Sökresultat:
155 Uppsatser om Slamćlder - Sida 10 av 11
Före detta kriminellas egna historier : En narrativ studie om fyra individers vÀg ut ut kriminaliteten med utgÄngspunkten i Bourdieus teori om socialt kapital
Vilka var de viktigaste faktorerna till att fyra individer lyckades bryta med sin kriminella bakgrund? Samtliga informanter studien bygger pa? a?r medlemmar i en organisation som hja?lper individer med en bakgrund kantad av kriminalitet och droger tillbaka ut i det konventionella samha?llet. Informanterna valdes ut genom en kombination av sno?bollsurval och bekva?mlighetsurval. Studien baseras pa? narrativa djupintervjuer samt deltagande observationer.
Att ta det sa?kra fo?re det osa?kra : En studie om hur risker med skadliga kemikalier kommuniceras mellan gravida och barnmorskor
Dagligen utsa?tts vi fo?r en stor ma?ngd kemikalier, som har visat sig vara mer eller mindre farliga. Ma?nga av dessa kemikalier har en negativ pa?verkan genom att fo?rgifta miljo?n men ocksa? oss ma?nniskor. Barn och foster a?r speciellt utsatta fo?r skadliga kemikalier och fra?mst hormonsto?rande kemikalier.
Kvinnors kroppsuppfattning efter genomgÄngen bröstrekonstruktion till följd av mastektomi i samband med bröstcancer
BakgrundI Sverige a?r bro?stcancer den vanligaste cancertypen bland kvinnor. Var fja?rde kvinna som har fa?tt diagnosen do?r. Den vanligaste behandlingsmetoden a?r kirurgi, antingen att man tar bort en bit av bro?stet eller att man tar bort hela bro?stet, sa? kallad mastektomi.
Ideellt skadestÄnd för lÄngsam handlÀggning i strid mot EKMR : Praktiska och teoretiska problem vid skadestÄndsbestÀmningen, sÀrskilt i ljuset av tysk rÀtt.
Vilka var de viktigaste faktorerna till att fyra individer lyckades bryta med sin kriminella bakgrund? Samtliga informanter studien bygger pa? a?r medlemmar i en organisation som hja?lper individer med en bakgrund kantad av kriminalitet och droger tillbaka ut i det konventionella samha?llet. Informanterna valdes ut genom en kombination av sno?bollsurval och bekva?mlighetsurval. Studien baseras pa? narrativa djupintervjuer samt deltagande observationer.
Rening av oljeförorenat vatten med torvabsorbent
HÀssleholms RenhÄllare AB Àr ett avfallsbolag som innehar en oljebehandlingsanlÀggning pÄ deras centrala avfallsanlÀggning i Vankiva. PÄ oljebehandlingsanlÀggningen tar de emot slam frÄn oljeavskiljare och bilvÄrdsanlÀggningar samt i mindre mÀngd förorenade massor. FrÄn behandlingsanlÀggningen utgÄr det en vattenfas som leds via ett avloppssystem vidare till det lokala behandlingssystemet för lakvattnet. I bolagets tillstÄnd för Vankiva avfallsanlÀggning har det föreskrivits att varje delflöde till den lokala behandlingen av lakvattnet mÄste kontrolleras för att inte faststÀllda grÀnsvÀrden för olja och tungmetaller ska överskridas. Under vÄren 2006 kompletterades avloppssystemet frÄn oljebehandlingsanlÀggningen till lakvattenbehandlingen med en filterbrunn.
?DET A?R JU SA? MYCKET ANNAT HELA TIDEN? : Grundskolla?rares syn pa? digitala medier och MIK i skolan
Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.
F?rskoll?rares m?te med autismdiagnostiserade barn - En empirisk studie
Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.
Ăvergödning i StavbofjĂ€rdens tillrinningsomrĂ„de : En utvĂ€rdering av genomförda insatser för minskad nĂ€ringsbelastning frĂ„n enskilda avlopp och jordbruk
Syftet med denna studie har varit att utvÀrdera och granska den första tidsperioden av det unika projektet Enskilda avlopp i kretslopp samt ÄtgÀrder som genomförts inom jordbruket för minskad nÀringsbelastning i StavbofjÀrden tillrinningsomrÄde i SödertÀlje kommun. Utmaningar med projektet redovisas ocksÄ för att undersöka möjligheten för andra kommuner att ta efter initiativet. För att uppnÄ syftet har litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer genomförts. Arbetet Àr en fallstudie av utvÀrderande karaktÀr och har genomförts i StavbofjÀrdens tillrinningsomrÄde.Problemen med övergödning Àr stora i StavbofjÀrdens tillrinningsomrÄde och idag arbetar man aktivt för att minska nÀringsbelastningen. Sedan tre Är tillbaka pÄgÄr projektet Enskilda avlopp i kretslopp för att försöka minska övergödningsproblematiken och möjliggöra Äterföring av nÀringsÀmnen till Äkermark.
Kemisk fa?llning av sorteringsvatten
Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.
UtvÀrdering och optimering av sidoströmshydrolysen vid Duvbackens reningsverk
I Sverige förekommer strikta krav pÄ fosforrening av avloppsvatten och detta har bidragit till att kemisk fÀllning har kommit att dominera som reningsmetod för fosfor vid svenska avloppsreningsverk. FÀllningskemikalier Àr dyrt för reningsverken att köpa in och ger negativ pÄverkan pÄ miljön vid tillverkning och transport. StrÀngare reningskrav har ökat behovet av nya reningsmetoder som pÄ ett effektivt och miljövÀnligt sÀtt kan rena avloppsvatten frÄn nÀringsÀmnen utan att kostnaderna för reningen blir för stora. Biologisk fosforavskiljning (bio-P) utnyttjar mikroorganismer som naturligt kan ackumulera fosfor i sina celler. En kritisk faktor för en vÀl fungerande biologisk fosforavskiljning Àr tillgÄngen till kolkÀlla i form av flyktiga fettsyror (VFA).
