Syftet var att studera hur den palliativa vården upplevs av sjuksköterskor vid användandet av Liverpool Care Pathway. Studien baserades på data från sex informanter på särskild boende/korttidsboende i en kommun i Dalarna. Studien har en kvalitativ design med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Analys av insamlad data resulterade i de tre kategorierna: Tydliga kriterier ger trygghet i vården, Omvårdnadsarbetet har utvecklats och tydligare information. Resultatet visade att tydliga kriterier vid användningen av Liverpool Care Pathway i den kommunala vården gav den palliativa patienten trygghet i omvårdnaden vid livets Slut samt klara kriterier som gjorde att personalen tillämpade lika arbetsätt i den palliativa vården. Att stanna kvar i hemmet vid livet Slut var en självklarhet för den palliativa patienten när Liverpool Care Pathway var infört i kommunen.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka närståendes upplevelser av att vårda en anhörig vid livets Slut i hemmet. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats och analysen resulterade i fem kategorier. Att hemmet och sättet att leva förändras: Att vara hjälplös när den sjuke personen lider och försämras: Att vara ensam och inte ha stöd: Att få styrka av att vara tillsammans: Att känna oro inför den kommande förlusten. Resultatet visade att närstående behöver få både praktiskt och emotionellt stöd. Dessutom hade närstående behov av att få information och bli delaktiga i vården..

Syfte: Att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets Slut. Metod: Författaren har genomfört en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval och bestod av sju allmänsjuksköterskor som jobbat max två år som sjuksköterska. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I analysen framkom sju kategorier. De intervjuade sjuksköterskorna beskrev en tillfredsställelse i arbetet med patienter i livets Slut, vilket kunde dels bero på att de utvecklades i det jobb de gör, men det kunde också bero på att de fick uppskattning från patient och anhöriga. Trots arbetstillfredsställelsen som sjuksköterskorna beskrev kunde de även få en känsla av otillräcklighet i vårdandet av patienter i livets Slut, vilket kunde vara en konsekvens av brist på tid och personal.

1924 invigdes idrottsplatsen Tunavallen i Eskilstuna, då ansedd som en av Sveriges förnämsta. I mer än 75 år kom den oförändrad att stå kvar som ett minne av sin tid. Vid 1990-talets Slut ansågs det dock att tidens sprungit ifrån gamla Tunavallen och att en allvarlig modernisering behövde göras. 2002 sker återinvigningen, Tunavallen är nu en modern fotbollsarena, specialanpassad för fotboll, helt enligt tidens krav. Vad denna uppsats syftar till är att jämföra två byggnationer av en idrottsanläggning.

Det har under senaste tiden skett en förändring till att fler människor vill dö i hemmet. Det medför att närstående har fått en ökad betydelse när det gäller vård i livets Slutskede. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara anhörigvårdare i hemmet till en person i livets Slut. Litteraturstudien är baserad på 9 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: vilja veta vad som händer och kommer att hända: känsla av isolering, rädsla och sorg: en vilja att göra allt för den sjuke: känna mental trötthet, utmattning och behov av egen tid: hantera situationen med hjälp av omtanke och stöd.

Introduktion: Parkinsons sjukdom (PS) är en kronisk, progressiv sjukdom som bl.a. drabbar rörelsemönstret och leder till sociala, psykiska och fysiska problem för både den drabbade och dennes familj. Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa patientens och dess närståendes upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom till livets Slut. Metod: Artiklarna söktes via PubMed och Cinahl, vilka bearbetades utifrån syftet. 16 st artiklar kvalitetsbedömdes och sammanställdes till ett resultat.

Syftet med arbetet var att undersöka hur olika reaktionsbetingelser skulle påverka syrgasdelignifieringen av en sur sulfitmassa. De betingelser som undersöktes var utbyte, Slut-pH, viskositet och kappatal. Massan som användes kom från Nordic Paper Seffle och alkalit som användes var magnesiumoxid. Syrgasdelignifiering av massan gjordes  i autoklaver i ett PEG bad där tid, temperatur och alkalisatser varierades.Resultaten visar att alla utbyten låg mellan 90-97% och att även de mest aggressiva betingelserna bara gav en viskositets reduktion på 260 enheter, motsvarande 19% av den totala viskositeten.Slut-pH för syrgasavluten hamnade mellan 6,5-9,4 beroende på alkalimängd och temperatur under delignifieringen. Slut-pH minskade när mängden alkali hölls konstant men temperaturen varierades mellan 110-140°C.Kappatalet för massan kunde effektivt reduceras från ett startvärde på 23,4 till ett Slutvärde på under 5 med en temperatur på 140°C, alkalisats på 10 kg/ODT och en tid på två timmar utan större förluster av vare sig viskositet eller utbyte.En ovanligt resultat som upptäcktes under arbetet var att delignifieringen tappade i effektivitet med ökad alkalimängd och detta samband gällde vid alla betingelser.En teori om detta kan vara att jonstyrkan i lösningen gör att fibrerna i massan drar ihop sig och att syrgasen får svårare att reagera med ligninet..

