Sök:

Sökresultat:

1829 Uppsatser om Skriva för webben - Sida 29 av 122

SlÀpp musen! - att anvÀnda kortkommandon i journal- och datasystem sparar tid.

Bakgrund: NÀr musen började anvÀndas pÄ 70-talet var den bara ett pekdon och ett verktyg att rita med. PÄ den tiden var det tangentbordet som anvÀndes för att ?tala? med datorn. Idag Àr det musen som styr funktionerna och vi Àr vana vid att klicka oss hit och dit. AnvÀndaren har blivit sÄ beroende av musen att den knappt kan handskas med en dator utan den.

ÅtgĂ€rder i matematik. Vad skrivs i Ă„tgĂ€rdsprogrammet och hur ser uppföljningen ut?

Syfte: Syftet Àr att undersöka vilka ÄtgÀrder som föreslÄs i ÄtgÀrdsprogram för elever i Ärskurs 8 samt pÄ vilket sÀtt ÄtgÀrderna fÄr konsekvenser i den pedagogiska verksamheten. Detta syfte ligger till grund för följande frÄgestÀllningar: Vad Àr det som styr vilka elever som fÄr ÄtgÀrdsprogram? Vilka ÄtgÀrder skall genomföras enligt ÄtgÀrdsprogrammet? PÄ vilket sÀtt och i vilken utstrÀckning följs ÄtgÀrdsprogrammen upp? Metod: Metoden för att hitta svaren pÄ frÄgestÀllningarna Àr intervjuer tillsammans med genomgÄng av ett antal ÄtgÀrdsprogram som skrivits för elever i Äk 8. 7 högstadielÀrare frÄn 5 olika skolor intervjuades med en kvalitativ intervjumetodik. 13 ÄtgÀrdsprogram har analyserats huvudsakligen utifrÄn en kvalitativ ansats men med inslag av kvantitativ ansats.

Att skriva sig till lÀsning pÄ datorn : en studie av Arne Tragetons metod i en mÄngkulturell skola

Bakgrund: En av skolans frÀmsta uppgifter Àr att lÀra elever att lÀsa och skriva. Vi fick bÄda ett stort intresse för elevers lÀs- och skrivutveckling efter att ha gÄtt kursen Barns skriftsprÄksutveckling 1 i termin 5 pÄ Högskolan VÀst. Under utbildningens gÄng har det betonats att vi mÄste ha kunskap och förstÄelse för dagens mÄngkultur. Vi kÀnde att vi ville fördjupa oss i dessa tvÄ Àmnen. Vi fann en mÄngkulturell skola dÀr man i ett av arbetslagen arbetade utefter Arne Tragetons metod som innebÀr att man börjar med att skriva pÄ datorn innan man börjar med handskrivning.

Social bokmÀrkeshantering pÄ webben ? en översikt över webbplatser med anvÀndardefinierad taggning

The aim of this thesis is to examine collaborative tagging as a potential asset to libraries by a review of 10 social bookmarking sites and their features, and a discussion of these features? possible use when the environment changes from the web to a library. Previous research on collaborative tagging is presented, as well as overviews of social bookmarking, folksonomies and the concept of Web 2.0 and Library 2.0. The study itself is presented as a walkthrough of common features and how they work, followed by a schematic overview of which sites have which features. Finally each site is presented in a more detailed manner.

För den outbildade Àr ett A bara tre pinnar : Förebyggande arbetssÀtt för lÀs- och skrivförmÄga i förskolan

Min undersökning handlar om hur pedagoger i förskolan arbetar med barn för att underlÀtta framtida lÀsförstÄelse, samt vilka resurser förskolan har för det. Jag anvÀnde mig av semistrukturerade intervjuer i min undersökning.Undersökningen visar pÄ flera likheter och skillnader mellan metoder att lÀra barnen lÀsa och skriva som anvÀnds vid de studerade förskoleavdelningarna, strÀvan att ge barnen en god lÀs- och skrivförstÄelse kommer till uttryck frÄn samtliga pedagoger.

