I en globaliserad värld, där multinationella företag uppkommer dagligen, blir det allt viktigare för företag att vara sociala medborgare. Den ökande globaliseringen, samt ett utvecklat informationssamhälle, medför att företag blivit alltmer transparenta för omvärlden. Forskning har visat att företags sociala ansvar, kommer att ha ännu större inverkan på verksamheten i framtiden. Därmed är det viktigt att företag har väl fungerande rutiner, för hur de skall hantera den här typen av arbete. I nuläget använder sig många organisationer av CSR som ett slags skydd mot allmänhetens missnöje, och utnyttjar inte konceptet till dess fulla potential.

Denna uppsats handlar om hur den särskilda tillåtlighetsregeln i 11 kap. 6 § miljöbalken tillämpas vid tillståndsprövning av vattenverksamheter. Av paragrafen följer att en vattenverksamhet endast får bedrivas om den samlade nyttan av verksamheten överväger de kostnader samt skador och olägenheter som verksamheten medför. Syftet med paragrafen är att hindra vattenverksamheter som inte är samhällsekonomiskt motiverade samt utgöra ett extra skydd för miljön utöver miljöbalkens generella miljökrav.Syftet med studien är undersöka hur denna paragraf tillämpas i praktiken ? både i rättspraxis och i ansökningsförfarandet.

Uppsatsen syftar till att analysera marinens övningsverksamhet inom ramen för en marin insatsstyrka i enlighet med Försvarsmaktens målbild 2010. Den övergripande frågeställningen är om dagens marina nationella övningar helt eller delvis kan ersättas av internationella övningar. Tre förband som kan tänkas ingå i en marin insatsstyrka, ytstridsförband, minröjningsförband och amfibieförband, analyseras utifrån kraven på förmåga till väpnad strid, i enlighet med förbandens TOEM, dvs Taktisk, Organisatorisk och Ekonomisk Målsättning. Väpnad strid är ett omfattande begrepp och i uppsatsen diskuteras endast stridens tre klassiska grundelement; eld, rörelse och skydd. Uppsatsen består av tre huvuddelar, varav den första delen beskriver förbanden och miljön de skall verka i samt en redogörelse av de krav på förmågor som ställs i TOEM.

Klamydia är en av flera sexuellt överförbara sjukdomar som ingår i Smittskyddslagen och kan behandlas om man upptäcker den, annars finns risk för infertilitet. Klamydiainfektionen ökar i dagens samhälle och ungdomar mellan 15-24 år är en speciellt utsatt riskgrupp. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken kunskap ungdomar uttrycker att de har om klamydiainfektion och hur de hanterar denna för att undvika smitta. Författarna har valt en kvalitativ ansats som grund och gjorde enskilda intervjuer med 12 ungdomar, varav sju killar och fem tjejer i åldern 15-19 år. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån innehållsanalys.

Bakgrund: Smärta och äldre personer är centrala delar i sjukvården. Smärta är en subjektiv upplevelse och påverkar en person både psykiskt och fysiskt. Smärta är komplext och det finns många anledningar till att smärta uppkommer. Många äldre personer i samhället får inte korrekt smärtlindring vilket kan bero på attityder och felaktiga bedömningar.  För att underlätta bedömningen av smärta finns det instrument som vårdpersonal kan ta hjälp av för att underlätta bedömningen av äldre personers smärta.Syfte: Att beskriva hur äldre personer upplever smärta och hur den handhas på vårdenheter.Metod: En litteraturöversikt som byggts på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har hämtats från CINAHL complete.

Den 1 januari 2009 infördes regler som begränsar rätten för företag att göra ränteavdrag, vilket har till syfte att förhindra aggressiv skatteplanering som sker genom ränteupplägg. Två undantag till denna begränsade rätt till ränteavdrag benämns tioprocentsregeln och ventilen. Genom dessa får ränteavdrag göras om mottagaren av ränteinkomsten beskattas med tio procent eller om förfarandet är affärsmässigt motiverat. Dessa undantagsregler har dock blivit utsatts för kritik. Kritiken som har framförts är att den aggressiva skatteplaneringen som sker genom ränteupplägg inte minskat trots tillkomsten av reglerna om ränteavdragsbegränsningar och det finns även frågetecken om tioprocentsregeln är förenlig med etableringsfriheten inom EU.

Ny teknik ger konsumenter nya förutsättningar att handla på nätet, så kallad e-handel. Genom e-handel ges konsumenter större valmöjligheter och företag utsätts även för större krav att konkurrera med varandra, eftersom konsumenten har större tillgång till information för att fatta beslut kring köp av olika produkter. E-handeln har ökat i omfattning under de senaste åren, där det varje dag blir fler konsumenter som använder Internet för att handla olika produkter och tjänster. Genom att omfattningen av e-handeln ökar och tekniken utvecklas, blir även kraven på att konsumenterna skyddas mot oseriösa aktörer större. För att följa med i denna nya utveckling måste det finnas möjligheter för en konsument att lösa en eventuell konflikt med en näringsidkare.

