Med franchising avses en form av samverkan mellan två näringsidkare, franchisegivaren och franchisetagaren, där franchisegivaren upplåter åt en eller flera franchisetagare rätten att mot ersättning sälja varor eller tjänster under ett visst namn eller ett visst kännetecken som tillhandahålls av franchisegivaren. Det har förekommit (främst i USA) flera fall där människor (franchisetagare) har förts bakom ljuset och förlorat hela sina besparingar i satsningar på egna franchiseföretag. Detta har uppmärksammats av myndigheterna i USA och det infördes då en speciell lagstiftning för att stärka franchisetagarens ställning. I Sverige finns i dagsläget ingen lagstiftning som behandlar franchising i sin helhet, utan endast en lag som behandlar franchisegivarens informationsskyldighet innan avtal ingås med en potentiell franchisetagare. Denna lag trädde i kraft 2006 och bygger på en av UNIDROIT upprättad modellag från 2002.

De största konsekvenserna av föräldrarnas beslut att gå skilda vägar bär tredje part i familjen ? barnen. Samtidigt är det de som har rätt till en trygg uppväxt och utveckling som skall tillgodoses av föräldrarna. Hur kan barnperspektiv framhållas och inte hamna i skuggan av de vuxnas perspektiv? Finns det klara linjer för hur barnperspektiv ska framhållas? Av vem kan barnen förvänta sig stöd under den svåra tiden? Hur kan den laddade situationen mellan föräldrarna som utspelas i vårdnads, boende och umgängestvister minskas? Syftet med uppsatsen är att utreda vilken ställning barn som grupp har efter lagändringarna i föräldrabalken (FB) 1 juli 2006 i frågor/tvister rörande dem själva gällande vårdnad, boende och umgänge.

För socialtjänstens klienter innebär klientskapet en ovillkorligt underordnad roll, där individen befinner sig i en situation denne inte styr över. Individen etablerar en relation till den offentliga hjälpapparaten som samtidigt är en maktapparat. Det övergripande syftet med studien är att skapa förståelse för hur den specifika ekonomisektionen inom socialförvaltningen, i en kommun i södra Sverige, som avgränsat socialt fält, är konstruerat. Ett delsyfte är att belysa hur enskilda socialsekreterare inom denna sektion samt ett urval av deras klienter, upplever interaktionen vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Ytterligare ett delsyfte är att få en förståelse för hur de sociala konfigurationerna ter sig samt hur makt konstrueras, i interaktionen mellan klient och socialsekreterare.

Upprepade gånger under de senaste åren har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsäkras sin konventionsenliga rätt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För närvarande är de gömda barnens rätt till utbildning i landet helt beroende av att välvilliga kommunala skolor själva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges åtaganden finns det inte någon rättighetsgivande lagstiftning, ej heller erhåller de kommunala skolorna nödvändigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förändra situationen och därigenom på ett bättre sätt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

SammanfattningStudiens syfte är att försöka förstå uppfattningarna om det professionella pedagogiska arbetet fritidspedagogerna har, utifrån berättelserna pedagogerna uttalar. Hur rektorerna ser på sitt ansvar och ledarskap i sin roll inom fritidshemsverksamheten. Samt få ta del av hur de upplever att samspelet mellan rektor och fritidspedagog fungerar, utifrån de berättelser de ger. Vilket följande frågeställningar blir: vad är rektorns ansvar kring sin ledarroll i fritidshemsverksamheten? Hur ser de intervjuade rektorerna på sin roll gentemot fritids-hemmen? Hur ser de intervjuade fritidspedagogerna och rektorerna på profession och fritids-pedagogens yrkesstatus? Hur ser de intervjuade rektorerna och fritidspedagoger på kompetensutveckling och det professionella arbetet inom fritidshemsverksamheten? Hur uttrycker de intervjuade fritidspedagogerna sin kompetens inom fritidshemmet? Hur uppfattar de intervjuade rektorerna och fritidspedagogerna samspelet mellan rektor och pedagog i den vardagliga fritidshemsverksamheten?Den här undersökningen bygger på tre rektorers tankar, upplevelser och erfarenheter kring ansvar, kvalitet, kompetens och profession.

?Rätten till familjeåterförening har ansetts utgöra en del av rätten till respekt för familjelivet enligt artikel 8 Europakonventionen. Ett skäl till att EU-domstolen har tillerkänt rättigheter till familjemedlemmar har varit att uppfylla kraven på respekt för familjelivet och EU-domstolen har i ett flertal mål om immigration betonat att medlemsstaterna är skyldiga att ta hänsyn till artikel 8 Europakonventionen. Familjemedlemmars rätt att röra sig fritt och uppehålla sig i medlemsstaterna framgår dock inte uttryckligen av fördraget. Det unionsrättsliga skyddet för denna rätt härleds istället till rätten till bevarandet av familjens enhet - en rätt som har ansetts vara en grundläggande rättighet enligt medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner.

SAMMANFATTNINGSyftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera gällande rätt, vad avserförhållandet mellan den kommunala arbetstagarens rättigheter till yttrandefrihet kontraden lojalitetsplikt som denne genom anställningsavtalet har gentemot sin arbetsgivare.Eftersom det finns en hel del praxis inom området främst från Justitieombudsmannen(JO), eftersom det rör sig om kommunal verksamhet, använder jag mig i uppsatsen avflera uttalanden och beslut från denna instans.Yttrandefriheten är en av de mest grundläggande rättigheterna i ett demokratisktsamhälle och är i Sverige en grundlagsfäst rättighet. Rätten att fritt kunna uttrycka sinuppfattning är viktig för att information skall kunna spridas, och att alla skall kunnavara med och påverka samhället via dialog och debatt.Teknikens utveckling och sociala mediers utbredning gör att information och åsikterblir lättillgängliga för en stor krets av mottagare.Att använda sig av sociala medier och via bloggar och facebook ge uttryck för åsikteroch attityder blir allt mer frekvent förekommande, och det är inte helt ovanligt att mansom arbetstagare kommenterar sin arbetsplats, chef eller verksamheten man är anställdinom.Arbetstagaren i den kommunala verksamheten har ett förstärkt skydd för sinyttrandefrihet gentemot arbetsgivaren (det allmänna) genom den grundlagsfästameddelarfriheten och meddelarskyddet.I uppsatsen redogör jag för de rättigheter och det skydd som den kommunalaarbetstagaren har när det gäller att utnyttja sin yttrandefrihet i form av kritiskauttalanden gentemot arbetsgivaren.Förutom rättigheten att uttrycka kritik gentemot sin arbetsgivare har den kommunalaarbetstagaren också Skyldigheter att anmäla missförhållanden inom vissa områden,Detta via lex Maria och lex Sarah, vilket jag också redogör för. I uppsatsen beskriverjag även det betänkande som i april i år (2011) presenterats angående lex Sarah inomskolan.I uppsatsen konstaterar jag att rätten till yttrandefrihet går före den lojalitetsplikt som ioch med anställningsavtalets ingående uppstår.Jag konstaterar att lojalitetsplikten i kommunal verksamhet inte existerar när det gällernegativa eller kritiska yttranden gentemot arbetsgivaren.Lojalitetsplikten handlar för den kommunala arbetstagaren i själva verket enbart om hurman skall utföra sina arbetsuppgifter, inte vad arbetstagaren uttrycker om sinarbetsgivare..

Hunden (Canis lupus familiaris) har använts av människan för att utföra arbeten i närmare 15000 år och upptar en nisch som i evolutionära termer är ojämförbar. Människan har historiskt levt i en mutualistisk symbios med hunden då vi dragit nytta av djurens funktionalitet och de av vår omvårdnad. Under de senaste två seklen har vi dock genom artificiell selektion och strikta avelsmetoder skapat raser utifrån estetiska aspekter utan respekt för hälsa, välfärd och beteende. Flaskhalsar, inavel och överdriven användning av ett fåtal populära hanar har drastiskt reducerat genpoolerna hos många raser. Dagens principer och normer inom hundavel, som inte förändrats på mycket länge, medför fysiologiska och beteendemässiga defekter för renrasiga hundar. Vetenskaplig litteratur redogör bevis för åtskilliga sjukdomar vilka uppkommer som oönskade effekter av avel.

Trots att Sverige har kommit långt med sitt jämställdhetsarbete är arbetslivet fortfarande inte jämställt. Samhället präglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebär av att män och kvinnor hålls isär och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebär den att kvinnan är underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta är kulturellt betingat och uppfattas därför som något naturligt.