Vad tycker studenter och lÀrare om Blackboard? : En undersökning över anvÀndandet av lÀrplattformen Blackboard vid Centrum för Informationslogistik

E-rekrytering Àr idag ett framgÄngsrikt verktyg för att rekrytera dem bÀst lÀmpade för organisationen. Dessa verktyg vÀxte fram under senare delen av 90-talet och anvÀnds idag av alla stora företag. Verktygen har dock haft svÄrt att kunna etableras bland SME. Detta beror pÄ att dessa organisationer ej kan finansiera dyra system, de har ej specifik kunskap om rekrytering samt att dem inte rekryterar lika ofta som större organisationer. Under 2000-talet vÀxte internet med dess nyutvecklade teknologier vilket gjorde att e-rekrytering flyttades ut till webben mer eller mindre fullstÀndigt.

Relationsmarknadsföring pÄ internet ? med utgÄngspunkt i köpbeslutsprocessen

Samtidigt som relationsmarknadsföringen breder ut sig pÄ den fysiska marknaden, ökar handeln via Internet igen efter den stora IT-kraschen i början av 2000-talet. MÄnga butiker som finns pÄ den fysiska marknaden har etablerat sig pÄ Internet och med dessa Àven de medföljande kundklubbarna. Utöver dessa butiker Àr det en majoritet av de virtuella ÄterförsÀljarna som enbart kan nÄs via webben. Med unika möjligheter att samla in kunddata samt smidiga och billiga sÀtt att nÄ ut till konsumenterna, har dessa butiker alla förutsÀttningar för att med rÀtt kommunikationsmedel inleda och förstÀrka relationen till konsumenten. Detta innebÀr att webbutikerna har möjlighet att föra register över samtliga kunder (till skillnad frÄn de fysiska butikerna som enbart specifikt kan registrera kundklubbmedlemmarnas transaktioner) och dÀrmed har tillgÄng till samma informativa segmenteringsbas som en renodlad kundklubb bidrar med.

JavaScript och web workers : Parallellisering av en berÀkningstung webbapplikation

Webben anva?nds i allt sto?rre utstra?ckning som en riktig applikationsplattform, mycket tack vare HTML5. Detta sta?ller ho?gre krav pa? webbapplikationens prestanda pa? klientsidan, da? nya tekniker mo?jliggo?r mer avancerade applikationer. Parallellisering a?r en metod fo?r att o?ka prestandan i applikationer, som dessutom tar nytta av de parallella arkitekturer som idag a?r vanliga.

Blogg: en undersökning om att skriva dagbok pÄ nÀtet

Problem/Bakgrund: Fler och fler mÀnniskor vÀljer att skriva sÄ kallade bloggar pÄ nÀtet, vilket Àr ett slags offentliga dagböcker dÀr man skriver om privata och personliga saker potentiellt tillgÀngligt för hela vÀrlden. Hur kommer det sig och vad innebÀr det för vÄra förestÀllningar om vad som Àr privat och vad som Àr offentligt?Syftet med uppsatsen Àr för det första att undersöka vad den allmÀnne bloggaren skriver om. Efter ett undersökningsschema har 150 svenska vardagslivsbloggar analyserats vad gÀller innehÄll, sprÄk, information om bloggaren, samt kommentarer och möjlig tÀnkt lÀsare. UtifrÄn begreppen privat/offentlig, social narcissism, kommunikation och andra undersökningar av bloggar har jag sedan försökt analysera varför man publicerar sina personliga tankar och vardagliga trivialiteter pÄ nÀtet.

Klassifikationssystem pÄ webben: Traditionella och nya

The aim of this thesis is to investigate the opportunities of classification of web pages. Two classification systems are compared; a library classification system traditional and a system that is developed for use on the web new. UDC is chosen to represent the traditional systems, and Yahoo! represents a so called new system. UDC is used by NISS Directory of networked resources, which is a directory that uses the system for organisation of electronic resources. Both systems are analysed from two different perspectives, a multidisciplinary and a timeperspective.