Inventering av mikrobiologiska riskpunkter i Ăstra MĂ€laren
MĂ€laren Ă€r Stockholms största dricksvattentĂ€kt och den förser Ă„rligen 1,7 miljoner mĂ€nniskor med rent dricks-, tvĂ€tt- och badvatten genom Stockholm Vattens vattenverk Norsborg och Lovö och Norrvattens vattenverk GörvĂ€ln. Ăven om det finns reservvattentĂ€kter som Bornsjön sĂ„ rĂ€cker inte de till om nĂ„got skulle hĂ€nda med MĂ€laren som t.ex. oljeutslĂ€pp frĂ„n nĂ„got fartyg som befinner sig i nĂ€rheten av vattenintagen.Idag förekommer det stĂ€ndigt föroreningar frĂ„n alla möjliga utslĂ€ppskĂ€llor som enskilda avlopp, industrier, avloppsreningsverk, fritidsbĂ„tar, jordbruk m.m. och alla dessa bidrar till en sĂ€mre vattenkvalitet.Syftet med den hĂ€r rapporten Ă€r att identifiera och lokalisera möjliga utslĂ€ppspunkter för patogena mikroorganismer inom ett omrĂ„de som kan orsaka problem för Stockholm Vattens vattenverk Norsborg och Lovö. Rapporten ska senare anvĂ€ndas för att undersöka vilka riskpunkter som utgör de största hoten mot vattenverken.OmrĂ„det innefattar till största del Ekerö kommun och Botkyrka kommun men Ă€ven Salems kommun finns inom riskomrĂ„det.Ekerö slĂ€pper stĂ€ndigt ut renat och orenat avloppsvatten frĂ„n olika reningsverk och anlĂ€ggningar som kan innehĂ„lla stora mĂ€ngder patogena mikroorganismer.
FörbrÀnning av biobrÀnsle pÄ Saugbrugs pappersbruk : Variation i rökgasstoftets sammansÀttning
Norska pappersmassaindustrin Norske Skog Saugbrugs AS anvÀnder flera olika biobrÀnslen i en brÀnslemix vid produktion av Änga för internt bruk. BiobrÀnslen visar stora variationer i asksammansÀttning och producerad askmÀngd, varför syftet var att studera dessa i förhÄllande till brÀnslemixen, via en statistisk analys av Saugbrugs befintliga data. Rökgaserna frÄn förbrÀnningen renas med ett elektrofilter med tre avskiljningsfÀlt för askstoftet, och en teori om fraktionering av aska frÄn de olika fÀlten vad gÀller innehÄll av ekotoxiska metaller fanns. Provtagning, analys av partikelstorlek och laboratorieanalys av askstoft i rökgasen samt aska avskilt av de olika fÀlten i elektrofiltret var dÀrför motiverat. FörbrÀnningen som helhet alstrar stora mÀngder aska som sedan deponeras.
Risk för metallspridning vid efterbehandling av en zinkgruva
Vittring av pyrit och andra sulfidmineraler orsakar stora miljöproblem i form av ett surt lakvatten (AMD) och höga halter tungmetaller. SvÀrttrÀskgruvan Àr en nedlagd zinkgruva varifrÄn lakvatten innehÄllande metaller sÄsom zink, kadmium och nickel bildas frÄn oxiderande grÄbergsdeponier som finns i omrÄdet och sprids till recipienten. I dagslÀget samlas allt lakvatten till en utslÀppspunkt dÀr det behandlas med kalk och jÀrnsulfat innan det nÄr en sedimentationsbassÀng. SedimentationsbassÀngen mynnar sedan via ett utlopp direkt ut i BörtingbÀcken. En effekt av detta Àr att pH-vÀrdet i den övre delen av BörtingbÀcken har ökat.Flera mindre grÄbergsdeponier Àr idag utspridda över gruvomrÄdet.
SpĂ„rning av tungmetaller i Ărebros spillvattenledningsnĂ€t
Examensarbetets syfte har varit att försöka ge klarhet i vilka verksamheter som ger de största bidragen av tungmetaller (frĂ€mst bly och kadmium) till Ărebros avloppsreningsverk SkebĂ€cksverket. Arbetet syftade ocksĂ„ till att ge förslag till fortsatta arbeten för att finna verksamheter som bidrar med tungmetaller till reningsverket. Det var frĂ€mst de anmĂ€lningspliktiga och tillstĂ„ndspliktiga verksamheternas bidrag som lĂ„g i fokus. Bidraget ifrĂ„n hushĂ„ll, tillskottsvatten och icke tillstĂ„ndspliktiga verksamheter kom i andra hand. Anledningen till examensarbetet Ă€r att slammet producerat i SkebĂ€cksverket innehĂ„ller höga halter av bly och kadmium.
VÄtmarkssystemet vid Skedala deponi - Konstruktion, funktion och skötsel
Skedala deponi har anvÀnts som en soptipp för hushÄllsavfall sedan mitten av 1950-talet och 20 Är framÄt. Sedan 1974 har omrÄdet anvÀnts som en deponi för slagg, slam frÄn rökgasrening och flygaska. Villkoren för deponin Àndrades 1993 nÀr inte lakvatten fortsÀttningsvis fick pumpas till reningsverket. Nya villkor upprÀttades för lakvattenhanteringen och ett vÄtmarkssystem anlades. Deponin drivs idag av Halmstads Energi och Miljö AB.