somatiskt inriktad sjukhusvÄrd upplever att vÄrda patienter med psykisk ohÀlsa.

VÀgledning för ensamkommande ungdomar -en studie om etableringsprocessen

I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.

Sjuksköterskans upplevelser av att vÄrda patienter med depression inom sluten RÀttspsykiatrisk vÄrd.

 Bakgrund: Multipel Skleros (MS) Àr en komplex sjukdom med ett varierat sjukdomsförlopp för varje enskild person. En positiv instÀllning till sin förÀndrande livsvÀrld kan underlÀtta för personen att acceptera sin nya situation.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att leva med Multipel skleros (MS).Metod: Metoden bestod av en litteraturstudie med kvalitativa artiklar. Resultatet Àr baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Analysen inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys och genomfördes med en manifest analys med latenta inslag.Resultat: I resultatet framkom sex kategorier. Personer med MS upplevde att sjukdomen förÀndrade deras livsvÀrld.

MÄngbesökare - En utsatt patientgrupp

MÄngbesökare Àr ett begrepp som anvÀnds för att beskriva patienter som söker vÄrd ofta inom bÄde primÀrvÄrd och akutsjukvÄrd. Begreppet mÄngbesökare Àr ofta negativt laddat pÄ grund av sjukvÄrdspersonalens och medias förutfattade meningar dÀr mÄngbesökarna beskrivs som patienter som söker vÄrden i onödan, det vill sÀga utan medicinskt fog. Ofta redovisas höga kostnader för mÄngbesökarna och problemet med att gruppen söker mÄnga olika vÄrdgivare. Syftet med studien Àr att beskriva vad som kÀnnetecknar patienter vilka betraktas som mÄngbesökare och hur de kan uppleva sin situation. Studien Àr en litteraturstudie av tre artiklar med kvantitativ ansats, en avhandling med kvantitativ ansats, samt fyra artiklar med kvalitativ ansats.

Hemma bÀst? : -En litteraturstudie om Àldres upplevelser av tiden efter sjukhusvistelsen.

Bakgrund: Andelen Àldre i Sverige ökar samtidigt som den sjuke Àldre kan ha flera svÄra sjukdomar som krÀver sjukhusvÄrd. Antal vÄrdplatser inom den slutna vÄrden och pÄ Àldreboende har minskat. Flera vÄrdgivare ska samverka för att vÄrden ska möta den Àldres behov pÄ bÀsta sÀtt. Syfte: Att undersöka Àldres upplevelse av utskrivningen och tiden efter utskrivning frÄn sluten vÄrd till ordinarie boende eller annan vÄrdinrÀttning, nÀr ett förÀndrat hjÀlp behov föreligger. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad pÄ sju omvÄrdnadsvetenskapliga artiklar.

Dietistens nutritionsbehandling vid Irritable Bowel Syndrome : En enkÀtsundersökning inom primÀrvÄrd och sluten vÄrd

Inledning Irritable Bowel Syndrome (IBS) Àr en vanlig funktionell mag-tarmsjukdom. Sjukdomen har i studier visats vara socialt hÀmmande och pÄverkar livskvaliteten negativt. Irritable bowel syndrome Àr en vanlig diagnos hos dietisten och mÄlet med nutritionsbehandlingen Àr att uppnÄ ett optimalt nÀringsintag genom individuellt anpassade kostrÄd. Som dietist har man en skyldighet att jobba enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta, i kombination med att det vetenskapliga underlaget bakom nutritionsbehandling vid IBS Àr nÄgot vaga, motstridiga och dÀr nyare rön Àr pÄ vÀg att ta plats, kan leda till ett dilemma.Syftet Àr att undersöka vilken nutritionsbehandling dietister inom primÀrvÄrden och slutenvÄrden ger till patienter med IBS.Metod En webbenkÀt innehÄllande 24 frÄgor sÀndes ut till 392 svenska dietister inom primÀrvÄrd och slutenvÄrd.