Världen är i ständig förändring, så även de krig och konflikter som utkämpas. Aktörerna utgörs inte längre enbart av nationer utan innefattas även ickestatliga aktörer. År 2000 utsattes amerikanska fartyget USS Cole för en asymmetrisk attack, där en ickestatlig aktör, genom asymmetrisk krigföring, åsamkade stor skada med relativt ringa medel. Denna typ av krigföring och hot är någonting relativt nytt inom den marina arenan. Uppsatsen syftar till att undersöka om ubåt typ Gotland är en potent plattform att nyttja vid en internationell insats med asymmetrisk hotbild.

Tidigare ansågs inte regler om det allmännas skadeståndsansvar vara så viktiga. Det var först genom skadeståndslagens tillkomst som det allmänna ålades ansvar för felaktig myndighetsutövning. I takt med samhällsutvecklingen har kravet ökat på en större skydd för den enskilde gentemot myndigheterna.Tidigare var möjligheterna mycket begränsade att erhålla skadestånd för skada som orsakats av en myndighets felaktiga information. Genom en lagändring som trädde i kraft 1999 gjordes en utvidgning av det allmännas skadeståndsansvar. Intentionen med utvidgningen var att bortse från kravet på att informationen lämnats ?vid? myndighetsutövning.

I Sverige pågår en livlig debatt som rör skydd av egendom från rovdjursattacker. Tamdjursägare upplever att de inte kan skydda sin boskap från angrepp av rovdjur med nuvarande lagstiftning och jägare upplever att de inte kan skydda sina jakthundar från angrepp från främst vargar.I rapporten redogörs för nuvarande gällande lydelse av 28 § jaktförordningen och den föreslagna nya lydelsen.Meningen med rapporten är att belysa de problem som finns runt skyddsjakt och då med anledning av 28 § jaktförordning. Rapporten ska även svara på vad polisen har för uppgifter när misstanke om jaktbrott uppstår.Som källor till rapporten har vi använt oss av internet, rapporter framtagna inom området samt intervju med en miljöbrottsutredare från Östersund.Polisen har en viktig roll i rovdjurspolitiken då det är viktigt att polisen i ett tidigt skede gör adekvata åtgärder. Spårsäkring är ofta avgörande i dessa brott och då främst teknisk bevisning. En ordningspolis uppgift blir att snabbt spärra av platsen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur upplevelsen av offentlighet kan för-bättras i en galleria. Det offentliga rummet är viktigt för invånarna i ett samhälle och det är av betydelse att det uppfattas som offentligt, vilket påverkas starkt av dess utformning. För många är det offentliga livet idag starkt sammankopplat med konsumtion och gallerian är en betydande del av det offentliga livet i staden. Många svenska gallerior har privata fastighetsägare och är på grund av vinstin-tresset utformade för det övergripande syftet konsumtion vilket inte alltid sam-spelar med det offentliga rummets syfte. Det ges få anledningar och kan vara svårt att uppehålla sig i gallerian med ett annat syfte än att konsumera.

Handhygien är den mest effektiva metoden för att motverka smittspridning och för att förebygga och begränsa förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Att ?bara tvätta händerna? är dock inte tillräckligt för att åstadkomma ett adekvat skydd mot smittspridning. Handhygienen skall dessutom genomföras på ett korrekt sätt och vid rätt tillfälle i enlighet med föreskrivna riktlinjer. Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur befintliga riktlinjer avseende handhygien i vårdarbete efterföljs av vårdpersonal i västvärlden.

Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet måste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrån ett kvalitativt arbetssätt.Syftet med studien är att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet är aktuella än idag. För att vi ska kunna göra detta har vi använt oss av nyhets- och debattartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt två videoklipp från Sveriges Television, innehållande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frågeställningar vi använder oss av i studien riktar sig mot att hjälpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan användas idag och dessa är följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhälle?På vilket sätt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen?Vår teoretiska utgångspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt.Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi använder oss av i studien som är: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han använder i sin maktteori som är följande: Disciplinär makt, foglighet, och institutioner.

I denna uppsats har syftet varit att, könsuppdelat, undersöka samband mellan småbarnsföräldraskap och psykisk press hos sammanboende småbarnsföräldrar vid två mättillfällen, 1991 och 2000, samt att jämföra och förklara resultaten. Datamaterial som använts i uppsatsen är hämtade från de riksrepresentativa Levnadsnivåundersökningarna (LNU) som genomfördes 1991 och 2000. Resultaten har sedan diskuterats.Fynden visar att småbarnsföräldrar har det gemensamt mellan könen att de upplevt ökad psykisk press från mätningen 1991 till 2000. Det finns dock skillnader i den psykiska pressen mellan könen vid båda mättillfällena och skillnaderna har förändrats från 1991 till 2000. Vid båda årtalen gäller för kvinnor att småbarnsföräldraskap fungerar skyddande mot psykisk press.

Under år 2010 valde fyra av fem att starta företag i form av aktiebolag. En stark anled-ning till att man föredrar aktiebolagsformen är på grund av det begränsade ansvaret som utmärker denna bolagsform. För att motverka att vissa nogräknade styrelse utnyttjar an-svarssystemet har lagstiftaren infört flera aktiebolagsrättsliga regler som ska vara till skydd för bolagets intressenter, främst borgenärer. En av reglerna är att se till att bolaget har kapital vid början av verksamhetens gång. För att hålla aktiekapitalet intakt under verksamhetens gång tillkom bland annat regeln om personligt betalningsansvar vid kapi-talbrist, 25 kap.