Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar svårt sjuka döende patienter konfronteras dagligen av sorg, frustration och svårvärderade symtom, där även etiska och kulturella aspekter ingår. I en allt mer personcentrerad och mångkulturell vårdmiljö ökar förväntningar och krav på sjuksköterskans yrkeskunskap.Syfte: Syftet med studien är att belysa etiopiska sjuksköterskors erfarenheter av patienters uttryck för Skuld och skam i palliativ hemsjukvård i Addis Ababa, Etiopien, samt illustrera efterföljande omvårdnadshandlingar.Metod: Studien baseras på sjuksköterskors erfarenheter. Fokusgruppsdata insamlades under våren 2013, i Addis Ababa i Etiopien. Ljudinspelad data transkriberades och analyserades med stöd av kvalitativ systematisk textkondensering. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter visar att skuld- och skamkänslor i samband med obotlig sjukdom hör nära samman med tidigare livshandlingar. Skuld-och skamkänslor kunde enligt sjuksköterskorna vara såväl kulturellt som individuellt betingat.

Övervikt och obesitas är ett globalt folkhälsoproblem. Denna patientgrupp är stor och förekommer inom all hälso- och sjukvård. Syftet med denna studie var att belysa överviktiga och obesa patienters erfarenheter av möten med sjukvårdspersonal. Litteraturstudie var metoden som användes med hjälp av Polit och Beck (2008). Litteratursökningarna har skett i databaserna Cinahl och PubMed/Medline.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en vanlig sjukdom och sjuksköterskan möter dessa patienter i olika samanhang. Då det finns ett starkt samband mellan KOL och rökning upplever många personer med KOL skuld, skam och stigmatisering. Personer med KOL har omfattande kontakt med vården. Att denna kontakt inte förstärker upplevelserna av skuld, skam och stigmatisering är därför av stor vikt. För att kunna möta behoven hos personer med KOL behöver sjuksköterskan förstå innebörden av dessa känslor.

Bakgrund: I Sverige lider ca 400 000 individer av Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). De främsta riskfaktorerna för att utveckla KOL är rökning och ökad ålder. Vanliga symtom vid KOL är andfåddhet, hosta, ökad slemproduktion, trötthet och ångest.Syfte: Belysa upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.Metod: Systematisk litteraturstudie har genomförts med en kvalitativ innehållsanalys med manifest och latent ansats. Sökningar efter artiklar utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Tio artiklar som överensstämde med syftet inkluderades i den systematiska litteraturstudien.Resultat: Analysen resulterade i två teman: Fångad i en sjuk kropp och Ensam med existentiella tankar.

Denna studie handlar om vilka erfarenheter och upplevelser som anhöriga till missbrukare kan ha. Den visar också hur ett missbruk påverkar en hel familj och hur den anpassar sitt liv i vardagen. Den visar att det kan finnas ett stort behov av stöd till anhöriga och att det faktisk finns stödformer. Vi har även undersökt om de anhöriga vill och kan ta del av det behandlingsarbete som finns kring en missbrukare. Undersökningen har gjorts med halvstrukturerade intervjuer där två anhöriga förmedlade sina erfarenheter och fyra personer som var behandlingspersonal från varsin enhet också fick dela med sig av sitt perspektiv.

Syftet med studien är att undersöka vad som påverkar våldtagna kvinnor till att söka stöd alternativt inte söka stöd, samt att få en förståelse för hur stödet kan förbättras.Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och intervjuat personal från olika organisationer som arbetar med stöd för våldtagna kvinnor. Vi utförde fem intervjuer och använde oss sedan av kodning för att analysera materialet.Det framkommer i intervjuerna att det antas finnas ett stort antal våldtagna kvinnor som inte söker stöd, detta på grund av att de känner Skuld och skam inför det de utsatts för. Även samhällets attityder kring våldtäkt tas upp som en av orsakerna till att många våldtagna kvinnor inte söker stöd. Om händelsen blir känd kan kvinnorna påverkas på så sätt att hon ses som en avvikare och kan hamna utanför, vilket gör det svårt för de våldtäktsdrabbade att våga prata det de varit med om. Trots detta söker en del våldtagna kvinnor stöd, ofta är det de, som flera år efter att våldtäkten ägt rum, känner att de nått botten.

Syftet med studien är att utifrån självbiografiska berättelser beskriva och förstå barns upplevelser av att växa upp med en förälder med bristande föräldraförmåga, samt vilken inverkan detta har på barnets självbild och självkänsla. Utifrån syftet har vi ställt oss dessa frågor: Hur påverkas barnen när föräldraförmågan brister? Upplever barnen Skuld och skam? Hur påverkas barnen av Skuld och skamkänslor och konsekvenserna av detta? Använder barnen strategier för att minska eventuella konsekvenser? Hur påverkas barnets självbild och självkänsla?Vi har valt att använda oss av kvalitativ textanalys. Med detta val fick vi en möjlighet att ingående granska några biografier som innehåller ett ämne som är både aktuellt, kontroversiellt och intressant. Studien är utförd i ett sociologiskt perspektiv och vi har använt oss av teorierna: socialisation, emotion, Skuld och skam, stigmatisering, självkänsla, föräldraförmåga och barnuppfostran.Tidigare forskning visar vikten av föräldraförmåga i barns uppväxt för att barnen ska kunna utvecklas och hitta sin egen identitet.

