Sandvik AB är en högteknologisk verkstadskoncern som omfattar affärsområdena Tooling, Mining and Construction och Materials Technology (SMT). Sandvik Materials Technology är världsledande inom rostfria och höglegerade stål, specialmetaller, motståndsmaterial samt processystem. Inom SMT drivs ett inköps- och råvaruoptimeringsprojekt (IRO) som har målet att minska lagernivåerna av köpSkrot och legeringar i råvarulagret på Skrotgården. Kapitalbindningen anses i dagsläget vara för hög. Därför är det viktigt att ta reda på hur det interna flödet av returstål ser ut, för att på det sättet kunna förbättra lagerstyrningen.

Undersökningens syfte är att kvantifiera legeringsintervallets påverkan på hållfastheten hos två olika aluminiumlegeringar som tillverkas av återvunnet aluminium, EN AB-46000 och en modifierad variant av denna, Modifierad 46000. Examensarbetet har utförts i samarbete med Stena Aluminium (SA) i Älmhult som återvinner aluminium från Skrot. Detta har genomförts genom gjutning av provstavar, mekanisk provning samt mikroskopering. Gjutningen gjordes på Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH), dragprovningen på Linnéuniversitet (LNU) och mikroskoperingen både på LNU och SA. All data som samlades in analyserades sedan för att kunna sammankoppla legeringssammansättning med hållfasthetsvärden och mikrostruktur..

Sapa Heat Transfer AB (SHT AB) är en av tre delar inom koncernen Sapa Group, som ägs av det norska företaget Orkla ASA. SHT AB har produktion både i Sverige (Finspång) och i Kina (Shanghai). Företaget är en världsledande leverantör och utvecklare av aluminiumband som används i olika typer av värmeväxlare, främst inom bilindustrin.I flera steg av produktionen, som innefattar omsmältning, varm- och kallvalsning samt skärning, uppkommer ett Skrotfall av aluminium. Detta Skrot tas omhand och återanvänds som råvara i företagets omsmältverk. SHT AB har idag inget automatiserat IT-stöd för att prognostisera Skrotavfallet, dessa beräkningar görs istället med hjälp av Excel.

LKAB Malmberget är en av de största järnmalmsgruvorna i världen och i nuläget ser framtidsutsikterna lysande ut. Stålkonsumtionen ökar och priset på järnmalm stiger. Gruvan är i ett utvecklingsskede där bygget av ett nytt pelletsverk pågår och likaså planering av en ny huvudnivå. Huvuduppgiften för uppfordringsanläggningen i Malmberget är att transportera malm från gruvan till lagringsfickan Lappkyrkan och därifrån förse verken med malm. Uppfordringen är en viktig del av produktionsflödet underjord, där störningar och avbrott snabbt kan få konsekvenser med ekonomiska följder.

Examensarbetet är utfört på smältverket Rönnskärsverken på uppdrag av Boliden Mineral AB. Kopparhyttan är en elektrisk smältugn för smältning av kopparslig och sekundära material i form av askor, fragmenterat Skrot, krossad skärsten, slagger och slam. Beroende på hur det ingående materialet varierar kommer smältans kemiska sammansättning att variera. Variationerna i smältans kemiska sammansättning medför också att de fysikaliska egenskaperna hos smältan varierar och därmed också värmeöverföringen mellan smälta och tapputrustning. En hög värmelast på tapputrustningen medför ett ökat slitage på tapputrustningen och därför behövs en förståelse för de bakomliggande orsakerna för att förebygga och om möjligt undvika detta.De genomförda analyserna visar på att en hög värmelast på tapputrustningen framförallt är kopplad till kopparhalten.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om, och i så fall hur synen på barnen förändrades under andra världskriget samhällsomdaning. Syftet är också att i uppsatsen beskriva de insatser som Sveriges unga gjorde under den kristid som andra världskriget vållade Sverige. Materialet ska sedan kunna användas till att bredda historieundervisningen på området: andra världskriget. Frågeställningarna för uppsatsen är de följande;1. a) Vilka sorters arbete utförde de svenska barnen och ungdomarna under andra världskriget?b) I vilken omfattning arbetade barnen och ungdomen?  2.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om, och i så fall hur synen på barnen förändrades under andra världskriget samhällsomdaning. Syftet är också att i uppsatsen beskriva de insatser som Sveriges unga gjorde under den kristid som andra världskriget vållade Sverige. Materialet ska sedan kunna användas till att bredda historieundervisningen på området: andra världskriget. Frågeställningarna för uppsatsen är de följande;1. a) Vilka sorters arbete utförde de svenska barnen och ungdomarna under andra världskriget?b) I vilken omfattning arbetade barnen och ungdomen?  2.

