Sök:

Sökresultat:

1039 Uppsatser om Skydd- och stödsćtgärder. - Sida 22 av 70

Asylsökandes skydd mot tortyr i hemlandet : enligt folkrÀtt och svensk rÀtt

År 2007 fick 1564 skyddsbehövande uppehĂ„llstillstĂ„nd i Sverige pĂ„ grund av sin rĂ€dsla att utsĂ€ttas för tortyr i hemlandet. Personer som omfattas av FN:s flyktingkonvention har rĂ€tt att söka asyl och fĂ„ skydd. Dock har konventionen ett mycket snĂ€vt flyktingbegrepp och omfattar inte skyddsbehövande.Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vad Sverige som konventionsstat gör för att upprĂ€tt­hĂ„lla förbudet mot tortyr i FN:s Tortyrkonvention, artikel 1, 3 och 4 och Europakonventionen, artikel 3. Vi frĂ„gar oss vilka folkrĂ€ttsliga förpliktelser Sverige har betrĂ€ffande asylsökandes skydd mot tortyr i hemlandet och hur dessa uppfylls. Men Ă€ven vilka kriterier som ska upp­fyllas för att en asylsökande ska anses vara skyddsbehövande enligt svensk lag.DĂ„ vi inriktat oss pĂ„ skyddsbehövande har vi dĂ€rmed uteslutit flyktingar eftersom den svenska utlĂ€nningslagen skiljer mellan dessa begrepp.

Brandgasspridningsvolym i ventilationssystem med flÀkt i drift: en förstudie dÀr spridningens totala volym beaktas

Vid byggprojektering skall flera krav pÄ byggnaden uppfyllas, alltifrÄn konstruktionens bÀrförmÄga till en bra inomhusmiljö. Byggnaden skall Àven vid eventuell brand vara utformad sÄ att mÀnniskorna som vistas dÀr inte utsÀtts för fara. Kraven Àr funktionsbaserade vilket innebÀr att kravet Àr ett tillfredstÀllande skydd medan utformningen av den tekniska lösningen Àr fri. I och med att den tekniska lösningen Àr fri kan innovativa kostnadseffektiva lösningar efterstrÀvas. En del av brandskyddet ligger i utformningen av ventilationssystemet, dÀr brandgasspridning mellan brandceller inte Àr önskvÀrt eftersom brandgaser Àventyrar personsÀkerheten.

Kollisionen mellan barnets och vÄrdnadshavarens rÀtt till privat- och familjeliv. Om barnets integritet vid vÄrdnadshavarens anvÀndning av sociala medier.

MÀnniskan har, oavsett Älder, rÀtt till privat- och familjeliv enligt artikel 8 EKMR. Barns rÀtt till privat- och familjeliv kommer Àven till uttryck i artikel 16 barnkonventionen. Privat- och familjeliv innefattar flera aspekter, dÀribland rÀtten till integritet. Integritet Àr ett begrepp som omfattar dels den fysiska integriteten, men Àven den psykiska integriteten. Den fysiska integriteten mellan individer skyddas genom flertalet av brottsbalkens bestÀmmelser, men skyddet för den psykiska integriteten Àr mer sporadiskt.

Svenska reglementens relevans för afghanistaninsatsen : En jÀmförelse avseende skydd av lokalbefolkningen

Föreliggande arbete undersöker metodmÀssig interoperabilitet genom att jÀmföra de kommande svenska reglementena Reglemente för Markoperationer och Markstridsreglemente 6 ? Bataljon och deras överensstÀmmelse med den doktrin som nyttjas av International Security Assistance Force (ISAF) i Afghanistan. Undersökningen syftar till att lÀmna ett bidrag till den svenska reglementsutvecklingen.Arbetet visar att det finns en överensstÀmmelse avseende grundbudskapet att lokalbefolkningen behöver skyddas och att man mÄste förstÄ deras situation. Det föreligger en lÄg grad av överensstÀmmelse avseende metoder för att skydda befolkningen.Författaren lÀmnar tre rekommendationer:1. Omarbeta beskrivningen av stabiliserande metoder2.

Vem Àr ett barn? En kritisk idéanalys av Barnkonventionen

Nearly half of the worlds population is individuals under the age of eighteen. The UN Convention on the Rights of the Child state in its first article that a child is ?every human being below the age of 18 years?. Our aim and purpose with this essay is to problemize this broad definition. Our hypothesis is that the definition brought by the UN Convention on the Rights of the Child is too wide and therefore brings difficulties when children of different ages beneath eighteen should and shall be treated the same.

TRANSPARENS. Att bli bem?tt som transperson inom v?rden

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

Förverkande av hyresrÀtt

HyresrÀtten som bostad Àr en av de vanligaste boende formerna i Sverige. Bostaden Àr en central punkt för individen och utgör för honom trygghet, sÄvÀl ekonomisk som social. HyresgÀsten har dÀrför ett i lag stadgat starkt skydd för att inte behöva lÀmna sin bostad mot sin vilja, ett s.k. besittningsskydd. HyresgÀsten kan dock genom kontraktsbrott förverka sin hyresrÀtt och bli tvungen att flytta i förtid.