Den första januari 2004 vann Lag (2003:778) om skydd mot olyckor laga kraft och ersatte Räddningstjänstlagen (1986:1102), detta var startskottet för ett nytt sätt att se på brandskydd och brandskyddsarbete i Sverige.Den nya lagen förde över en större del av ansvaret för brandskyddet på den enskilde och minskade på så vis myndigheternas Skyldigheter och inverkan på brandskyddet; det personliga ansvaret stärktes och en ny betoning på att arbeta kontinuerligt och konsekvent med brandsäkerhet infördes, att arbeta systematiskt med brandskyddsarbetet.För de flesta privatpersoner och företag innebar detta inte någon större förändring då de flesta lagar som reglerar det rent tekniska brandskyddet de facto befinner sig i annan lagstiftning än Räddningstjänstlagen/LSO. Den stora förändringen kom hos de företag som har verksamhet där en olycka kan innebära fara för allvarliga skador på människor och miljö, så kallade 2.4-anläggningar. Dessa anläggningar har, sedan LSO infördes, fått ta över ett mycket större ansvar för att kontrollera sitt brandskydd och se till att det bedrivs ett systematiskt brandskyddsarbete på arbetsplatsen.AarhusKarlshamn AB (AAK) är en internationell koncern som utvecklar och tillverkar vegetabiliska fetter för mat, konfektyr, kosmetika och tekniska produkter. Fabriken i Karlshamn har existerat i nästan ett sekel och har länge varit en av de viktigaste arbetsgivarna i Karlshamns kommun. Trots att industrin verkar 24 timmar om dygnet med uppåt 600 skiftanställda och hanterar stora mängder brandfarliga och giftiga ämnen har de en förvånansvärt låg brandrelaterad tillbuds- och olycksstatistik; ca 50 automatlarm om året och färre än 10 % av dem är riktiga incidenter.

Jämställdhet har varit ett prioriterat värdegrundsarbete inom skolväsendet sedan skollagen fastställdes 1985. Läroplanen för förskolan (Lpfö -98) och för grundskolan samt förskoleklassen (Lpo -94) förtydligar skolornas Skyldigheter och lärarnas uppdrag att verka för jämställdhet. Trots detta har delegationen för jämställdhet i förskolan (SOU 2006:75) och delegationen för jämställdhet i skolan (SOU 2009:64) fastslagit att det inte är mycket som hänt. I denna uppsats redovisas en enkätundersökning som har gjorts med 146 lärare på 9 skolor inom 3 av 6 skolområden i en medelstor kommun i södra Sverige. Lärarna var från förskolor, grundskolor åk F-5 och åk 6-9 och fick svara på hur de upplever att de har stöd och kunskap i jämställdhetsarbetet.

Efter finanskriser följer rannsakningar och reformer. Inom EU har det efter den senaste finanskrisen 2008 bland annat förts diskussioner om kvartalsrapporternas existens. Enligt somliga bidrar nämligen rapporterna till en kortsiktig syn på investering och innebär dessutom stora administrativa bördor för börsbolagen. Olika förslag till förändringar av EU:s öppenhetsdirektiv har på senare tid uppkommit, innehållandes bland annat förslag på avskaffande av krav på kvartalsrapporter i nationella lagstiftningar.Syftet med min framställning är först och främst att undersöka kvartalsrapportens faktiska betydelse för olika aktörer på värdepappersmarknaden och att utreda vilka konsekvenser ett avskaffande skulle kunna få för dem. Ett argument för att behålla kvartalsrapporterna är att investerarna ska ha rätt till samma information samtidigt.

Rätten att inte bli diskriminerad är uttalad av FN, EU och Sveriges regering som en grundläggande mänsklig rättighet. Trots det finns skillnader i kvinnor och mäns representation på arbetsplatser, i bolagstyrelser, uttag av föräldraledighet och inte minst i löner. Att bli diskriminerad innebär en kränkning av en mänsklig rättighet som kan leda till ohälsa och sjukfrånvaro på arbetsmarknaden, lönediskriminering leder till att den som utsätts genom hela livet kommer att drabbas av sämre ekonomiska förutsättningar. Genom diskriminering sker ytterligare segregering när värderingar och synsätt befästs istället för att ändras. Samhället och arbetsplatser går också miste om kompetensen som de utestängda personerna besitter ifall de inte får tillträde till olika positioner i arbetslivet och i samhället.I denna uppsats redogörs för de aktiva åtgärder som är tänkta att främja jämställdhet på arbetsmarknaden.

M/S Finnbirch förliste år 2006. Fartyget var lastat med lastbilstrailers och pappersrullar. Lasten var otillräckligt säkrad vilket gjorde att lasten lossnade när fartyget gick in i en svår storm. Fartyget fick slagsida och sjönk. Rapporten syftar till att ta reda på hur den otillräckligt säkrade lasten, som berodde på en bristande säkerhetsorganisation påverkade försäkringsutbetalningen.

Trots att Sverige har kommit långt med sitt jämställdhetsarbete är arbetslivet fortfarande inte jämställt. Samhället präglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebär av att män och kvinnor hålls isär och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebär den att kvinnan är underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta är kulturellt betingat och uppfattas därför som något naturligt.