Stigmatisering innebär att nedvärdera en annan persons moraliska status. Diskriminering är effekten av en handling baserad på stigmatiserande åsikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av stigmatisering och diskriminering vid sjukdomen HIV/AIDS. Med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys analyserades nio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 1996-2007. Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar om hur smittan sprids och tron att det främst är prostituerade och narkomaner som bär på den.

Stigmatisering innebär att nedvärdera en annan persons moraliska status. Diskriminering är effekten av en handling baserad på stigmatiserande åsikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av stigmatisering och diskriminering vid sjukdomen HIV/AIDS. Med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys analyserades nio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 1996-2007. Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar om hur smittan sprids och tron att det främst är prostituerade och narkomaner som bär på den. Kvinnorna drog sig även undan sociala aktiviteter, och upplevde ett stort motstånd från allmänheten och från personal inom vård och omsorg. Kvinnorna upplevde sig generellt utanför i samhället och likaså inom sin familj.

Studien syftar till att belysa behandlares erfarenheter av vilka hjälpbehov barn och föräldrar i familjer med missbruk kan ha, samt undersöka behandlares uppfattning om hur missbruk kan påverka anknytning mellan barn och förälder. Studien är kvalitativ med hermeneutisk utgångspunkt och semistrukturerade intervjuer användes vid insamling av data. Dataanalysen gjordes enligt meningskoncentrering där resultatet delades in i olika kategorier och kvaliteter.Resultatet antyder att barn och föräldrar i familjer med missbruk har olika hjälpbehov och behöver struktur och stabilitet. Signaler på en otrygg hemmiljö kan vara att barnen blir introverta, ansvarstagande, utåtagerande eller övertar föräldrarollen. Barnet kan känna Skuld och skam och behöver kunskap om missbruk för att förstå förälderns beteende.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett världsomfattande och kostsamt problem som får långtgående fysiska och psykiska konsekvenser för de brottsoffer som lever i denna typ av förhållanden. Att offren skuldbeläggs är ytterligare ett problem då det främjar attityder i samhället som ursäktar våld i nära relation samt kan resultera i både sekundärviktimisering och återviktimisering av de drabbade. Syftet med studien var att redogöra för studenters uppfattningar om sex olika situationer som skildrar våld i nära relation. Genom att undersöka eventuella skillnader och likheter mellan män och kvinnor samt mellan kriminologstudenter med en förväntad kunskap om våld i nära relation och övriga studenter i deras uppfattningar om orsak, ansvar och skuld när en kvinna har blivit utsatt för våld av sin partner. Metod: Data samlades in genom enkät.

Mitt syfte med denna uppsats var att beskriva kvinnors egna erfarenheter av att ?spela?, hur de själva ser på sina spelvanor. Vilka problem det kan finnas kopplade till spelandet. Samt hur det är att vara spelande kvinna. Jag genomförde sex kvalitativa intervjuer med kvinnor som har varit eller befinner sig i ett spelberoende.

SammanfattningBakgrund: Förr ansågs barn med autismspektrum störning (AST) vara besatta av demoner eller var allmänt ouppfostrade. Följden blev att föräldrarnas oro ökade och de fick en känsla av Skuld och skam eftersom deras barn inte betedde sig på ett acceptabelt sätt. Tidigare forskning visar att det är mer stressfullt att leva med ett barn med AST. Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva föräldrars livssituation av att leva med ett barn eller ungdom som har en AST-diagnos. Metod: Uppsatsen gjordes genom en litteraturöversikt av kvantitativa och kvalitativa artiklar.

Detta är en kvalitativ studie om föräldrars erfarenheter och upplevelser av att vara förälder till barn med olika svårigheter, hur de upplever sitt föräldraskap och sin livssituation. Studien tar sin utgångspunkt i öppenvårdsverksamheten Axet. Syftet har konkretiserats med hjälp av frågorna: Hur upplevde föräldrarna sin situation före de sökte stöd och hur upplever de sin situation efter stödet i relation till: sitt föräldraskap, sin självbild och sina familjerelationer/sociala band? Hur påverkas föräldrarna känslomässigt av stödet från Axet? Datainsamlingsmetoden har varit livsvärldsbaserade temaintervjuer som utgått från sex teman: föräldraskap, familj, självbild, emotioner och relationer/sociala band, skam och stolthet. Undersökningen genomfördes med nio familjer och en referensgrupp från Axet.

