Allt eftersom fler människor dör på sjukhus eller vårdas av vårdpersonal hemma eller på särskilt boende innebär det för sjuksköterskan att mötet med patienter i livets Slut inte går förbisedd. Inom alla delar av vården möter sjuksköterskan patienter i livets Slut och i vårdandet av dessa patienter är sjuksköterskans yrkesroll betydelsefullt. Patienter i livets Slut och anhöriga ska bli tillgodosedda adekvat vård och bemötande för att livskvalité ska uppnås. Studier och rapporter har dock visat att inom detta område råder det brister och sjuksköterskans upplevelse av vård vid livets Slut inte alltid upplevs positivt. Syftet med denna studie var att genom ett sjuksköterskeperspektiv undersöka vilka faktorer som ansågs av sjuksköterskan vara betydande för att uppnå god palliativ vård samt vilka eventuella utmaningar som sjuksköterskan upplevde i den palliativa vården.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vanligt förekommande problem samt faktorer som påverkar beSlutsfattandet i vården av personer med demens i livets Slutskede inom Slutenvården. Artikelsökningen i databaserna Cinahl och Medline via PubMed resulterade i inkludering av 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att problem med näringsintag och komplikationer som pneumoni, feber och smärta var vanligt förekommande för personer med demens i livets Slutskede. Flera drabbades av trycksår och rörelsehinder som exempelvis sänggrindar och bälten användes ofta. Det fanns brister i kommunikationen mellan vårdpersonal och anhöriga.

Att vara närstående till någon som vårdas i livets Slut kan vara mycket påfrestande. I sjuksköterskans roll ingår det att stödja de närstående och det är viktigt att ha kunskaper och förståelse för hur dessa situationer kan upplevas. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva närståendes upplevelser av den anhöriges vård i livets Slut på särskilt boende. Författarna analyserade elva kvalitativa vetenskapliga studier med manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Att min anhörige får god omvårdnad som bevarar personens rutiner och önskningar; Att någon ser mig och ger mig stöd; Att någon berättar för mig.

Bakgrund: Det finns brister i sjukvårdsystemet inom palliativ vård. En anledning är att vårdpersonalen saknar tillräcklig utbildning. Den palliativa vården kan ses som ett lotteri ? där nitlotten är att få vårdas i Slutet av sitt liv av någon som endast har några timmars utbildning. Familjer kan uppleva livets Slut som den mest smärtsamma fasen.

I vårt arbete med palliativa patienter har vi sett en kunskapsbrist i hur patienters existentiella behov bemöts. Det saknas tid för att lyssna på patienterna och tillgodose de existentiella behoven. Det finns en risk att medikalisera de existentiella behoven istället för att bemöta dem. Uppsatsens syfte var att, baserat på självbiografier, belysa patienters existentiella behov i livets Slut. En självbiografistudie genomfördes för att få belyst vilka de existentiella behoven var.

Den palliativa vården har i dag hamnat i fokus, den bedrivs både på sjukhus, i den primära vården och i hemmen. Palliativ vård innebär inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befinner sig i livets Slutskede är det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsställs för att lindra det lidande som uppstår. Syftet med litteraturstudien är att beskriva patientens upplevelse att vara vid livets Slut, för att färigenom få större förståelse för palliativ vård. Studien bygger på två biografier som handlar om att vara i livets Slut utifrån två kvinnors egna upplevelser.

Bakgrund: När en anhörig drabbas av cancer och vårdas vid livets Slut väljer den anhörige ofta att vårdas hemma. Den närstående tar då på sig ansvaret som vårdare.Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av att vårda sin anhörig med cancer i hemmet vid livets Slut.Metod: Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarnas innehåll analyserades med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Utifrån artiklarna framkom fyra huvudkategorier och två underkategorier som beskriver olika upplevelser av hur det är för den närstående att vårda vid livets Slut. Resultatet visade att den närstående väljer att prioritera den anhörige över sig själv vilket leder till ökad fysisk och psykisk påfrestning av den närståendes hälsa. Trots ökad påfrestning väljer den närstående ändå att ta på sig ansvaret som vårdare utifrån kärlek.

