Idag används applikationen PensAd till att administrera traditionellt förvaltade pensionsförsäkringar. Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheten att vidareutveckla PensAd till att även kunna hantera fondförsäkringar.Arbetet, som utfördes vid Brüggemann System AB i Stockholm, inleddes med introduktion till pensionsförsäkringar, PensAd och tillgängliga utvecklingsverktyg. Därefter planlades och avgränsades projektet till fyra faser som sedan låg till grund för det vidare arbetet.Inledningsfasen bestod av att skriva en kravspecifikation. Därefter utformades i projektets andra fas en abstrakt datamodell. Denna modell omvandlades i den tredje fasen till konkreta databastabeller för vidare implementering i PensAds befintliga databas.

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur pedagogerna skapar lärandetillfällen för barn att erövra litteracitet i förskolan. Syftet var också att synliggöra och jämföra två olika lärandemiljöer, den ena är utformad med stöd av förskolepedagogiken och den andra i kombination med denna och Tragetons metod ?Att skriva sig till läsning?. I bakgrunden åskådliggjorde vi hur förskolans olika styrdokument sett ut historiskt och hur den grundläggande läs- och skrivinlärningen förändrats fram till i dag. Denna kvalitativa studie baserades på intervjuer med fyra förskollärare ur de två olika undersökningsgrupperna.

Syftet med denna undersökning är att studera varför två olika skolor har valt att arbeta med Tragetons metod ?Att skriva sig till läsning?, samt varför man inte valt Tragetons metod på en annan skola. Andra frågeställningar inom området har varit: Hur arbetar man med metoden?Vad anser skolorna att datorerna, och samarbetet vid dem, kan ge eleverna? För att studera detta har jag intervjuat fem lärare/förskollärare på de aktuella skolorna, men också en rektor och en speciallärare som påverkat valet av läs- och skrivinlärningsmetod. Resultatet visar att tillgången till datorer kan styra valet av Trageton-metoden, men ofta påverkar pedagogernas erfarenhet och arbetslagets inställning ännu mer.

Syftet med undersökningen var att ta reda på och belysa hur pedagoger kan hjälpa barn att lära sig läsa och skriva med koppling till sociokulturellt perspektiv. Konkret innebar detta att analysera aktuella styrdokument utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på läs- och skrivinlärning. Jag ville också ta reda på olika pedagogers syn på läs- och skrivinlärning och hur de arbetar med detta. Även lärandemiljöns utformning inom pedagogernas verksamheter var av intresse att beskriva. För att besvara syftet använde jag en kvalitativ metod som innefattade observationer och intervjuer med pedagoger från förskola, förskoleklass och skola med fokus på 5-8åringar.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur föräldrar och barn upplever de läs- och skrivaktiviteter som utförs i hemmen, samt att ta reda på hur föräldrarna upplever samarbetet med skolan beträffande de läs- och skrivuppgifter som skickas hem.I Vetenskapsrådets (2006) text framhålls det att föräldrar och skola har ett gemensamt ansvar beträffande barnets läs- och skrivutveckling. Därmed är det angeläget att verksamma pedagoger i skolan får kunskap om barns och föräldrarnas upplevelser och hur föräldrarna uppfattar samarbetet. Ett gott samarbete och en god relation mellan hem och skola gynnar barnets kunskapsutveckling.Inledningsvis presenteras en rad teorier, perspektiv och tidigare forskning beträffande barns möte med skriftspråket och dess inverkan på barnets egna läs- och skrivutveckling. Därtill framhålls samarbetet mellan hem och skola, och dess betydelse för barnets egen kunskapsutveckling.Undersökningen genomfördes via kvalitativa gruppintervjuer, där ett barn och en förälder ingick i varje grupp. Det resultat som framkom i studien visar att det förekommer någon form av läs- och skrivaktiviteter i alla hem och tre fjärdedelar av informanterna upplever läs- och skrivaktiviteter som positiva.