Begreppet skam är ett mångdimensionellt subjektivt begrepp. Vid sjukdom kan kroppen upplevas som annorlunda och patienten är ibland i behov av hjälp som tidigare inte behövdes vilket kan väcka känslor av skam. Vid känslan av skam upplever individen en blottning av jaget där aspekter som känslighet, intimitet och sårbarhet visas. Syftet med studien var att belysa vad skam är och kan vara inom omvårdnad och genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar användes till studiens resultat och tre teman kunde identifieras; "Mänsklig skam i vårdandet och miljön: det förminskade jaget", "mänsklig skam i vårdandet och miljön: det förlorade jaget" och "mänsklig skam i vårdandet och miljön: det försvarande jaget". Sjuksköterskans bemötande är en viktig aspekt i patientens känsla av skam då ett respektfullt, tryggt och förstående bemötande som främjar patientens autonomi kan minska känslan av skam. Relativt lite forskning har genomförts kring begreppet skam inom vårdvetenskapen, genom att öka sjuksköterskan medvetenhet samt kunskap om skammens olika uttryck kan känslan av skam identifieras hos patienten och lindras genom god omvårdnad..

Syftet med studien är att undersöka hur professionella uppfattar begreppet skam utifrån mötet med patienter och behandlingsprocessen. För att fånga in uppsatsens syfte har vi haft följande två huvudfrågeställningar:- Hur ser professionella på skambegreppet utifrån sin teoretiska kunskap och praxis?- På vilket sätt närmar sig de professionella patienternas eventuella skam- och skuldkänslor i behandlingen?Uppsatsen är baserad på kvalitativa intervjuer med sex professionella med olika yrkesbakgrunder inom det sociala fältet. Samtliga av de intervjuade har lång erfarenhet av samtal med människor. I studien problematiseras skuld- och skambegreppet, skammens uppkomst och yttring diskuteras, och fenomenet skamlöshet blir belyst.

Depression är en vanlig psykisk sjukdom som drabbar många äldre människor. Att bli deprimerad innebär ofta att livet känns tungt, mörkt och meningslöst. De symtom som framträder vid depression hos en äldre person är inte alltid lika klart avgränsade. Sjuksköterskors kunskap kring den äldre personen med depression har enligt forskning visat sig vara ett eftersatt område. Syftet är att belysa den äldre människans upplevelse av sin depression, samt vilka problem detta innebär i vardagen.

Syftet med studien att skapa en förståelse av vilka känslor gravida missbrukare har utifrån yrkesprofessionellas synvinkel. Vi vill även se vilken hjälp som erbjuds gravida missbrukare. Vi tar även upp olika insatser som finns för gravida missbrukare. Studien har fokus på fyra teman som är: missbruk, gravida missbrukare, emotioner samt yrkesprofessionella. Studien har en hermeneutisk ansats som vill förklara och tolka livsvärlden.

Rökning orsakar idag mycket ohälsa i samhället. Sjukdomar såsom Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) och lungcancer har starkt orsaksamband till rökning. Vidare är tobaksrökning ett av de folkhälsoproblem som går att förebygga och en allmän samhällskampanj förs för att minska antalet rökare. Rökande patienters hälsa, och dess dimensioner av friskhet, sundhet och välbefinnande är svåruppnåeliga vid lungsjukdom då samtliga dimensioner påverkas. Syftet med studien är att belysa hur rökande patienter upplever det är att leva med en rökningsrelaterad lungsjukdom.

Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka hur våld i nära relationer framställs i tidskriften Socionomen. Vår empiri består av 42 artiklar som berör våld i nära relationer. Artiklarna är publicerade mellan åren 1997 - 2013 i tidskriften Socionomen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som bidrar med att synliggöra sociala konstruktioner inom forskningsområdet. Som analysmetod används en form av diskursanalys för att urskilja subjektspositioner och kategorier i det empiriska materialet.

Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem, då våldets konsekvenser innebär ett liv av skuld, skam och lidande hos kvinnorna. Hälso- och sjukvårdspersonalen har en unik och viktig roll i att hitta och identifiera kvinnorna. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som utsätts för våld i nära relationer upplever mötet med hälso- och sjukvården. En litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats och som ligger till grund för resultatet. Resultatet bygger på tre kategorier: Att inte bli sedd och hörd, Att känna rädsla, skam och skuld samt Att inte känna stöd.

The purpose of this study is to examine the personnel?s perspective on how the emotions shame and guilt are present in the treatment of female addicts on an LVM institution. Three questions have been designed to meet the objective: How do they work in the treatment with guilt and shame, how important is it to work with these feelings and what significance does genders have in relation to shame, guilt and treatment? A qualitative approach and techniques have been used to obtain the result. The study's theoretical starting point consists of three themes: gender theory, labeling theory and a theoretical approach to the concepts of guilt and shame.