AnvÀndarvÀnlig sökfunktionalitet och resultatvisning pÄ webben

I detta arbete undersöks hur man konstruerar en sökfunktion och hur sökresultatvisningen görs pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt. Sökfunktionen Ă€r oftast en central del pĂ„ en webbsida idag och fyller en viktig roll för om en webbsida skall bli framgĂ„ngsrik eller inte. Om informationen inte gĂ„r att hitta pĂ„ ett enkelt sĂ€tt kan webbsidan tappa sina anvĂ€ndare ganska snabbt. Även presentationen av sökresultaten kan vara en vital del dĂ€r logik, design och layout Ă€r viktiga aspekter som inte fĂ„r förbises. Det finns sĂ„ledes en hel del faktorer att ta hĂ€nsyn till som webbutvecklare.Rapporten gĂ„r igenom nĂ„gra utvalda best-practice metoder frĂ„n omrĂ„den som layout, sökfĂ€lt, sökresultat och paginering med syftet att identifiera viktiga och anvĂ€ndbara metoder.

#Förskolan #webben och #utvecklingen: En studie om pedagogers uppfattningar kring dokumentation som publiceras pÄ Internet

Syftet med vÄr studie Àr att förstÄ i vilken omfattning pedagoger anvÀnder Internet för att publicera dokumentation av barn i verksamheten, och hur delaktiga barnen Àr i dokumentationsprocessen. Vi vill ÄskÄdliggöra pedagogers uppfattningar om dokumentation som synliggörs pÄ Internet och vi hoppas att tillföra en synvinkel av hur delaktiga barn Àr i dokumentationsprocesser, dels det som synliggörs i förskolan men Àven det som publiceras pÄ Internet.För att fÄnga omfattningen av pedagogers anvÀndande av Internet i verksamheten samt deras uppfattningar ingick 63 förskollÀrare och barnskötare i en enkÀtstudie.Resultatet visar att det sker ett publicerande av dokumentation pÄ Internet som Àr bÄde öppet och slutet för allmÀnheten. En viktig slutsats Àr att barn inte alltid Àr helt delaktiga i dokumentationsprocessen och urval av material som ska publiceras samt att pedagoger inte alltid tÀnker pÄ de socioekonomiska förutsÀttningarna som rÄder i Sverige. Detta kan leda till att barn eller vÄrdnadshavare inte fÄr ta del av dokumentation dÄ det ibland förutsÀtts att alla har tillgÄng till Internet i hemmet..

Skvaller eller nöjesnyheter? : SÄ rapporterade svensk press om Michael Jacksons död.

En kvalitativ undersökning av hur de största svenska tidningarna rapporterade om Michael Jacksons död. Genom en innehÄllsanalys och intervjuer med journalister kartlÀggs det första dygnet efter stjÀrnans bortgÄng för att se hur nöjesjournalister bemöter nyheter genom att undersöka vilka kÀllor man anvÀnde och vad man valde att publicera pÄ webben och i pappret. Detta görs genom en kvalitativ innehÄllsanalys av mediamaterialet samt strukturerade intervjuer med journalisterna som jobbade under det valda dygnet. Centralt för uppsatsen Àr hur journalister pÄ Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen stÀller sig till kÀndissajten TMZ och hur de vÀrderar sajten som kÀlla. Den teoretiska bakgrunden utgörs av studier i medieetik, kÀllkritik och kÀndiskultur.

SÀg det tydligt! : Stil i text pÄ webben

AbstractWrite the most important things first in text that will be read by a scanning web user. This paper is based upon theories about? how we read? what style in texts is? how texts should be written for web pagesReading from computer screens is about 25 percent slower than reading from paper. This because screens? flicker? have lower resolution than paperAll text with the purpose of being read from a screen should be adjusted to the reader?s physical condition.

Blodsocker- och kostkontroll pÄ webben

I Sverige finns det i dag ca: 350.000 diabetiker och varje dag mÄste de testa sitt blodsocker 6-7 gÄnger, ibland oftare. Detta krÀver disciplin och de mÄste göra detta sÄ att de kan se att deras blodsockervÀrden Àr normala. VÄrat mÄl Àr att skapa en webbsida som gör livet lÀttare för diabetiker. Ett problem som kan uppstÄ nÀr man skapar en webbsida Àr att den inte blir tillrÀckligt anvÀndarvÀnlig och blir för svÄr för besökarna att anvÀnda och förstÄ. För att kunna hjÀlpa diabetiker sÄ mÄste vi ta reda pÄ hur vi ska visualisera de olika vÀrden som diabetiker dagligen mÄste logga pÄ nÄgot sÀtt.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->