Under utbildningen inom samhällsbyggnad med inriktning stadsplanering på KTH har det funnits två teoretiska koncept som varit centrala och återkommande: hållbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa två, inom teorin till stor del skilda tankesfärer har under utbildningen däremot sällan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats ämnar därför utforska hur en planeringsprocess präglad av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska gränsland har att svara upp mot de ideal om hållbarhet och medbestämmande som den är präglad av. Mer specifikt ämnar uppsatsen undersöka frågeställningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begränsningar och möjligheter kan en sådan praktik vara präglad av?Studien är tvådelad och inleds med en litteraturstudie av de två teoretiska koncepten hållbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet från ett teoretiskt perspektiv.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Avesta Jernverk, ett företag i Outokumpukoncernen. Företaget tillverkar rostfritt stål i ett antal olika stålsorter, med Skrot som huvudsaklig råvara. Bakgrunden till studien är att Avesta Jernverk, som en del i sitt förbättringsarbete, vill se över rutinen för bedömning av miljökritiska leverantörer. Med miljökritisk leverantör menas att varan eller tjänsten som tillhandahålls, kan kopplas till Avesta Jernverks betydande miljöaspekter. Syftet med examensarbetet blir då att utvärdera hur rutinen tillämpas och efterlevs i praktiken, det vill säga om företaget lever som de lär.

Inlastningen till ljusbågsugnen sker genom att flera Skrotsorter blandas i en korg efter specifika recept för varje charge. Skrotsorterna innehåller många olika typer av Skrot med liknande sammansättningar och även oxidiska ämnen. Till varje charge räknar en modell ut mängder av kisel, kalk, dolomit och kol som ska tillsättas för att smältan ska ha rätt sammansättning när den går vidare till AOD-konvertern (Argon Oxygen Decarburization). Under nedsmältningen i ljusbågsugnen blåses även kol och syrgas in för att skapa en skummande slagg som skyddar ugnsväggarna. Variationerna i processen är stora och det är svårt att förutsäga hur smältan kommer att bli.

Avesta Jernverk tillverkar band och plåtar i rostfritt stål. Processen börjar med Skrot som smälts och sedan gjuts till rätblocksformade ämnen, kallade slabs. Slabsen undersöks av operatörer efter defekter på ytan. Godkända slabs skickas vidare för valsning medan slabs med ytdefekter slipas för att få en bättre yta. Denna beslutsprocess är dock långt ifrån perfekt.

Avesta Jernverk tillverkar band och plåtar i rostfritt stål. Processen börjar med Skrot som smälts och sedan gjuts till rätblocksformade ämnen, kallade slabs. Slabsen undersöks av operatörer efter defekter på ytan. Godkända slabs skickas vidare för valsning medan slabs med ytdefekter slipas för att få en bättre yta. Denna beslutsprocess är dock långt ifrån perfekt.

Vid SSAB:s produktionsanläggning i Luleå är slutprodukten slabs, ett rektangulärt stålämne cirka elva meter långt samt en och en halv meter brett. Dessa ämnen tillverkas enligt kundens önskemål och har olika sammansättningar. Konkurrensen är hård vilket innebär att det är viktigt för SSAB att stålet har de egenskaper som kunden efterfrågar. SSAB säkerställer att ämnet uppfyller kundens krav genom att ta stålprover för analys. På stålproverna mäts olika materialegenskaper, den så kallade inre kvaliteten, och de undersöks också för att kontrollera att stålämnena inte innehåller stora sprickor eller allt för stora centrumsegringar som bildas då stålet stelnar.Då många legeringar löser sig lättare i det flytande stålet än i det stelnade innebär det att koncentrationen av dessa ämnen blir högre i de delar som stelnar sist, centrumsegringar har därmed uppstått.

Det råder i dagens läge konkurrens mellan gatuträden och infrastrukturen. Människan som lever i den urbaniserade världen vill ha alla bekvämligheter inne i staden som kräver avloppsledningar, vattenledningar, gatubelysning, elledningar m.m. Samtidigt vill man ha gröna ytor i staden med stora pampiga träd. Oftast får dessa två, träden och infrastrukturen, slåss om platsen under marken och det är oftast det gröna som får lämna plats. Eftersom detta är ett återkommande problem vid de flesta nybyggnationer och nyanläggningar av ledningar, gator, parkeringar etc.