1924 invigdes idrottsplatsen Tunavallen i Eskilstuna, då ansedd som en av Sveriges förnämsta. I mer än 75 år kom den oförändrad att stå kvar som ett minne av sin tid. Vid 1990-talets Slut ansågs det dock att tidens sprungit ifrån gamla Tunavallen och att en allvarlig modernisering behövde göras. 2002 sker återinvigningen, Tunavallen är nu en modern fotbollsarena, specialanpassad för fotboll, helt enligt tidens krav. Vad denna uppsats syftar till är att jämföra två byggnationer av en idrottsanläggning.

Den palliativa vården utgår från en helhetssyn på patienten och närstående och den ska vila på en grund bestående av fyra hörnstenar; symtomlindring, teamarbete, relation och kommunikation samt närståendestöd. Den palliativa vården bedrivs av både Slutenvård, primärvård och kommun och den kräver ett gott samarbete över huvudmannagränser för att vården ska fungera så bra som möjligt för patienten och de närstående. På uppdrag av de dåvarande sjukhuscheferna i Alingsås, Borås och Skene samt primärvårdschefen i södra Älvsborg startade hösten 1999 en tvärprofessionell arbetsgrupp arbetet med att sammanställa ett vårdprogram för palliativ vård i livets Slut. Vårdprogrammet kom ut i verksamheten 2004. Verksamhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskor har positioner som kan ge förutsättningar för och följa upp att en god palliativ vård bedrivs.

Syftet med arbetet var att undersöka hur olika reaktionsbetingelser skulle påverka syrgasdelignifieringen av en sur sulfitmassa. De betingelser som undersöktes var utbyte, Slut-pH, viskositet och kappatal. Massan som användes kom från Nordic Paper Seffle och alkalit som användes var magnesiumoxid. Syrgasdelignifiering av massan gjordes  i autoklaver i ett PEG bad där tid, temperatur och alkalisatser varierades.Resultaten visar att alla utbyten låg mellan 90-97% och att även de mest aggressiva betingelserna bara gav en viskositets reduktion på 260 enheter, motsvarande 19% av den totala viskositeten.Slut-pH för syrgasavluten hamnade mellan 6,5-9,4 beroende på alkalimängd och temperatur under delignifieringen. Slut-pH minskade när mängden alkali hölls konstant men temperaturen varierades mellan 110-140°C.Kappatalet för massan kunde effektivt reduceras från ett startvärde på 23,4 till ett Slutvärde på under 5 med en temperatur på 140°C, alkalisats på 10 kg/ODT och en tid på två timmar utan större förluster av vare sig viskositet eller utbyte.En ovanligt resultat som upptäcktes under arbetet var att delignifieringen tappade i effektivitet med ökad alkalimängd och detta samband gällde vid alla betingelser.En teori om detta kan vara att jonstyrkan i lösningen gör att fibrerna i massan drar ihop sig och att syrgasen får svårare att reagera med ligninet..

En studie över trolldomsmål i Malmö vid 1500 talets Slut.

Arbetare har under många årtionden kämpat för sin föreningsrätt och när proletarismen till Slut mynnar ut i kapitalism är organisering nödvändig. Mitt arbete är därför vigt åt de arbetare, i synnerhet fabriksarbetare som under 1800 talets Slut kämpat för rätten till facklig organisation. Uppsatsens syfte är att försöka ge en historisk inblick i den svenska fackföreningens nödvändiga kamp mot kapitalismen. Tanken är att med hjälp av lokala strejker lokalisera ideologiska samt materialistiska utgångspunkter, strejkmönster samt maktrelationer. Mina huvudfrågor kommer vara av denna karaktär och inrikta sig på Mackmyra strejken 1906 och Marmaverkenkonflikten 1929-31.

Människan har genom alla sekler, tagit hand om sina döende på olika sätt, allt från vård i hemmet till vård på hospice. Anhöriga hamnar i en svår situation och de upplever mycket känslor. Studiens syfte är att undersöka anhörigas upplevelser av sin situation i anSlutning till en närståendes vård i hemmet vid livets Slut. Metoden var att analysera tio kvalitativa artiklar som handlade om anhörigas upplevelser inom den palliativa vården. Artiklarna analyserades utifrån Burnards metod och flera kategorier växte fram.

I dag vårdas personer med svår sjukdom i livets Slut ofta i hemmet med stöd av hemtjänst, närstående och distriktssköterskor. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att ge omvårdnad i hemmet till äldre personer med svår sjukdom i livets Slut. I studien har sex distriktssköterskor intervjuats. Intervjutexten har analyserats med en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema: Att vara närvarande, vilket innehåller fyra kategorier: Att känna tillfredställelse: Att ge trygghet: Att inse betydelsen av närståendes närvaro och Att känna sig otillräcklig.

Beskrivning: PALLIATIV VÅRD I LIVETS Slut SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER EN KVALITATIV STUDIE MARIE BECKER Becker, M. Palliativ vård i livets Slut Sjuksköterskors erfarenheter. En kvalitativ studie. Examensarbete i Omvårdnad- magisteruppsats 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2007 Enligt SOU 2001:6 innebär palliativ vård en aktiv helhetsvård i ett skede när patienten inte längre svarar på botande behandling och när kontroll och lindring av smärta och andra symtom är av största vikt liksom beaktande av olika problem såsom psykologiska, sociala och existentiella.