Barnen är den grupp i samhället som använder datorer allt mer och mer. Idag finns det pedagogiska lärospel som ska hjälpa barnen med att lära sig skriva, läsa och räkna i skolan. Vi har intresserat oss för dessa typer av spel och vi har i denna uppsats undersökt hur ett sådant spel kan hjälpa barn och vad det är i spelet som representerar ett lärande. Vi har använt oss utav ett spel vid namn Läslandet från Läramera AB och gjort observationer med hjälp av en metod som varit av både kvantitativt och kvalitativt slag. Den kvantitativa ansatsen bestod i att vi använde oss av strukturerade observationer och det kvalitativa låg i att vi använde oss utav Think Aloud protocol.

Kvinnors psykiska ohälsa ökar samtidigt som intresset för personlig utveckling är större än kanske någonsin tidigare. Hösten 2008 lanserades en ny, svensk metod för ökad självkänsla och självinsikt kallad Skrivhjärtat. Metoden, som är ensam i sitt slag, går ut på att på genom en tydlig struktur skriva sig till ökad självinsikt. Studiens syfte är att undersöka fem svenska kvinnors upplevelser av denna metod. De tre frågeställningarna är:? Hur beskriver kvinnorna arbetsformen i metoden Skrivhjärtat?? Vad kan metoden bidra med i fråga om ökad självkänsla, självinsikt och ökat handlingsutrymme?? Har metoden medfört någon bestående förändring i kvinnornas livssituation?Tidigare forskning visar på skrivandets positiva effekter på det mentala välbefinnandet men det finns mycket lite forskning på området i Sverige.

Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga hur kriminaljournalistiken har förändrats de senaste 25 åren. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av brottsartiklar i Dagens Nyheter, Aftonbladet, Sundsvalls Tidning och Arbetarbladet. Underlaget är taget från två veckor i september 1987 och 2012. Texterna har vi kodat utifrån ett kodschema med variabler gällande bland annat kön, brottstyp, gestaltning, källanvändning, offer och misstänkt. Vi har sedan korskört vissa variabler för att jämföra hur de såg 1987 mot 2012.Vi kom fram till att andelen kvinnliga textförfattare gick från att vara i minoritet till majoritet mellan 1987 och 2012.

Uppsatsen handlar om ett projekt som ägde rum på en gymnasieskola i södra Sverige. Projektet syftade till att låta elever, från olika kulturella bakgrunder, lära känna varandra genom intervjuer. Fyra klasser med totalt 38 elever blev givna uppgiften att skriva ett personporträtt om den de intervjuade. Detta gav studenterna möjligheten att lära känna varandra, samtidigt som de fick veta mer om respektive elevs kulturella bakgrund. Min del i detta projekt var att utvärdera resultatet genom att intervjua elever och lärare, för att se vad de tyckte om projektet. Frågan väcktes om hur eleverna upplevde att intervjua en annan elev och vad de tyckte om det de lärde sig om sin intervjukamrat.

Sverige har förbundit sig att följa europeiska konventioner om minoritetsrättigheter i sin minoritetspolitik sedan år 1999 men både Europarådet och bland annat regeringens utredare Lennart Rohdin har nyligen kritiserat Sverige för att inte leva upp till dem.                      Sverigefinnar är den största av de fem nationella minoriteter som finns i Sverige men minoritetspolitiken fungerar inte felfritt ens för deras del. Det finns brister speciellt på kommunalnivå men till exempel minoritetslagstiftningen är också missledande. Syftet med mitt arbete är att visa hur sverigefinnarnas minoritetsrättigheter följs eller inte följs idag. Dessutom har jag försökt gräva i vad det kan bero på att minoritetsrättigheter inte realiseras som de ska.                      Arbetet består av fem journalistiska artiklar som grundar sig på den svenska minoritetslagstiftningen och en av dem på friskolefrågan bland sverigefinnar samt en reflektionsrapport där jag resonerar kring mina undersökningsmetoder, källkritik och genre. I rapporten berättar jag också om tankar kring de etiska funderingar som jag hade under arbetets gång och beskriver sverigefinnarnas och minoritetsrättigheters bakgrund i Sverige.