Övervikt och fetma är ett stort problem både globalt och nationellt och drabbar både vuxna och barn. Överviktiga barn löper risk för medicinska, psykiska och sociala problem. Föräldrar spelar en nyckelroll i barnets liv och utveckling men även i behandlingen av barn med övervikt. Syftet var att undersöka föräldrars upplevelser av att ha ett barn med övervikt. Ett annat syfte var att undersöka deras behov av support.

Fetma är en sjukdom som är allt mer förekommande i världen och ca 10-12 % av den svenska vuxna befolkningen är drabbad. Sjukdomen är förknippad med känslor av skam och skuld och sjukdomen framställs ofta som att det är individens eget fel och ansvar. Sjuksköterskan har en betydande roll för patientgruppen när det gäller rådgivning om livsstil, stöd vid behandling och vid olika omvårdnadshandlingar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka attityder sjuksköterskor har till patienter med fetma och hur det påverkar sjuksköterskans omvårdnadshandlingar. Sju artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod kom att ligga till grund för resultatet.

En övervägande stor grupp kvinnor drabbas av missfall, antingen tidigt eller sent i graviditeten, och för många är det en traumatisk upplevelse. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva aktuell forskning om hur kvinnor upplever ett missfall och hur den upplevelsen påverkar den psykiska hälsan i nästkommande graviditet. Litteraturöversikten baserades på tjugotre vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1995 och 2007. Sökning har skett i fyra olika databaser med ett antal sökkombinationer. Resultatet visade att missfall är ett komplext tillstånd där många olika känslor är involverade. Blandade känslor i form av sorg, oro, förtvivlan, depression och skuld beskrevs av kvinnorna. Vid nästkommande graviditet upplevdes en stark oro och ett hot mot graviditeten och barnet.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

Bakgrund: Sett över världen har förekomsten av fetma nästintill fördubblats sedan 1980-talet. Runt om i världen dör årligen 3,4 miljoner vuxna människor till följd av övervikt och fetma. Utöver det dör människor av diabetes, hjärt- kärlsjukdomar och cancer som många gånger kan kopplas till deras kroppsvikt. Syfte: Syftet är att beskriva hur vuxna med övervikt och fetma upplever sin hälsa. Metod: En litteraturöversikt av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod.

Denna studie undersökte skam och interpersonell känslighet. Kvinnor antogs använda sig mer av internaliserande skamhanteringsstrategier medan män mer av skamhanteringsstrategin Undvikande. Inga signifikanta skillnader gällande strategin Attackera andra förväntades. Kvinnor antogs vara mer interpersonellt känsliga än män. Vidare förväntades ett positivt samband mellan interpersonell känslighet och internaliserande skamhanteringsstrategier.

Att utöva våld i hederns namn har historiskt sätt existerat länge och kvinnor som gjorde sig skyldiga till utomäktenskapliga eller föräktenskapliga relationer fick allvarliga påföljder. Syftet med studien var att se hur olika yrkesverksamheter så som kvinnojouren, polisen, kuratorer och barnmorskor arbetar och samarbetar i hedersrelaterade ärenden och undersökt vilka komplikationer kan förekomma. Fjorton deltagare intervjuades. Hedersrelaterat våld präglas av patriarkala kulturer som innefattar hierarkisystem där underordnade individer tar skuld för skam. Resultatet visar att isoleringen från samhället och det sociala livet börjar stegvis och i tidig ålder.

Bakgrund: Narkotika har förekommit i flera tusen år och missbruk definieras idag som en sjukdom. Debutåldern ligger i genomsnitt på 17,5 år och den låga åldern gör att anhöriga påverkas i stor utsträckning och ofta hamnar i skymundan inom vården och forskningen. Även det bästa hemförhållandet kan drabbas av ett narkotikamissbruk vilket gör att det aldrig går att förutse vilka familjer som lider störst risk.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur familjen upplevde att ha en narkotikamissbrukande tonåring och ung vuxen i sin närhet.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats byggd på elva vetenskapliga arbeten med både kvalitativa och kvantitativa inriktningar. Med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys analyserades arbetena.Resultat: Resultatet bestod av tre huvudkategorier: Förändrad familjetillvaro; Kärleken till den förlorade tonåringen; Sveket från samhället. I resultatet framkom det att föräldrarna upplevde oro över tonåringarnas framtid samtidigt som de uttryckte Skuld och skam över det som hänt.Slutsatser: Författarna anser att sjuksköterskor och annan vårdpersonal bör ha mer kunskap om de anhörigas situation vid tonåringars missbruk för att kunna hjälpa dem ur lidandet.