Åsikten att kvinnan anses vara underställd mannen är inget nytt fenomen. Detta synsätt har präglat både det svenska och oändligt många andra samhällen under hundratals år. Sverige anses av många vara ett av världens mest jämställda länder när det gäller mycket, så även skolsystemet. Skolans värld är majoriteten av människorna i Sverige en del av under en tidsperiod av livet. Men hur återges då det jämställda svenska samhället för eleverna? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor och män framställs genom fotografierna i läroböcker för historia på gymnasiet.

Undersökningen använder sig av en diskursanalys för att undersöka förekomsten av eurocentrism i svenska historieläroböckers framställning av Nordamerikas urinvånare och deras interaktion med européerna. För att systematiskt kunna analysera innehållet har fyra undersökningskategorier skapats: Relationer, Konflikter, Motgångar och Urinvånarnas perspektiv. Läroböckerna som analyserades var från 1960 till 2010. Sammanlagt analyserades 10 olika läroböcker, två från varje decennium. Resultaten visade att läroböckerna från 60-talet gav väldigt lite utrymme till urinvånarna, och endast presenterade historien från de vitas perspektiv, vilket indikerar ett eurocentriskt förhållningssätt.

Examensarbetet formulerar förutsättningar för ett samtida stationssamhälle utifrån utvecklingen av stationssamhällen utefter järnvägsdragningarna på 1800-talet och dagens förutsättningar. Arbetet är indelat i fem delar. Den första beskriver uppkomsten och utvecklingen av stationssamhällen fram till idag. I del 2 beskrivs det samtida stationssamhället utifrån historien och dagens förutsättningar. Beskrivningen utgår ifrån de tre ledorden som är viktiga i utformningen av samhället; rörelse, mötesplats, blandning.

Syftet med denna studie är att redogöra för graffitins grafiska utveckling och hur den nått erkännande inom konstvärlden. Med graffiti menar jag främst de målningar som från början gjordes illegalt ute på gatorna, men även den grafik och formgivning som är ett resultat av utvecklingen inom denna subkultur, så som teckningar, målningar och grafisk design. Jag utgick från att graffiti är en konstform och har under studiens gång försökt att verifiera detta. Jag har i denna undersökning använt mig av en kvalitativ studie där jag först och främst gjort en litteraturstudie som redogör för graffitins historia och utveckling. För att sedan följa upp och komplettera denna har jag genomfört analyser av graffitimålningar för att koppla dessa till historien och dra slutsatser om den grafiska utveckling som genomgåtts.

Den unika situation som uppstod i samband med Sovjetunionens upplösning i början av 1990-talet berikade världen med flertalet nya stater. Flera av dessa var mycket lika vad beträffar gemensam historia, etnisk sammansättning och förutsättningar att börja bygga upp sitt land. Hur kommer det sig då att två väldigt lika länder som Ukraina och Vitryssland går olika öden till mötes? Ukraina är idag en nation som är på väg att konsolidera demokrati i landet medan Vitryssland mer eller mindre är en fulländad diktatur.Genom att studera ländernas språk och identitet, samt det civila samhällets utveckling, finner vi att båda dessa faktorer haft en stor betydelse för ländernas utveckling. I Ukraina har utvecklingen inom båda dessa områden nått längre än i Vitryssland.

Humor är något som varit viktigt för människan genom historien. Den för med sig välbefinnande och välmående. Upplevelsen av humor är ofta förknippat med en persons livserfarenheter och uppväxt. I en vårdrelation där det råder obalans i makten är det speciellt viktigt att tänka på hur man skämtar, samt om vad man skämtar med patienten. Syftet med denna studie är att beskriva hur humor används och dess betydelse på arbetsplatsen mellan vårdpersonal samt i omvårdnadssituationer mellan sjuksköterskor och patienter.

Krypteringens historia är lång och händelserik, vilket ett system som Ceasarchiffer som snart är 2000 år gammalt kan vittna om. Den här litteraturstudien syftar till att ta dig som läsare med genom krypteringens utveckling från antikens pergament till dagens datoriserade samhälle. På vägen genom historien har studien som målsättning att förklara för läsaren hur de olika krypteringssystemen som figurerat genom tiden har fungerat, och att lyfta fram matematik bakom systemen. Mot slutet av texten beskrivs dessutom hur kryptering skulle kunna fungera som inslag i skolans matematikundervisning. Här är syftet att inspirera lärare till att pröva på något nytt i sin undervisning, vilket kan leda till ökad motivation.

Enterprise Resource Planning (ERP) system har genom historien setts som komplexa, problematiska och verksamhetskritiska. ERP-projekt kräver ofta nära samarbeten mellan många parter. I ett sådant projekt blir tillit till IT-konsultbolaget/leverantören en viktig faktor och kan vara avgörande för projektets utfall. Trots detta har relativt lite forskning problematiserat hur ERP-projekt påverkas av bristande tillit mellan leverantör och kund. Denna uppsats tar sitt avstamp i att undersöka hur relationen mellan kund och konsultpåverkar utfallet av en ERP-implementation.