Jag har tidigare haft mina funderingar över att reflektera kring mitt eget verk och mitt eget komponerande. Funderingar om att det skulle bli för personligt och utlämnande. Det finns dock något spännande i att skriva om sig själv och sitt komponerande, en möjlighet att göra en resa inom sig själv. Så jag har i slutändan beslutat mig för att ta denna chans att skriva om mina tankar kring musik och om hur jag arbetar med utommusikalisk inspiration i mitt komponerande.Orkesterstycket Kanoper, den klingande delen av mitt examensarbete, är inspirerat av den egyptiska mytologin och gudavärlden; utan att jag är religös eller en anhängare av den gammelegyptiska tron, men jag har en förkärlek för det mytiska. Mytologi har varit ett stort nöje och en inspirationskälla för mig enda sedan jag var ett litet barn och jag lånade böcker om grekisk, egyptisk och nordisk mytologi fra?n familjens bokhyllor, först kanske mest för att titta på bilder men allteftersom jag lärde mig läsa så var det några av de första böckerna jag läste.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers uppfattningar av skrivande i och utanför skolan. Med utgångspunkt i frågeställningar som vad eleverna har för uppfattningar av vad, när, hur och varför de skriver och vilken betydelse skrivandet har för dem, genomfördes en intervjustudie ur ett fenomenografiskt perspektiv med elever i årskurs 6. Eftersom studiens fokus ligger på vad och hur elever tänker om sitt skrivande är den fenomenografiska ansatsen lämplig att utgå ifrån. Fenomenografin är intresserad av att beskriva de kvalitativa variationer av uppfattningar som finns kring ett specifikt fenomen, till exempel skrivande. I arbetet med studien fick 96 elever i årskurs sex skriva och berätta om sina uppfattningar och upplevelser av att skriva, både i skolan och på fritiden.

Genusdebatten är i allra högsta grad aktuellt i vårt samhälle. Jämställdhet är ett modeord och något de flesta vill skriva under på. Som lärare är man en viktig del av jämställdhetsarbetet då inflytandet på de barn man undervisar är stort. Syftet med mitt arbete är att undersöka barns tanker om genus..

Uppsatsen handlar om ett undervisningsförsök där en klass i årskurs sex har blivit indelad i två grupper. Vi bedriver under tre lektioner, i varje grupp, två olika typer av undervisning, där grupp 1 får undervisning genom att lyssna, läsa, skriva och rita och grupp 2 får undervisning genom att sjunga, göra rörelser, dramatisera och arbeta med lera. Undervisningen följs sedan upp med två kunskapstest med två veckors mellanrum för att mäta barnens kunskaper i båda grupperna. Vårt syfte med uppsatsen är att diskutera olika arbetsmetoder i skolan. Frågeställningarna vi kommer att svara på är vilka erfarenheter som gynnar barnens skapande och fantasi, om barnens lärande påverkas av sång, hur barnens lärande påverkas av att få arbeta med kropp och händer och hur barnens minne påverkas av lekfullt lärande.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka uppfattningar som några pojkar i årskurs 4 hade om hur arbetet med skrivplattan stöder dem i deras textskrivande. Studiens datainsamling avsåg att besvara två frågeställningar:? Hur uttrycker några pojkar att användandet av skrivplattan stöder dem när de skriver texter?? Hur beskriver några pojkar att skrivplatan förändrar motivationen till att skriva texter?Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv i vilket det är centralt att studera hur individer lär; både individuellt och i samspel. Detta samspel kan utgöras av andra människor men också av artefakter. Artefakten skrivplatta är central i denna studie.