Vardagsanknytning hos svenska gymnasieböckers övningsuppgifter

MÄngbesökare Àr ett begrepp som anvÀnds för att beskriva patienter som söker vÄrd ofta inom bÄde primÀrvÄrd och akutsjukvÄrd. Begreppet mÄngbesökare Àr ofta negativt laddat pÄ grund av sjukvÄrdspersonalens och medias förutfattade meningar dÀr mÄngbesökarna beskrivs som patienter som söker vÄrden i onödan, det vill sÀga utan medicinskt fog. Ofta redovisas höga kostnader för mÄngbesökarna och problemet med att gruppen söker mÄnga olika vÄrdgivare. Syftet med studien Àr att beskriva vad som kÀnnetecknar patienter vilka betraktas som mÄngbesökare och hur de kan uppleva sin situation. Studien Àr en litteraturstudie av tre artiklar med kvantitativ ansats, en avhandling med kvantitativ ansats, samt fyra artiklar med kvalitativ ansats.

"Att samtala med nÄgon annan, Àr att tÀnka tillsammans" : En litteraturstudie om upplevelser av det interprofessionella samarbetet i vÄrdteamet

SammanfattningBakgrund: Att arbeta i interprofessionella vÄrdteam har i hÀlso- och sjukvÄrden fÄtt ett stort genomslag, bÄde i Sverige och internationellt. Stora förvÀntningar ligger pÄ arbetssÀttet, dÄ det ska effektivisera, ge adekvat vÄrd snabbare och vara mer patientcentrerad. Det interprofessionella vÄrdteamet beskrivs utifrÄn en definition som: en grupp av samverkande hÀlso- och sjukvÄrdspersonal med olika kompetenser och med uppgift att svara för vÄrd av enskild patient eller grupp av patienter. Dessutom redogörs och beskrivs vÄrdteam i förhÄllande till patientsÀkerhet, genus och sjuksköterskans roll i arbetet.  Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva vÄrdarbetares upplevelser av samarbetet i det interprofessionella vÄrdteamet inom somatisk vÄrd. Metod: En litteraturöversikt har genomförts.

?? utslussen frÄn institution till samhÀlle, öppet samhÀlle dÀr Àr det för mycket vakuum.? : En kvalitativ studie av samarbetet mellan Statens institutionsstyrelse och SocialtjÀnst

The intention of this study was to examine the interaction between authorities. More specifically it had a purpose to look at the ongoing cooperation between social workers and staff of special homes of closed institutional youth care. The sanction system for young offenders? reform of 1999 where young people between the ages of 15-17 who have committed serious crimes, can be sentenced to secure institutional treatment instead of prison, aims to counteract the harm which can result from a stay in prison. The social welfare board in the young personÂŽs local authority and the national board of institutional care shall cooperate during the youth?s placement at the special home of closed institutional youth care.

Bildens betydelse för lÀsförstÄelsen hos elever med lÀssvÄrigheter

MÄngbesökare Àr ett begrepp som anvÀnds för att beskriva patienter som söker vÄrd ofta inom bÄde primÀrvÄrd och akutsjukvÄrd. Begreppet mÄngbesökare Àr ofta negativt laddat pÄ grund av sjukvÄrdspersonalens och medias förutfattade meningar dÀr mÄngbesökarna beskrivs som patienter som söker vÄrden i onödan, det vill sÀga utan medicinskt fog. Ofta redovisas höga kostnader för mÄngbesökarna och problemet med att gruppen söker mÄnga olika vÄrdgivare. Syftet med studien Àr att beskriva vad som kÀnnetecknar patienter vilka betraktas som mÄngbesökare och hur de kan uppleva sin situation. Studien Àr en litteraturstudie av tre artiklar med kvantitativ ansats, en avhandling med kvantitativ ansats, samt fyra artiklar med kvalitativ ansats.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->