Denna uppsats behandlar hur en måltexts tänkta position inom målkulturens litterärapolysystem påverkar hur källtexten översätts. Enligt Lindqvist (2002) översätts högprestigelitteraturmed en mer adekvansinriktad, källtexttrogen, översättningsstrategi änlågprestigelitteratur, som snarare översätts med en acceptansinriktad, målkultursanpassad,översättningsstrategi. Högprestigelitteratur är den litteratur som det s.k. bildadekretsloppet anser har ett högre kvalitativt värde och definitionen bygger på utomspråkligafaktorer.Uppsatsens syfte är, med utgångspunkt ur ett eget översättningsarbete, att undersökai vilken grad det stämmer att högprestigelitteratur snarare översatts med en adekvansinriktadöversättningsstrategi. Uppsatsens material består av en egen översättning av deninte tidigare översatta novellen La Seine, skriven av Patrick Modiano (1981).

Syftet med denna studie är först och främst att försöka beskriva en del av den process en misshandlad kvinna genomgår innan hon kan bryta upp ur ett förhållande präglat av våld, men också för att öka förståelsen för varför det ofta tar tid för en kvinna som lever i ett misshandelsförhållande att lämna mannen. Jag undersöker vilka processer som leder in i och ut ur ett förhållande av detta slag. För att göra detta möjligt valde jag att utgå ifrån en självbiografi, skriven av en kvinna som levt i ett misshandelsförhållande. Den forskning jag funnit om dessa processer handlar dels om de emotionella band som binder kvinnan vid mannen och som gör det så svårt att bryta upp, dels om den långa processen ut ur förhållandet. Det är alltså en form av kvalitativ teoretisk studie där jag delat upp berättelsen i två kapitel; Vägen in och Vägen ut, vilka jag sedan tolkar utifrån en försoningens hermeneutik.

Detta är en C-uppsats som är skriven för institutionen ?Individ ? omvärld och lärande? vid Lärarhögskolan i Stockholm under höstterminen 2007. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med skönlitteratur i grundskolans yngre åldrar. Vi har intervjuat 8 pedagoger som antingen har en egen klass eller arbetar som special-/resurspedagog. Resultatet av dessa intervjuer har vi sedan analyserat och diskuterat och vi har kommit fram till att undervisningen i skönlitteratur skiljer sig åt dels bland de olika pedagogerna men även mellan de olika skolorna.

Denna uppsats belyser vad som är utmärkande för en tysk myndighetstext om EU som är skriven för Internet och vilka översättningsproblem som kan uppstå i arbetet med att överföra den tyska källtexten till målspråket svenska. Uppsatsens empiriska undersökning tar upp vilka rekommendationer svenska klarspråksregler ger om hur framförställda attributiva satsförkortningar, pronominaladverb och relativpronomen ska skrivas på svenska. Hypotesen för uppsatsen är att en översättning ibland kan bli tydligare och klarare i sitt språk om man ibland avviker från de moderna klarspråksreglerna och istället använder sig av äldre stilideal. Genom att undersöka hur konstruktionerna har översatts från tyska till svenska förs en diskussion om när klarspråksreglerna är tillämpbara och när det är motiverat att avvika från dem för att få en så klar och tydlig översättning som möjligt.Examensarbetet på Facköversättarutbildningen vid Lunds universitet är uppdelat i en översättning (10 p.) och en analysdel (10 p.). Denna uppsats är examensarbetets analysdel (översättningen publiceras ej).

Denna uppsats undersöker jämställdheten inom musikkritiken, i Dagens Nyheter, Göteborgsposten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. I en kvantitativ undersökning har vi räknat hur många musikrecensioner i dessa tidningar som är skrivna av kvinnor respektive män under 2010, genom att studera innehållet i alla tidningar under en vecka per månad. Vi har även undersökt huruvida recensentens kön påverkar om denne skriver om manliga eller kvinnliga artister. Undersökningen består totalt av 626 recensioner.Skillnaden mellan antalet recensioner skrivna av män och kvinnor är stor. På varje recension skriven av en kvinna går det fyra skrivna av män.

Sverige har som de flesta känner till ett antal olika monopol. Med monopol menas att detgenom reglering bara är svenska staten som får bedriva verksamhet inom Sveriges gränser.Några av de mest kända monopolen är Systembolaget, Apoteket och Svenska spel. Bolagenägs av staten och bedrivs i aktiebolagsform. Anledningen till att staten har valt att regleravissa branscher är för att kunna styra utbudet i form av kvantitet eller prissättning. Det är enform av skydd för den svenska folkhälsan.