Den språkliga medvetenheten börjar utvecklas så snart en människa har förmåga att ta intryck från omvärlden och utvecklas genom samtal,språklekar och sagor. Språklig medvetenhet är en förutsättning för att kunna lära sig läsa och skriva. Läsutvecklingen sker i flera steg och startar långt innan den verkliga läsningen. Jag ville genom mitt examensarbete få veta mera om hur jag som lärare kan hjälpa barn att lära sig läsa och skriva. Det är en nödvändig kunskap i mitt framtida yrkesliv som lärare.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i de möjligheter som processorienterat skrivande kan medföra i gymnasieskolans svenskundervisning. Vårt intresse ligger främst i att studera en grupp elevers upplevelser av processorienterat skrivande i det specifika undervisningsförlopp som vi genomfört. Undersökningen har sin grund i ett undervisningsförlopp som Emilia genomfört i en klass som läser första året inom det samhällsvetenskapliga programmet och har följts upp av intervjuer med några av de deltagande eleverna. Undersökningen har som syfte att besvara följande frågeställningar: Vilka positiva aspekter lyfter eleverna fram gällande processorienterat skrivande som metod i svenskundervisningen? Vilken betydelse har arbetets utformning och innehåll för elevernas uppfattning om processorienterat skrivande? Vilka uppfattningar har eleverna om olika typer av respons? Vi har genom undersökningen kunnat se att elevernas upplevelser av arbetet med processorienterat skrivande varit positiva.

Begreppet kommunikativ kompetens har haft stor betydelse för utvecklingen av andraspråksundervisningen. Utgångspunkten har varit att språkinläraren tillika språkanvändaren behöver kunskaper och färdigheter på flera olika nivåer för att kunna använda språket i muntlig och skriftlig kommunikation. Den kommunikativa kompetensen eller språkförmågan måste ses som en helhet, sammansatt av flera sinsemellan samverkande komponenter. En kommunikativt kompetent person vet vid språkanvändning vad som är möjligt formmässigt och vad som passar i olika sociala funktioner och sammanhang, i enlighet med de regler och konventioner som iakttas av infödda talare. Språkmedvetenhet handlar om att bli medveten om sin språkliga kompetens och var man befinner sig i sin språkutveckling.

Vi valde att genomföra en undersökning baserad på intervjuer med syfte att undersöka hur lärare resonerar kring handskrivandets roll i förhållande till ny skrivteknik. Både lärare på högskolenivå och som undervisar i förskoleklass medverkar i studien. Forskningsfrågorna som ligger till grund för undersökningen är följande: Hur resonerar lärare kring en korrekt pennfattnings betydelse för barns skrivförmåga? Hur resonerar lärare om att använda datorer och andra skrivhjälpmedel i barns skrivande? Vår undersökning kommer att belysas utifrån ett sociohistoriskt perspektiv.Uppsatsen tar upp ämne som skrivundervisning i Sverige, definition av en korrekt pennfattning, styrdokument, barnet som skrivande person samt datorn i undervisningen. Vi finner det rimligt att fråga hur korrekt pennfattning har betydelse för barns skrivförmåga.

Syfte:Denna studie har gjorts för att belysa pojkars förmåga att uttrycka sig i skrift. Somlågstadielärare med 25 års erfarenhet har jag länge sökt en metod som underlättar för pojkaratt skriva ner sina tankar, som de muntligt kan berätta om men har svårt att få på pränt.Funderingar har kretsat kring motoriska svårigheter och bristande intresse. Den norskeforskaren och lärarutbildaren Arne Tragetons metod att starta skrivinlärning på dator ärupphov till studien om hur pojkar kan utveckla sin skriftspråksinlärning med datorns hjälp.Syftet med studien är att jämföra datorskriven text med handskriven för att se om det finnsskillnader i dessa vad gäller kvalitet och antal ord. Utgångspunkt är följande frågeställningar:? Vilka skillnader finns i pojkars berättelser som är skrivna på datorn jämfört medberättelser som är skrivna för hand?? Hur stor möda krävs för att lära sig tangentbordet?? Hur stor möda krävs för att lära sig skriva med penna?? Vilka vinster och förluster kan lärarna se i jämförandet av datorskrivning ochhandskrivning?Teori:I huvudsak är det Tragetons metod och Lundbergs teorier om läs- och skrivinlärning sombehandlas i litteraturgenomgången då dessa har skilda perspektiv på skriftspråksutveckling.Trageton förordar den analytiska helordsmetoden och Lundberg står för ett syntetisktförhållningssätt.