I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i Skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa.

Studien Lärare samtalar om sin läs- och Skrivundervisning. ? Fokusgruppssamtal som arena förkritisk självprövning? har tagit avstamp i en kartläggning av svenskämnets läs- och skrivutvecklingsom genomfördes i en mellansvensk kommun, vårterminen 2011.Syftet med studien är att belysa och kritiskt granska hur lärare talar om sin undervisning när detgäller arbetet med elevers läs- och skrivutveckling med särskilt fokus på elever som kan vara ibehov av särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling.För att lärare skulle ges möjlighet att samtala om sin undervisning valdes fokusgruppssamtal förinsamlande av empirin. Studien är av kvalitativ art och har en hermeneutisk forskningsansats somutgångspunkt, med ett konstruktionistiskt kunskapsteoretiskt perspektiv.Det lärarna i samtalen gav uttryck för att de gör i arbetet med att utveckla elevers läs- och skrivutveckling,och som jag betraktar som strategier, har jag valt att beskriva utifrån följande kategorier:1. Förebyggande arbete2.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i Skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa.

Syftet med detta arbete var att försöka finna motiverande arbetssätt som möjliggör att läs- och skrivglädjen väcks/utvecklas i den klass där vår verksamhetsförlagda del av lärarutbildningen var förlagd höstterminen 2005. I teoridelen redogörs det dels för olika teoretiska utgångspunkter gällande vår syn på kunskap och lärande och dels för de teoretiska utgångspunkter som motiverar vikten av arbetet med läs- och Skrivundervisning i skolan. Slutligen redogörs även för olika teoretiska utgångspunkter vilka lett fram till valet att arbeta utefter ett tematiskt arbetssätt. Vi har använt oss av intervjuer av såväl elever som aktiva pedagoger i vår datainsamling. Elevintervjuerna låg till grund för utformningen av arbetssättet och syftet med pedagogintervjuerna var att ytterligare utveckla vårt kunnande inom läs- och Skrivundervisning.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i Skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det går att se förändringar i gymnasieskolans Skrivundervisning över en tidsperiod på tretton år. Den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt synsätt där dialogismens tankar är dominerande. Materialet består av enkätsvar från gymnasieelever, fokusgruppsamtal med gymnasieelever och intervjuer med gymnasielärare. Det samlades in under 2013 och har analyserats med hjälp av innehållsanalys och tematisering för att se mönster i hur eleverna uttalar sig om responsen. Elevernas perspektiv är i fokus och deras tankar och känslor gällande lärarnas respons jämförs med andra elevers upplevelser från tidigt 2000-tal.

Syftet med examensarbetet är att klargöra skrivteorier och definitioner för att försöka belysa den relation som finns mellan Skrivundervisning och elevens skrivutveckling. Arbetets tyngdpunkt vilar på en väl genomgången litteraturstudie. I litteraturstudien behandlas två skilda inlärningsperspektiv och författares/forskares syn på skrivprocessens olika delar. Ur ett klassrumsperspektiv försöker jag sedan se vilka konsekvenser ett genomtänkt didaktiskt handlande kan få. Den empiriska delen som följer är en tillämpning på litteraturstudien.

Skolan är en arbetsplats där lärare ska lära elever för framtiden med olika hjälpmedel. I studien lyfts lärares uppfattningar till datoranvändning som ett hjälpmedel till läs- och skrivinlärning i skolan. Tolkningen är att datoranvändningen speglar samhällsutvecklingen och avsikten är att ta reda på om datorer används i ett didaktiskt syfte i undervisningen. Fokus läggs på att få kunskap om vilka olika uppfattningar det finns bland lärare i årskurs 1-3 gällande datoranvändning som hjälpmedel vid läs- och skrivinlärning. Studien är kvalitativ och bygger på fem intervjuer, vilka är genomförda på fyra olika skolor.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i Skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagogerna talar om sin inledande läs- och Skrivundervisning. Vi ville även belysa pedagogernas inställning till datorn och andra tekniska verktyg som en del i undervisningen..

Arbetet syftar till att göra en jämförande undersökning av läs- och Skrivundervisningen i åldersblandade och åldershomogena klasser i de tidigare åren. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning av två skolor på olika orter i södra Sverige, där ena skolan arbetar åldersblandat och den andra åldershomogent. Jag har genomfört klassrumsobservationer på sammanlagt ca 12 timmar. Jag har också intervjuat respektive klasslärare. Resultaten tyder på att det finns några likheter, men främst skillnader i hur läs- och Skrivundervisningen ser ut.

Syftet med denna studie har varit att kartlägga några ämneslärares erfarenheter kring arbete med ämnesspråk och skrivande, samt att se om det finns kopplingar mellan deras arbetssätt och den genrepedagogiska metoden. En analys av styrdokumenten för gymnasieskolan har gjorts för att ta reda på vad dessa säger om arbetet med skrivandet, samt att se om läroplanen lyfter upp genrepedagogiska synsätt. Vi har använt oss av intervjuer. Resultatet av intervjustudien visar att skrivandet tar olika mycket plats i undervisningen hos de intervjuade lärarna. Samtliga lärare uttalar sig positivt om skrivandet och anser att detta gynnar elevernas språkutveckling.

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i Skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån Skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i Skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i Skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur inledande läs-och skrivinlärning går till ute i praktiken. Anledningen till att vi blev intresserade av detta är på grund av att mycket av den litteratur vi läst om, inom detta område, har allting varit svart eller vitt. Enligt litteraturen använder en lärare sig antingen av en syntetisk metod, så kallad traditionell metod där man börjar med delar för att gå vidare med helheten, eller analytisk metod, en metod där man går från helheten till delarna. Detta hade vi svårt att tro på, mycket på grund av att under vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har vi sett att lärare blandar dessa metoder under inledande läs-och skrivinlärning. För att vi skulle kunna få en inblick i vad som är syntetisk- eller analytisk metod har vi läst litteratur som handlar om det individualpsykologiska perspektivet och Wittingmetoden, som hör till det syntetiska, och om det socialinteraktionistiska perspektivet och LTG-metoden som hör till det analytiska.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i Skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa.