Bakgrund: I Sverige lever idag 4300 människor med hiv. Bromsmedicinernas utveckling har onekligen ändrat situationen för de hiv-positiva. Idag innebär det som hiv-positiv att anpassa sig till en livslång tung medicinering i ett samhälle med kulturellt och socialt reproducerade föreställningar, vilka betraktar hivsmittade som moraliskt otillförlitliga och avvikare. Dessutom tvingas de hiv-positiva leva med stigmatisering samt skuld- och skamkänslor. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka och skildra vilka copingstrategier hiv-positiva använder sig av för att återuppnå/uppnå livskvalitet.

Vi har valt att belysa skam i den somatiska vården, då vi upplever att det sällan talas om skam som är förknippad med somatisk sjukdom. För att skapa balans i tillvaron och stärka välbefinnandet, den fysiska och psykiska hälsan bör patienten mötas med respekt och värdighet. Sjuksköterskan skall enligt ICN lindra lidande, återställa och främja hälsa, förebygga sjukdom vara öppen inför andra människors värderingar och upprätthålla en miljö där det värnas om mänskliga rättigheter. Vård skall enligt HSL ges med respekt och på lika villkor och den enskilda människans värdighet skall beaktas. Syftet med studien var att belysa patienters beskrivningar av företeelser som leder till skam.

Denna uppsats handlar generellt om hjälp och stöd för anhöriga till alkohol- och narkotikamissbrukare, och berör specifikt den hjälp som finns att tillgå inom Sundsvall kommun, hur den uppfattas, samt vilken hjälp och stöd som önskas. Tidigare forskning har påpekat att hjälp och stöd kan vara av vikt då det finns vissa risker förknippat med att vara anhörig till en missbrukare. Dock anser inte alla att det är ett problem vilket också gör att den ökade medikaliseringen i vårt samhälle kan ha en negativ inverkan på vissa anhöriga, till exempel kan det leda till att människor placeras i fack. Det kan samtidigt betyda att andra blir hjälpta. Vi har gjort en kvalitativ studie med semi- strukturerade intervjuer.

Att leva med en kronisk sjukdom innebär många gånger förändringar i livet. Den kroniskt sjuke upplever olika former av lidande såsom känslor av förlust, utanförskap, social isolering och ensamhet. Syftet med studien är att beskriva människors upplevelse av ensamhet vid kronisk sjukdom. Resultatet baseras på 23 artiklar vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: att känna sig fången i sitt eget hem, att inte känna sig förstådd av andra, att känna skam och kroppsliga förändringar och att känna sig övergiven. För människor vilka lever med kronisk sjukdom och känner ensamhet, kan omvårdnadsinterventioner innefattas av att bryta tankar och livsmönster och skapa tillhörighet med andra i liknande situationer.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

Denna uppsats handlar generellt om hjälp och stöd för anhöriga till alkohol- och narkotikamissbrukare, och berör specifikt den hjälp som finns att tillgå inom Sundsvall kommun, hur den uppfattas, samt vilken hjälp och stöd som önskas. Tidigare forskning har påpekat att hjälp och stöd kan vara av vikt då det finns vissa risker förknippat med att vara anhörig till en missbrukare. Dock anser inte alla att det är ett problem vilket också gör att den ökade medikaliseringen i vårt samhälle kan ha en negativ inverkan på vissa anhöriga, till exempel kan det leda till att människor placeras i fack. Det kan samtidigt betyda att andra blir hjälpta. Vi har gjort en kvalitativ studie med semi- strukturerade intervjuer.

Bakgrund: Narkotika har förekommit i flera tusen år och missbruk definieras idag som en sjukdom. Debutåldern ligger i genomsnitt på 17,5 år och den låga åldern gör att anhöriga påverkas i stor utsträckning och ofta hamnar i skymundan inom vården och forskningen. Även det bästa hemförhållandet kan drabbas av ett narkotikamissbruk vilket gör att det aldrig går att förutse vilka familjer som lider störst risk.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur familjen upplevde att ha en narkotikamissbrukande tonåring och ung vuxen i sin närhet.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats byggd på elva vetenskapliga arbeten med både kvalitativa och kvantitativa inriktningar. Med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys analyserades arbetena.Resultat: Resultatet bestod av tre huvudkategorier: Förändrad familjetillvaro; Kärleken till den förlorade tonåringen; Sveket från samhället. I resultatet framkom det att föräldrarna upplevde oro över tonåringarnas framtid samtidigt som de uttryckte Skuld och skam över det som hänt.Slutsatser: Författarna anser att sjuksköterskor och annan vårdpersonal bör ha mer kunskap om de anhörigas situation vid tonåringars missbruk för att kunna hjälpa dem ur lidandet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person som har sjukdomen demens. Fjorton artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: att känna ständig oro och skuld, att roller och relationer förändras, att kunskap och stöd underlättar situationen, att se personen förändras känns fruktansvärt och att ha kontroll över situationen ger styrka. Närstående upplevde en ständig oro och skuld gentemot personen med demens vilket ledde till bland annat sömnsvårigheter, maktlöshet och frustration. Hela livet förändrades i samband med sjukdomenoch närstående kände sig mer isolerade, hemmabundna och upplevde förlust av sitt sociala liv. Att leva med en person som har sjukdomen demens innebar även mycket sorg över personens minnesförlust och förändrade personlighet.

Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna som beror på en elektrisk överstimulering av hjärnans neuron. Att leva med epilepsi påverkar många områden i livet; fysiska, psykiska, sociala, emotionella aspekter är bara några av de som berörs.Syftet med studien var att beskriva hur livskvaliteten i det dagliga livet påverkas av att ha epilepsi. Studien utfördes som en litteratur-studie där resultatet bygger på 14 vetenskapliga artiklar. Två aspekter kom fram i resultatet, sociala och emotionella. I dessa vi-sades det bland annat att personer med epilepsi är rädda att berätta om sin sjukdom för omgivningen av rädsla att bli behandlade an-norlunda.

Bakgrund: Sjuksko?terskor ka?nner sig osa?kra i mo?tet med patienter i livets slutskede och saknar kunskap i andliga och existentiella fra?gor. Da? patienter i livets slutskede befinner sig pa? vanliga va?rdavdelningar beho?ver allma?nsjuksko?terskan kunskap om andlighet i livets slutskede, sa?rskilt da? patienter inte fa?r sto?ttningen som o?nskas fra?n sjukva?rdspersonal i andliga fra?gor. Syfte: Beskriva andlighetens betydelse fo?r patienter i livets slutskede Metod: En litteraturstudie baserad pa? vetenskapliga artiklar.

Att vara närstående till en person med schizofreni innebar en stor påfrestning, både i vardagen och i mötet med sjukvården. Studiens syfte var att beskriva hur närstående till personer med schizofreni upplevde sin livssituation, både i det dagliga livet och i mötet med vården. Metoden som valdes var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Resultatet visade på att inverkan på det dagliga livet skedde i form av den förändrade vardagen, barnet som tidigare var som ?alla andra? barn samt att livet blev en som ständig kamp.

Uppsatsen behandlar patientens upplevelse av att leva med sjukdomen Amyotrofisk Lateralskleros (ALS). ALS är en neurologisk sjukdom som orsakas då motoriska neuron i hjärnan och ryggmärgen successivt förloras och dör. Då den har ett snabbt förlopp med successiv försämring och slutligen dödlig utgång är det en mycket allvarlig sjukdom att drabbas av. Då neuron dör försvagas muskulaturen för att slutligen helt gå förlorad. Detta leder således till totalförlamning av kroppen.

I Sverige år 2011 gjordes nästan 10 000 suicidförsök. Det är 30-40 gånger ökad risk att en person som gjort ett suicidförsök senare tar sitt liv. Suicidförsöket kan ses som en varningssignal. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelser av vården efter ett suicidförsök. Studien utgick från en kvalitativ metod med utgångspunkt i vårdvetenskapen.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vuxna personer med HIV upplever och hanterar sitt liv efter diagnos. Deskriptiv design användes och studien omfattade 16 artiklar som söktes fram via databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Resultatet visade att rädsla och oro fanns över att berätta för andra om sin HIV diagnos. De var rädda att bli utstötta av vänner och familj samt annorlunda behandlade än före diagnos. Stigmatisering var vanligt förekommande bland personer diagnosticerade med HIV och många upplevde ensamhet och isolering från samhället, många gånger beroende på svårigheter att känna tillit till andra.

Att leva med kronisk sjukdom påverkar personen och dennes liv på många olika sätt. Vardagen kan upplevas oförutsägbar och aktiviteter kan behöva anpassas efter tillståndet. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en irreversibel och progressiv sjukdom som förutspås vara den tredje största dödsorsaken i världen år 2030. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hur det sociala livet påverkas hos personer med KOL. Arton kvalitativa vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.