Den palliativa vården har i dag hamnat i fokus, den bedrivs både på sjukhus, i den primära vården och i hemmen. Palliativ vård innebär inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befinner sig i livets Slutskede är det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsställs för att lindra det lidande som uppstår. Syftet med litteraturstudien är att beskriva patientens upplevelse att vara vid livets Slut, för att färigenom få större förståelse för palliativ vård. Studien bygger på två biografier som handlar om att vara i livets Slut utifrån två kvinnors egna upplevelser.

This paper is about how the contemporary discourses on the Slut in various ways discuss Sluttyness, and what consequences these discussions may be for those who see themselves as Sluts. The study is based on five electronic interviews, conducted via instant messaging, with five people who consider themselves to be dealing with Sluthood and that, according to their own definitions, identify themselves as Sluts. My conclusion is that Sluttyness, when given the opportunity to be discussed and problematized, visualizes power and normative systems between Sluts. This means that Sluttyness is more complex than only influenced by patriarchal oppression and hierarchy of femininity, as I show through an intersectional conscious analysis.  .

Ett värdigt avsked från livet bör vara en av de högsta prioriteringarna i vården. Målet med palliativ vård är att ge personer i livets Slut livskvalitet genom en lugn och värdig död. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av livskvalitet hos personer i livets Slut. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och utifrån en manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att få lindring i fysiskt och psykiskt lidande, Att ha förtroende för vårdpersonal och få fatta egna beSlut, Att få kärlek och närhet från närstående, Att få vara den man alltid varit och Att finna mening i tillvaron och göra sig redo.

Bakgrund: Det finns brister i sjukvårdsystemet inom palliativ vård. En anledning är att vårdpersonalen saknar tillräcklig utbildning. Den palliativa vården kan ses som ett lotteri ? där nitlotten är att få vårdas i Slutet av sitt liv av någon som endast har några timmars utbildning. Familjer kan uppleva livets Slut som den mest smärtsamma fasen.

Många patienter i livets Slutskede upplever problem i kommunikationen med vårdpersonalen. Detta leder till en otrygg patient och ger ett onödigt lidande. Sjuksköterskans beredskap att kommunicera med döende patienter är låg. Hon inser betydelsen av samtalet, men distanserar sig på grund av det obehag och den ångest patientens tillstånd väcker hos henne. Patientens möjligheter att uttrycka känslor och tankar kan hindras av sjuksköterskans beteende.

Allt fler patienter väljer att vårdas hemma då den kurativa behandlingen övergår till palliativ vård och många av dessa har diagnosen cancer. Detta ställer stora krav på hemsjukvården då man i hemmet är berättigad till samma kvalificerade vård som bedrivs på sjukhus. Närstående har en ansvarsfull roll i vårdandet och det är viktigt att sjuksköterskan har förståelse av närståendes upplevelser för att kunna bemöta och stötta dem på ett kompetent sätt. Syftet med denna uppsats är att belysa hur närstående upplever det att vårda en cancerdrabbad person i hemmet, i livets Slut. Vi har gjort en kvalitativ innehållsanalys där vi har analyserat åtta artiklar med kvalitativ ansats.

Arbetare har under många årtionden kämpat för sin föreningsrätt och när proletarismen till Slut mynnar ut i kapitalism är organisering nödvändig. Mitt arbete är därför vigt åt de arbetare, i synnerhet fabriksarbetare som under 1800 talets Slut kämpat för rätten till facklig organisation. Uppsatsens syfte är att försöka ge en historisk inblick i den svenska fackföreningens nödvändiga kamp mot kapitalismen. Tanken är att med hjälp av lokala strejker lokalisera ideologiska samt materialistiska utgångspunkter, strejkmönster samt maktrelationer. Mina huvudfrågor kommer vara av denna karaktär och inrikta sig på Mackmyra strejken 1906 och Marmaverkenkonflikten 1929-31.

BAKGRUND: En av de mest krävande uppgifter sjuksköterskor har, är omvårdnad av personer som befinner sig i livets Slut. Förr var döden en del av livet och fanns dagligen i människors närhet. Idag betonas ungdom, hälsa och en kultur som är dödsförnekande. Detta är ett problem som även speglar vården och en kärnkompetens i omvårdnad i livets Slutskede bör efterfrågas hos alla sjuksköterskor. SYFTE: Syftet var att belysa vilka faktorer som kan vara stöd för sjuksköterskor i omvårdnadsarbetet vid livets Slutskede.