Den här uppsatsen berör ett möjligt samband mellan dagens elevers dåliga geometrikunskaper å ena sidan och dåliga kunskaper i hela ämnet matematik å andra sidan. Många elever i Sverige i årskurs nio går idag ut med betyget icke godkänd. Det är ett faktum som oroar och behöver åtgärdas, för kommande generationers väl. Undersökningen har befäst misstanken som författaren burit inom sig, att geometri inte studeras om tidigare i historien. Kursplanen i matematik som är föränderlig framhåller till exempel inte geometrin lika tydligt som den framhölls i tidigare läroplaner.

Syftet med den här C-uppsatsen i Pedagogik med didaktisk inriktning är att undersöka om flickor i gymnasiet kan identifiera sig med innehållet i några läroböcker i gymnasiekursen Historia A. Syftet mynnar ut i två delfrågor och den första är: hur presenteras kvinnan i några läroböcker i Historia A? Det leder oss till den andra frågan: presenterar dessa läroböcker kvinnor på ett sätt som kan ge underlag för flickornas historiemedvetande och identitet? För att kunna ge svar på dessa frågor har jag med utgångspunkt från forskningen tagit ställning för att det finns en relation mellan historiemedvetande och identitet. Jag har undersökt tre läroböcker i historia för gymnasiet och använt mig av textanalys och Säfströms (1999) metod med inläsning och utläsning. I bearbetningen av resultatet har jag använt frågor inspirerade av Skolverkets (2006) rapport samt utgått från Jensens (1997) teori om historiemedvetande som identitet.Resultatet av studien visar att det finns stora brister i läroböckernas innehåll.

Läroböcker har sedan folkskolans läsebok utvecklats i takt med skolan till att finnas i fler ämnen och fler upplagor än tidigare. Även i historieämnet har läroböckerna utvecklats och historien har genom åren tolkats och författats på olika sätt av olika författare. Författarna har dock alltid haft en läroplan att förhålla sig till vilken har styrt historieskrivningen. Men även läroplanen har förändrats i takt med skolans och samhällets utveckling. 2011 fick gymnasieskolan en ny läroplan att anpassa sig till, en anpassning som även påverkar hur läroböckerna författas.

Åsikten att kvinnan anses vara underställd mannen är inget nytt fenomen. Detta synsätt har präglat både det svenska och oändligt många andra samhällen under hundratals år. Sverige anses av många vara ett av världens mest jämställda länder när det gäller mycket, så även skolsystemet. Skolans värld är majoriteten av människorna i Sverige en del av under en tidsperiod av livet. Men hur återges då det jämställda svenska samhället för eleverna? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor och män framställs genom fotografierna i läroböcker för historia på gymnasiet.

Syftet med detta arbete är att undersöka om ?fysikens karaktär? kan skönjas i läroböcker för fysik i grundskolans senare år. Med ?fysikens karaktär? åsyftas här hur fysiken belyses genom sin historiska utveckling och framväxt av kunskap, vilket anknyter till texterna under avsnittet om ?fysikens karaktär? i kursplanen för fysik för grundskolan. Arbetet försöker finna svar på följande frågor.

Undersökningen använder sig av en diskursanalys för att undersöka förekomsten av eurocentrism i svenska historieläroböckers framställning av Nordamerikas urinvånare och deras interaktion med européerna. För att systematiskt kunna analysera innehållet har fyra undersökningskategorier skapats: Relationer, Konflikter, Motgångar och Urinvånarnas perspektiv. Läroböckerna som analyserades var från 1960 till 2010. Sammanlagt analyserades 10 olika läroböcker, två från varje decennium. Resultaten visade att läroböckerna från 60-talet gav väldigt lite utrymme till urinvånarna, och endast presenterade historien från de vitas perspektiv, vilket indikerar ett eurocentriskt förhållningssätt.

Studiens syfte var att undersöka och ge en övergripande bild av sfi-lärare upplevelser av att studera under liknande språkliga villkor som sina elever på sfi. För att kunna ge en helheltsbild valde jag att använda mig av tre frågeställningar som fokuserar på olika delar av deras upplevelser; hur talar lärarna om sina erfarenheter av att vara elev under liknande språkliga villkor som sina elever? Hur talar lärarna om sina erfarenheter av att möta sina elever sedan de börjat studera på kursen? Vilka insikter uttrycker lärarna att kursen har gett om sfi-lärarrollen?För att undersöka detta fick sfi-lärare på en skola i en medelstor svensk stad gå en nybörjarkurs i arabiska på målspråket, dvs arabiska var det enda språk som användes i undervisningen och kommunikationen med kursens lärare. Efter kursen genomfördes individuella samtalsintervjuer med sfi-lärarna. Därefter gjordes en innehållsanalys där svaren analyserades i ett sociokulturellt perspektiv på lärande.Resultatet visade att sfi-lärarna uppgav att det varit något annorlunda än de förväntat sig att studera på målspråket.