Det här är en historiedidaktisk undersökning som behandlar frågan om stoffurvalet för gymnasiekursen Historia A. Genom intervjuer med fem historielärare angående deras didaktiska ställningspunkter, visar undersökningen på hur innehållet i kursen kan se ut. Undersökningen behandlar även om detta innehåll påverkas av dagens mångkulturella Sverige. De didaktiska frågorna ?vad?? och ?varför?? har central betydelse för undersökningen. Lärarnas berättelser relateras till didaktisk teori angående historieundervisning och forskning som behandlar historieundervisning i ett mångkulturellt samhälle.

Sedan ho?sten 2011 har historia blivit gymnasiegemensamt a?mne, vilket inneba?r att samtliga program ma?ste la?sa historia i na?gon utstra?ckning. Detta inneba?r att historiea?mnet nu ma?ste anpassas mot ett sto?rre antal elever a?n tidigare. Spelbaserat la?rande a?r en la?randeform som spa?s fa? en allt sto?rre roll inom undervisning inom de kommande a?ren, men forskningen tillhandaha?ller fa? studier av hur digitala spel kan anva?ndas i undervisning.

The purpose of this study is to analyze different aspects of a portraying of individuals from a time past. It is concentrated around questions about why it is important to show the people?s stories in, for example, exhibitions and under which conditions this would serve as a good use of history according to different theories about history and the portraying of it.I have chosen the theories of Freidrich Nietzsche and Georg Simmel as a tool to analyze different aspects of the portraying of people from the past. Nietzsche?s theory about the different ways in which we use the past and Simmels theory about the meeting between a viewer and a cultural experience.

Den offentliga sfären är ett begrepp som genom historien har definierats på en rad olika sätt. Detta har medfört att litteraturen om den europeiska offentliga sfären (EPS) har antagit en rad olika utgångspunkter. Vilket tidigare studier visar på finns det inom litteraturen på detta område ett antal brister i så väl operationaliseringar som konceptualiseringar. Denna kandidatexamen syftar till att, genom en litteraturstudie, utforska dessa olika konceptualiseringar kring EPS och även till att utreda huruvida forskningsfältet har förbättrats inom de olika områdena. Vårat resultat visar på att många metodologiska och konceptuella problem återstår inom forskningen om EPS och även att det finns en generell avsaknad av diskussion och kritik mot forskningens egna tillvägagångssätt. Vi vill också hävda att det Habermasiska perspektivet, och även forskning med fokus på massmedia och ett empiriskt perspektiv, är allt för dominerande..

BakgrundStudien tar upp lärplattans historia från utvecklingen av verktyget som startade redan på 1800-talet till nutidens lärplatta. Dagens samhälle har en helt annan tillgång till kommunikativ miljö än de tidigare generationerna haft. Vi människor har gått från ett samhälle med artefakten i centrum till att lära genom artefakter. Syftet med verktyget är att det ska fungera som ett komplement till de övriga inlärningsmetoderna i förskolan och inte utesluta det som redan finns.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med lärplattan i förskolans verksamhet samt vilka lärandeinnehåll de framhåller som viktiga.MetodEn kvalitativ studie har genomförts med intervju som redskap och fenomenografi som ansats. Svaren har blivit besvarade av aktiva förskollärare, förskolechefer samt IKT-pedagoger.ResultatResultatet visar hur förskollärare väljer att använda lärplattan i förskolan och varför men även vilket lärande de kan se utifrån kommunikation och samspel.

I det multietniska samhället som Sverige är idag, figurerar det många olika historier i klassrummet. Mitt syfte med denna uppsats är att genom undervisning och undersökning granska hur lärare i det multietniska klassrummet kan arbeta med elevers egen historia på en friskola i Malmö. Genom begreppen historiemedvetande, identitet och litteratur granskade jag hur elever med invandrarbakgrund upplever sig själva utifrån sin historiska bakgrund. Jag har valt att utföra min undersökning dels genom enkäter som elever och lärare har fått besvara, dels genom intervjuer med fyra elever på skolan. Min undersökning visar att historiemedvetande är en förutsättning för att utveckla en identitet som eleverna är medvetna om och själva får möjligheten att välja.

Ikoniska auktoriteter är personer som tillskrivs sådan betydelse att de kommit att symbolisera delar eller aspekter av samhällslivet eller epoker i historien och som kan sägas ha haft ett betydande inflytande på samhället och kulturen. I studien undersöktesom ikoniska auktoriter påverkar oss mer eller annorlunda än andra källor. I ett experiment fick högskolestudenter uppdelade i fyra grupper läsa en text under hög elaboration om en psykologisk teori där variablerna ikonisk auktoritet och personligrelevans manipulerades. Deltagarna ombads sedan skatta vilken trovärdighet de ansåg att teorin hade. Studien ställde upp två hypoteser: att hög ikonisk aukto-ritet skulle öka den skattade trovärdigheten och personlig relevans minska den.