Denna uppsats är skriven på initiativ av Alkohol- och drogmottagningen i Umeå kommun. Syftet med studien är att undersöka hur före detta narkotikamissbrukare upplever omställningen till ett drogfritt liv. Enligt Socialstyrelsen finns uppskattningsvis drygt 100 000 personer med missbruk i något av samhällets vård- och behandlingssystem. I en studie påvisas mönster som innefattar att ett drogmissbruk leder till en avvikande identitet, som i sin tur leder till stigma. Vidare visar en annan studie att sociala relationer haft en stor betydelse där närheten till andra människor har varit en viktig beståndsdel för stöd och hjälp.Uppsatsen utgår från en abduktiv ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer där intervjuerna har bearbetats och analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys.

BakgrundMöten har funnits i alla tider och är inget nytt fenomen. Dock har det skett en utveckling för mötesindustrin och innebörden av ett möte kan sägas ha förändrats. Mötesindustrin fann vi intressant att studera då möten förekommer inom alla typer av branscher och på olika nivåer.Syfte och forskningsfrågaUppsatsen syftar till att klaragöra marknadsutvecklingen för mötesindustrin samt att belysa hur aktörerna förhåller sig till denna utveckling samt behandlar även en kommande utveckling. Den forskningsfråga som ligger till grund för uppsatsen är:-          På vilka sätt influerar marknadsutvecklingen aktörerna inom mötesindustrin? MetodEn kvalitativ forskningsansats har använts då vi ämnar analysera och tolka respondenternas svar.

I den här studien behandlas uppfattningar av förskollärares yrkesprofessionalitet från förskollärare, ansvariga för förskoleverksamheten under rektorerna, pedagogiska utvecklingsledare och skolchef. Syftet är att beskriva och undersöka uppfattningar inom förskolväsendet av vad som görs för att höja förskolläraryrkets professionalitet gällande den kunskapsbas som är specifik för ett yrke. Studien utgår från en artikel skriven av Mats Ekholm (2004) där han presenterar en sociologisk syn på professionalitet och där vi valt att titta på uppfattningar av vad som görs inom det han kallar den specifika kunskapsgrunden, alltså den kunskapsbas som är specifik för ett yrke.Studien har använt sig av fenomenografisk analys för att undersöka material från 14 st. semistrukturerade intervjuer som belyser tre områden av vad som görs inom den specifika kunskapsgrunden: det omgivande samhällets förståelse, förskollärarnas kunskaper i sitt yrke samt kopplingen till forskning. Resultaten visar att det finns många och stora variationer av uppfattningar inom dessa tre områden.

Bakgrund: Väveribranschen i Sverige minskade avsevärt efter 1970-talet och idag finns endastett fåtal väverier kvar, majoriteten av dem har valt att lägga sin produktion utomlands.Bogesunds Väveri AB och Väveriet Uddebo AB är två av dem som fortfarande har kvar allsin produktion i Sverige. Väverierna är snarlika och blir därför tvungna att konkurrera medandra utmärkande egenskaper. Ett företags varumärke är en värdefull tillgång och har engrundläggande betydelse för individualiseringen av verksamhetens produkt och marknadsföring.Syfte: Syftet med rapporten är att ur ett varumärkesperspektiv förklara, om och varför BogesundsVäveri AB visar sämre ekonomiskt resultat än konkurrenten Väveriet Uddebo AB.Frågeställning: Hur arbetar Bogesunds Väveri AB med sitt varumärke i jämförelse med VäverietUddebo AB?Avgränsningar: Rapporten är skriven utifrån märkesinnehavarens perspektiv där en jämförelsemed Bogesunds konkurrent Väveriet kommer att genomföras.Teori: Vald teori behandlar forskningsinriktningen strategic brand management, karakteristisktför inriktningen är hur ett företags varumärke kan bidra till långsiktig konkurrenskraft,lönsamhet och tillväxtförmåga.Empiri: Beskriver hur väverierna i dagsläget arbetar med sina respektive varumärken. Denempiriska undersökningen är insamlad genom intervjuer av Bogesunds och Väveriet.Slutsats: Frågeställning och syfte besvaras genom att likheter och skillnader i företagensvarumärkesarbete redogörs.

Avsikten med uppsatsen har varit att ur ett arbetskraftsinvandringsperspektiv nå enfördjupad kunskap och förståelse kring arbetskraftsinvandringen till Sverige medsärskilt fokus på rekryteringen av utländsk arbetskraft till Svenska Gummifabrik ABåren 1962-1973, samt att utröna vilka effekter denna arbetskraftsinvandring har haftpå samhället Gislaved.Jag har genomfört fyra öppna intervjuer med jugoslaviska arbetskraftsinvandrare fråndenna period och sedan jämfört de tankar jag tagit del av med relevanta källor samtlitteratur om arbetskraftsinvandringens betydelse. Det gav mig förutsättningar att sehur den rekryterade arbetskraftsinvandrarens berättelser förhåller sig till allmäntaccepterad litteratur i ämnet. Jag kan därigenom se om förhållandet skiljer sig pålokal och nationell nivå.Studien har resulterat i en ökad kunskap om hur arbetskraftsinvandringen har gått tilloch motiverats av Gummifabriken när arbetskraftsbehovet var som störst. Detta harjag genomfört med hjälp av bevarat arkivmaterial, litteraturstudier samt dedjupintervjuer som genomförts. Undersökningens resultat visar att de invandradestankar väl stämmer överens med de källor samt litteratur jag presenterar ochundersökningen ger en förstärkt bild av redan skriven litteratur i ämnet.