Elektronisk identifiering: en undersökning av tjÀnsten BankID

BankID Àr en tjÀnst för elektronisk identifiering och underskrift pÄ Internet. TjÀnsten tillhandahÄlls av flertalet större svenska banker i dagslÀget. BankID bygger pÄ sÄ kallad mjuk certifiering vilket innebÀr att varje ansluten person mÄste lagra en fil innehÄllandes en certifikatnyckel. MÄlet med denna uppsats Àr att utföra en fallstudie pÄ anvÀndare av BankID. Fallstudien Àmnar undersöka hur sÀkerhetsmedvetandet ser ut hos innehavare av BankID samt hur innehavarna av BankID nyttjar tjÀnsten.

Svensk flexicurity med semidispositiv anstÀllningsskyddslag?

Denna uppsats avsÄg, som en pÄbyggnad till min kandidatuppsats ?Dansk flexicurity i svensk rÀttslig belysning?, utreda frÄgan hur lÄngt semidisposiviteten i LAS strÀcker sig och om arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal kan avtala om ett svenskt flexicurity-system. I arbetet har jag valt att begrÀnsa mig till att endast utreda semidisposiviteten som stadgas i 2§ LAS gÀllande reglerna om turordning samt företrÀdesrÀtt till ÄteranstÀllning. RÀttslÀget verkar nÀr samtliga rÀttskÀllor beaktas vara ganska tydligt. Förarbetena landar, enligt min utredning, i att det finns en avsevÀrd semidisposivitet i lagen om anstÀllningsskydd sÄ lÀnge avsteg frÄn LAS sker med kollektivavtal pÄ centralnivÄ.

SamrÄd vid planering, byggande och drift av vÀgtunnlar i Stockholms lÀn med avseende pÄ brand och personsÀkerhet

MÄlet med denna uppsats Àr att se vilka författningar som gör sig gÀllande vid planering, byggande och drift av en vÀgtunnel, frÀmst med avseende pÄ samrÄd men Àven brand och personsÀkerhet. Processen kring att planera en tunnel Àr vÀl reglerad och innefattar mÄnga lagar. VÀglagen (1971:948) reglerar om planprocessen, nÀr de olika stegen ska utföras, vad de ska innehÄlla samt nÀr och med vilka samrÄd ska ske. Miljöbalken (1998:808) reglerar frÀmst att en miljökonsekvensbeskrivning ska utföras och godkÀnnas, men innehÄller Àven generella regler om förebyggande skyddsÄtgÀrder. Plan- och bygglagen (1987:10) görs ocksÄ gÀllande vid planeringen av en vÀgtunnel med avseende pÄ detaljplaner och LÀnsstyrelsens tillsyn över plan- och byggnadsvÀsendet i lÀnet.

Den kommunala arbetstagarens rÀtt till yttrandefrihet kontra lojalitetsplikten gentemot arbetsgivaren : The municipal employees freedom of speech versus the duty of loyalty towards the employer

SAMMANFATTNINGSyftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera gÀllande rÀtt, vad avserförhÄllandet mellan den kommunala arbetstagarens rÀttigheter till yttrandefrihet kontraden lojalitetsplikt som denne genom anstÀllningsavtalet har gentemot sin arbetsgivare.Eftersom det finns en hel del praxis inom omrÄdet frÀmst frÄn Justitieombudsmannen(JO), eftersom det rör sig om kommunal verksamhet, anvÀnder jag mig i uppsatsen avflera uttalanden och beslut frÄn denna instans.Yttrandefriheten Àr en av de mest grundlÀggande rÀttigheterna i ett demokratisktsamhÀlle och Àr i Sverige en grundlagsfÀst rÀttighet. RÀtten att fritt kunna uttrycka sinuppfattning Àr viktig för att information skall kunna spridas, och att alla skall kunnavara med och pÄverka samhÀllet via dialog och debatt.Teknikens utveckling och sociala mediers utbredning gör att information och Äsikterblir lÀttillgÀngliga för en stor krets av mottagare.Att anvÀnda sig av sociala medier och via bloggar och facebook ge uttryck för Äsikteroch attityder blir allt mer frekvent förekommande, och det Àr inte helt ovanligt att mansom arbetstagare kommenterar sin arbetsplats, chef eller verksamheten man Àr anstÀlldinom.Arbetstagaren i den kommunala verksamheten har ett förstÀrkt skydd för sinyttrandefrihet gentemot arbetsgivaren (det allmÀnna) genom den grundlagsfÀstameddelarfriheten och meddelarskyddet.I uppsatsen redogör jag för de rÀttigheter och det skydd som den kommunalaarbetstagaren har nÀr det gÀller att utnyttja sin yttrandefrihet i form av kritiskauttalanden gentemot arbetsgivaren.Förutom rÀttigheten att uttrycka kritik gentemot sin arbetsgivare har den kommunalaarbetstagaren ocksÄ skyldigheter att anmÀla missförhÄllanden inom vissa omrÄden,Detta via lex Maria och lex Sarah, vilket jag ocksÄ redogör för. I uppsatsen beskriverjag Àven det betÀnkande som i april i Är (2011) presenterats angÄende lex Sarah inomskolan.I uppsatsen konstaterar jag att rÀtten till yttrandefrihet gÄr före den lojalitetsplikt som ioch med anstÀllningsavtalets ingÄende uppstÄr.Jag konstaterar att lojalitetsplikten i kommunal verksamhet inte existerar nÀr det gÀllernegativa eller kritiska yttranden gentemot arbetsgivaren.Lojalitetsplikten handlar för den kommunala arbetstagaren i sjÀlva verket enbart om hurman skall utföra sina arbetsuppgifter, inte vad arbetstagaren uttrycker om sinarbetsgivare..

Ånghuvud för steamer

Följande examensjobbs rapport bygger pÄ examensjobbskursen i CAD-teknikerprogrammet Ärskurs tvÄ. Arbetet som rapporten bygger pÄ Àr utfört i samarbete med Hafa badrum i Halmstad. Arbetet innefattar utvecklingen av Ängmunstycke för steamrar, en slags Ängdusch som Àr en blandning av Ängbastu samt dusch. SkÀlet bakom utvecklingen Àr att passa in Ängmunstycket med Hafas övriga design, samt att försöka fÄ sÄ lite överskottsvatten som möjligt. Det kom fram en gemensam idé att integrera Ängmunstycket, under ett möte med Hafa, som sedan spann vidare och blev den första prototypen. Prototypen visade sig vara lyckad, Àven om skydd för Ängan var tvunget att tillverkas dÄ den kom ut för starkt i duschen, frÀmst dÄ lite spillvatten skapades och för att prototypen endast hade en tredjedel av materialmÀngden jÀmfört med den modell Hafa har idag. Metoden som följdes var den samme som anvÀndes av oss i princip-, primÀr-, och tillverkningskonstruktions kurserna..

LeveranssÀkerhet för artilleriammunition i Archersystemet

Bakgrunden till uppsatsen Àr att det svenska artilleriet under hösten 2011 ska börja utbildas pÄ Archersystemet och bemanna insatsorganisation 2014 (IO14).Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om manöverkrigföringens krav pÄ flexibelt upptrÀdande och förmÄga till leveranssÀkerhet kring artilleriammunition i subarktisk miljö stÀrks i IO14 för artilleriet. För att kunna dra slutsatser kring detta har en jÀmförelse mellan IO14 och IO09 genomförts, dÀr leveranssÀkerheten av artilleriammunition har studerats utifrÄn grundlÀggande förmÄgan rörlighet.Uppsatsen pÄvisar att IO14 har en kvalitativ insatsorganisation dÀr tillförseln av ny modern materiel medför att resurserna nyttjas effektivt, vilket skapat stÀrkt leveranssÀkerhet med en ökad flexibilitet och rörlighet. En svaghet som identifierats i undersökningen Àr att behovet för eskort och skydd mÄste tillföras för att kunna agera i flera riktningar..

Fackliga medlemmar och företrÀdares förhÄllningssÀtt till facket. I förhÄllande till arbetsmarknaden ? arbetsplatsen och individen.

Under senare tid har fackföreningarna tappat allt fler medlemmar, en företeelse som inte bara skett i Sverige, utan Àven internationellt. Med anledning av förÀndringar pÄ arbetsmarknaden i form av ökad global konkurrens, har företagen hittat nya lösningar för organisering av arbetskraften och nya anstÀllningsvillkor tenderar att splittra den förut mer homogena arbetsskaran. Förhandlingar sker idag allt mer pÄ företagsnivÄ, och de anstÀllda knyts nÀrmare företaget. DÄ arbetslivet tenderar att bli mer individualistiskt stÀlls frÄgan om kollektivet har nÄgon betydelse idag. Med följande bakgrund Àr ett sjunkande medlemsantal inom facket nÄgot som mÄste ses i en vidare kontext.

Sexualbrottsregistrering. En komparativ studie över sexualbrottsregistrering

Sexualbrottsregister Àr egentligen inga register utan en uppsÀttning av rÀttsliga krav som en dömd sexualförbrytare automtiskt omfattas av. NÀr man talar om sexualbrottsregister inkluderas olika ÄtgÀrder och förpliktelser som följer av den lagliga regleringen kring dessa.Under senare Är har bÄde USA och Storbritannien utvecklat ett antal innovationer inom juridiken i syfte att skydda samhÀllet frÄn sexualbrottslingar. Varje land har antagit sÀrskilda bestÀmmelser för sexualbrottslingar. I synnerhet har lagstiftarna fokuserat pÄ olika former av social kontroll efter frigivning frÄn fÀngelse och skyddstillsyn. Dessa innovationer för denna typ av gÀrningsmÀn har varit mer lÄngtgÄende Àn för andra gÀrningsmÀn.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->