Förmedling av information inom en organisation är en viktig del för att det dagliga arbetet ska fungera. Rätt person ska få rätt information på rätt sätt. Vår undersökning syftar till att visa hur en informationsarkitektur som utformas utifrån användarnas behov kan förbättra en verksamhets informationsförmedling. Genom en fallstudie på Länstrafiken i Örebro undersöktes vad för information dess användare vill ha och hur de vill ha den. Frågorna som undersökningen ämnar besvara är: -          På vilket sätt kan ett användbarhetsperspektiv leda till en förbättrad informationsarkitektur?-          Hur optimeras informationsförmedlingen med en användarcentrerad informationsarkitektur? En användarcentrerad informationsarkitektur utformas utifrån användarnas behov.

Genom att intervjua sex personer med iranskt påbrå har jag försökt presentera dessa individers subjektiva bild av historieundervisning och de krav som de ställer på skolan. Frågornas svar har gett oss en uppfattning om hur historieundervisningen kan påverka elever med iraniesvensk bakgrund. Dessutom har vi iakttagit vad de iraniesvenska personerna förväntar sig få från historieundervisningen. Den kvalitativa forskningsprocessen har vävt samman följande teoretiska utgångspunkter: kapitalbegrepp, symboliskt våld, orientalism samt Charles Taylors diskussion kring liberalism. Undersökningen visar att IP uppfattar historia i skolan som eurocentrisk och att iranskt kulturarv beskrivs som underlägsen.

Metaforen har genom historien fängslat filosofer, och redan på Aristoteles tid fördes en diskussion kring metaforens plats i språket och vad metaforer kan tänkas betyda. Innan man börjar undersöka detta bör man nog först och främst stanna till och fråga sig vad en metafor egentligen är. Det finns ett otal metaforer och variationerna är oändliga, men i regel består en metafor av ett eller flera objekt i ljuset av attribut hos ett annat objekt. Metaforarbete sätter således två entiteter i en relation till varandra, en relation som oftast anses baserad på någon typ av likhet. Ett klassiskt exempel är Shakespares berömda scenmetafor ur As you like it ? ?All the world's a stage / And all the men and women merely players / They have their exits and their entrances?.

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, från och med 1954 till och med idag (2014), har inte förespråkat ett moraliskt perspektiv på historieåtergivningen. Detta baseras på nio olika skolböcker, varav fem av böckerna är författad under den nu rådande läroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. Nästan ingen fokus har legat eller ligger på hur denne kung var mot sina undersåtar ur ett moraliskt perspektiv. Däremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med många uppror och hur Sverige ?befriades? från Danmark.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad innehav och drift av fäbodbruk innebär för fäbod¬brukare och på vilket sätt fäbodbrukets kulturarv är meningsskapande och betydelsefullt för fäbodbrukarna. I uppsatsen har det ställts ett antar frågor för att bättre kunna undersöka syftet. Dessa frågor är länkade till ett praktiskt, ett ekonomiskt, ett kulturbevarande och ett förhåll¬ningssättslänkat tema inom fäbodbruket. Till grund för uppsatsen ligger fallstudier från 1998 och 2006. Uppsatsen är avgränsad till att handla om det nutida fäbodbruket i Rättviks kom¬mun.

Bakgrund Skolinspektionen konstaterar att Malmö inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Därför beslutade förskoleförvaltningen att modersmålstödet till Malmös förskolebarn skulle förändras i grunden. Modersmålsstödet ska bli en naturlig del i det vardagliga arbetet och alla medarbetare ska arbeta i vardagen med att stödja och skapa möjligheter för barn att utveckla alla sina språk. I den mångkulturella förskola pedagogerna möter idag ställs krav och ges utmaningar i arbetet med flerspråkigheten. Förskolan har som uppdrag att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

Syftet med mitt arbete var att studera elevernas läsvanor samt undersöka deras inställning till olika kreativa uppgifter och till att läsa historisk skönlitteratur samt om de helst bara velat läsa utan andra uppgifter. Här arbetade vi med historisk skönlitteratur i den svenska historien under 1700- talet. Till grund för arbetet ligger LPO 94, kursplaner samt tidigare forskning. I läsprojektet ingick läsning av historisk skönlitteratur, skrivande av berättelse, bokomslag samt recensionsskrivande. Undersökningen genomfördes i en årskurs 5-6 i en skola i Luleå Kommun omfattande 23 elever.

Läsundervisning, dess syfte och innehåll har förändrats genom historien. Det har även skolan, dess form och innehåll gjort. Idag är det viktigt att anpassa läsundervisningen till alla elever utifrån deras förutsättningar och behov (Lpo 94, 2005). Syftet med vår studie är att fördjupa våra kunskaper om hur läsundervisning kan bedrivas. I litteraturbakgrunden fokuserar vi på olika faktorer som krävs för att eleverna ska anamma läsningen samtidigt som vi redogör för två vanliga läsundervisningsmetoder som kan användas i undervisningen.