Veronica Hultgren: Musiklivet vid skola, kyrka och regemente i Eksjö stad 1843-1939. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002.Denna uppsats ar skriven med avsikt att dels presentera musiklivet vid kyrka, skola och regemente i Eksjöstad under knappt 100 år (1843-1939, dels att undersöka de musikaliska sambanden mellan dessa institutioner.Kapitlen rörande skola och kyrka vilar till största del på källor som årsredogörelser för läroverket och kyrkorådsprotokoll, medan kapitlet om regementena har litteratur om Eksjö regementen till grund.Stora förändringar har ägt rum inom de tre institutionerna. I skolan fanns det 1843 ingen musikundervisning. 1939 hade ämnet utvecklats så att det fanns undervisning på ett flertal olika instrument, skolorkester, kör och dessutom fick mer än hälften av eleverna sång- och musikteoriundervisning. Kyrkan fick ny orgel hela tre gånger mellan 1843 och 1939.

Barnhälsovården anses vara en viktig del i det folkhälsoarbete som pågår i Sverige idag och många föräldrar vänder sig till barnavårdcentralen (BVC) för att få råd, stöd och vägledning. Idag står barnhälsovården inför delvis nya uppgifter, åligganden har förskjutits från traditionellt medicinska till mer psykosociala aspekter. Arbetet på barnavårdscentralen innehåller en rad olika arbetsuppgifter och som sjuksköterska är en av uppgifterna att hjälpa, stödja och stärka föräldrar i deras föräldraskap.Syftet med studien är att beskriva och analysera BVC-sjuksköterskors föreställningar om begreppet familj och då med fokus på föreställningar om föräldraskap och kön samt föreställningar om vad sjuksköterskorna anser är det som konstituerar en välfungerande familj.Uppsatsen har en kvalitativ ansats och genom fem semistrukturerade intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Det övergripande teoretiska perspektivet är socialkonstruktivism och uppsatsen är skriven med förståelsen att såväl familj, föräldraskap och kön är socialt konstruerade. Föreställningarna som framkommit tydligast hos BVC-sjuksköterskorna om föräldraskap och kön handlar om föreställningar om ett naturligt föräldraskap förankrat och format utifrån kön.

Uppsatsen handlar om hur författare av läroplanen samt lärare i SO ser på den nya läroplanen och kursplanen i geografi. Bakgrunden till arbetet är att det nyligen har bearbetats en ny kursplan i ämnet geografi vilket har medgett förändringar i hur ämnet ska bearbetas. Förändringarna har skett bland annat genom ett centralt innehåll samt nya kunskapskrav. Undersökningen bearbetas med hjälp av läroplansteori samt tidigare skriven litteratur angående kursplaner och geografi. Läroplansteori ska ge en förståelse för de olika rummen där läroplanen utformas. När läroplanen och specifikt kursplanen i geografi skrevs så uppstod det olika tvister, bland annat angående namngeografins plats.

I mitt arbete studerar jag H&M:s språkbruk i information kring hållbart mode. Jag har avgränsat mig till texten På väg mot hållbar bomull, en informationstext på H&M:s externa webbplats www.hm.com. Syftet med min studie är att visa hur man med en anpassad form av Klarspråk, tillsammans med en tydlig koppling mellan ord och handling i text, kan öka förutsättningarna för större kunskap och vägledning till hållbart mode.I min studie använder jag mig av två metoder, en textanalys och en semistrukturerad fokusgrupp. Syftet är att undersöka hur läslig, läsbar och läsvärd H&M:s text är för målgruppen unga människor och att få dem att berätta om deras syn på konsumtion i allmänhet och hållbart mode i synnerhet, samt hur de tänker kring hur man kan underlätta till en mer hållbar modekonsumtion.Utifrån min empiri och mitt teoretiska ramverk har jag tagit fram en ny text, skriven med en för målgruppen unga människor anpassad form av Klarspråk. Den nya texten utgår från två utvalda textstycken i den analyserade texten På väg mot hållbart mode och är för målgruppen därefter anpassad så att läslighet, läsbarhet och läsvärdet har ökat.