I dagens skolor har jakten pa? fusket o?kat. Antiplagieringstja?nster a?r ett vanligt fo?rekommande medel fo?r att ta reda pa? om fusk fo?religger eller inte. Pa? detta vis kan man la?tt la?gga juridiska och moraliska aspekter pa? fuskande, men kan problemet ligga i sja?lva pedagogiken? Att finna gra?nslandet mellan plagiat och imitation a?r la?ttare sagt a?n gjort.

Att marknadsföra sig rätt har idag blivit A och O för företag. För att överleva är det av högsta vikt att finna nya forum att placera sin reklam i. Idag finns det dock så mycket reklam som cirkulerar i samhället att företagen måste konkurrera om konsumenternas uppmärksamhet. Det gäller alltså att sticka ut och finna nya marknadsföringskanaler hela tiden. Internet och bloggar har haft en enorm genomslagskraft och i Sverige är det de temabaserade modebloggarna som står i centrum. Då bloggarna blivit så stora som de är och då bloggerskorna uppfattas som förebilder diskuteras det en hel del kring vad son skrivs i bloggarna.

Skrivsvårigheter uppmärksammas alltmer i skolans värld i dagens samhälle, och kan uppfattas som ett stort problem bland lärare. Forskare menar att det skrivna språket är en viktig förutsättning för att kunna kommunicera med omvärlden. Därför är det viktigt att lärarna hjälper de elever som har skrivsvårigheter för att kunna utvecklas till skickliga skribenter. Dock är detta inget enkelt fenomen eftersom elever med skrivsvårigheter oftast kan uppfattas som ?lata?, då eleverna oftast inte vill skriva någonting, då de anser det skrivna fult och oläsligt.

Det här examensarbetet har utförts inom programmet högskoleingenjör datateknik vid Linköpings Universitet under våren 2015 och utförts på begäran av ArcCore i Linköping. Syftet med det här examensarbetet är att skapa och designa en användarvänlig Androidapplikation som trådlöst kan kommunicera med electronic control units i bil eller testmiljö.Androidapplikationen består av fem huvudskärmar, fyra vars uppgift är att skriva ut informationen som åker över CAN bussen. De fem skärmarna är start, felkoder, sensorer, ECU extract och overview. Start tar dig vidare till de andra skärmarna, felkoder skriver ut alla felkoder, sensorer skriver ut alla sensorvärden, ECU extract skriver ut all information och overview visar en virtuell instrumentbräda. Användarutvärderingar har utförts för att ta fram både designen och layouten på applikationen.

I denna fallstudie studeras hur medarbetare på Försäkringskassan anpassar sig efter och samarbetar i ett skrivprojekt där flera deltagare med olika mycket inflytande över och engagemang gemensamt producerar texter. Syftet med studien är att kartlägga hur deltagarna i skrivprojektet nyttjar kognition och kommunikation. Frågorna som studien försöker besvara är 1.vem deltar i skrivprocessen och hur, 2.hur upplever deltagarna att den kollektiva aspekten på skrivandet påverkar deras kognition och 3.vilken roll spelar deltagarnas individuella kognitiva processer i sociala förhandlingar?Materialet som studeras har inhämtats med kommunikationsetnografiska och praxisanalytiska metoder genom deltagande observation och intervjuer där deltagarna själva har fått bidra till analysen. Resultaten visar att deltagarna delas in i en kärngrupp, som oftast skriver och fattar beslut, och en grupp med sekundära deltagare, som fungerar som en resurs och sätter begränsningar för kärngruppen.

Undersökningen som grundar sig på intervjuer med nio pedagoger i sex flerkulturella förskolor utgår både från styrdokumentens förespråkade sociokulturella tänk liksom ett socialisationsteoretiskt perspektiv. Studien synliggör att såväl språkliga ? som kulturella dilemman dagligen uppstår såväl mellan hemmet och förskolan, som mellan vuxna med olika religionstilllhörighet. Studien tydliggör att ett interkulturellt perspektiv inte föreligger i möten mellan olika kulturer, vilka därmed sker utifrån pedagogernas individuella reflektioner kring egna ? och andra kulturer.

I uppsatsen diskuterar vi begreppet matematiksvårigheter utifrån olika perspektiv samt redogör för analysen av en enkätundersökning, riktad till lärare i skolår 1-6, om detta begrepp. Bakgrund: Vi valde att skriva om matematiksvårigheter för att vi båda är intresserade av att få mer kunskap om hur man kan arbeta med elever som har matematiksvårigheter. Vi har upplevt att det inte ges tillräckligt med stöd till dessa elever då det oftast satsas mer på elever som har läs- och skrivsvårigheter. Syfte: Vårt syfte var att undersöka begreppet matematiksvårigheter utifrån lärares olika erfarenheter och synsätt. Vi ville även undersöka vilka olika arbetssätt som används när elever har matematiksvårigheter.

Det här examensarbetet handlar om problematiken iarbetet med omdömen och framför allt i arbetet med den summativa och den formativa bedömningens -även kallade bedömning av lärande respektive bedömning för lärande? implementering under lärandeprocessen. Det handlar också om att de krav som sfi-lärarna och sfi-eleverna har på sig att uppfylla kunskapsmålen kan betraktas som grunden till problematiseringen. Syftet har varit att försöka belysa hur samspelet mellan dessa två bedömningsformer ser ut ur lärarnas och elevernas perspektiv i klassrummet genom att fokusera på hur de implementeras, används och uppfattas av både lärare och elever och hur det påverkar deras relation till varandra. Resultatet visar att det fortfarande finns att göra för att implementera ett samspel mellan båda bedömningsformerna och att det trots allt finns en viss medvetenhet om vart man är på väg att bedöma efter lärarnas agerande. Vidare verkar det vara relativt svårt att få eleverna att inse att det inte bara gäller att skriva det nationella provet och att det är en lärandeprocess.Det finns en viss brist på samsyn bland lärarna i frågan trots kollegiala satsningar på samförståelse. Litteraturen förstärker känslan av att arbetet med båda bedömningsformerna ger positiva effekter vilket arbetet delvis ger belägg för, åtminstone inom den aktuella skolan. Det går egentligen inte att dra generella slutsatser på grund av att undersökningen bara genomfördes i en skola och därför föreslås någon typ av vidare forskning i området med andra variabler och större antal informanter..

22 informanter med olika hemspråk fick i uppgift att skriva en uppsats i form av ettbrev på svenska. Dessa uppsatser översattes mening för mening till respektive språkav andra språkligt kunniga informanter. Sedan översatte de språkkunnigainformanterna uppsatsernas meningar ord för ord tillbaka till svenska.Dessa språkligt kunniga informanter, som var mig behjälpliga, är allayrkesverksamma och flera av dem arbetar som lärare. Alla dessa använder detsvenska språket i sitt yrkesliv och har mycket goda kunskaper i sina respektivehemspråk.Syftet med detta var att se prepositionsbruket på svenska hos dessa invandradeinformanter och också se prepositionsbruket på respektive hemspråk.Vid granskning av annorlunda prepositionsbruk framkom att hemspråket påverkaranvändandet av svenska prepositioner. Det är vanligt att man utelämnar prepositioneri svenskt prepositionsbruk och det är också vanligt att man använderdirektöversättning från det egna hemspråket.

Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma dramapedagoger ta reda på och åskådliggöra fenomenet drama. Fokus ligger på elevernas åsikter gällande drama som en alternativ undervisningsmetod i språkundervisningen. Samtidigt har jag tittat närmare på hur drama inverkar på deras skriftliga produktion (fri skrivning), där ord, fraser och grammatik ingår. Jag har undersökt en grupp elever som går sista året på samhällsprogrammet inriktning språk. Undersökningarna har genomförts genom löpande observationer i klassrummet, eleverna har skrivit sina reflektioner i loggböcker (de har läst berättelsen om Pinocchio på italienska), enkäter, för-och eftermätning i form av prov samt att eleverna har satt upp en skolpjäs om Pinocchio på italienska.