När man utvecklar en ny produkt eller tjänst står man ofta inför valet av dataformat. De mest använda idag är JSON och XML. Formaten ser väldigt olika ut, erbjuder olika funktioner, men används inte sällan till samma sak. Vilket som egentligen är snabbast finns det mycket åsikter om, men inte lika mycket testresultat. Den luckan skall detta arbete täcka.

This thesis examines trust on the web. W3C is a consortium of organisations focusing on development of standards for web publishing, and one of their projects within the semantic web track is web-based annotations. The purpose of the investigation at hand is to evaluate to what extent different factors are being considered when webbased information is judged, and whether web-based annotations could serve as a confidence-inspiring tool. The main research question was therefore: How do the informants experience Annozilla as a possible confidence-inspiring tool? The empirical material consists of a case study with eight informants.

Uppsatsen behandlar Swedish Match, och undersöker om och i så fall hur företaget genom dygder etablerar ett gott ethos på sin hemsida, trots sin oetiska verksamhet. En topikanalys genomförs för att klargöra om, var och hur ethos etableras genom dygder. Resultatet visar att dygderna kommer till uttryck olika mycket under olika rubriker, vilket leder till en diskussion om företaget riktat sig till olika publiker under olika delar av hemsidan..

Undersökningens syfte är att ta reda på hur datoranvändning vid skrivprov påverkar elevtexters kvalitet. 37 handskrivna och 37 datorskrivna elevtexter från skrivprov jämförs utifrån både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Texterna är skrivna av elever från det tekniska programmet i gymnasiet årskurs 3.Jämförelsen mellan elevernas handskrivna och datorskrivna texter visar att de datorskrivna texterna är längre, går snabbare att skriva och har en mer korrekt styckeindelning. De datorskrivna texterna får något högre omdöme vad gäller innehållet i texterna men de bedöms språkligt inte vara bättre än de handskrivna. Skillnaderna är små när det gäller texternas disposition.Skillnaderna mellan texterna är dock inte tillräckligt stora för att det ska påverka betygsbedömningen när den sker med den fyragradiga betygsskalan (IG ? MVG) utan betygsresultatet blir lika för de två grupperna.

Att eleverna får lära sig att skriva är ett av grundskolans viktigaste uppdrag. Under vår verksamhetsförlagda utbildning under tiden på Lärarhögskolan har vi sett att mycket av undervisningen under de första åren i grundskolan ägnas åt att läsa, samtala och skriva. Det har fått oss att fundera kring hur lärare fortsätter att arbeta med skrivandet. Vårt syfte med den här studien är att fördjupa förståelsen för och utveckla kunskaper om hur lärare ser på den fortsatta skrivutvecklingen i skolår 4-6. Syftet är också att utveckla förståelse för vad lärare anser vara viktig kunskap i ämnet.

SammanfattningI egenskap av Pim examinator harjag i min uppsats studerat hur pedagogerna omsätter sina Pim kunskaper i praktiken.  Jag har utgått från tanken, att pedagogerna har fått gedigna kunskaper i att använda IT tekniken i kommunikation och arbetssätt under sin utbildning i Skolverkets Praktiskt IT- och mediekompetens.  Utbildningen är ett praktexempel på hur man organiserar lärandet som är oberoende av tid och plats!För att få reda på vad som händer i praktiken, har jag tittat på sex pedagogers inlämnade Pim3 uppgifter Mitt pedagogiska minne samt enkätsvar. Enkätfrågor gav direkta svar på frågor som kategoriserats med hjälp av Dr Puenteduras SAMR - modell och Jan Hyléns rapport om Digitalisering av skolan.Pim utbildningarna genomsyras av Vygotskijs tankar om lärandet såsom Lgr11 och därför presenterar jag teorin och sambandet mellan den och Pim3 uppgiften.Som analysverktyg har jag använt Dr Puenteduras SAMR - modell. Modellen beskriver utvecklingen i IT- användandet i fyra steg från lägsta nivån S, A, M och R till högsta nivån.   Jag har definierat sambandet mellan Pim1, Pim2 och Pim3 uppgifterna i Skolverkets utbildning i IT- och mediekompetens och Dr Puenteduras SAMR ? modell.

Detta examensarbete har inriktat sig mot webbutveckling och avsikten med rapporten var att undersöka hur några webbyråer uppfattar de programmeringsspråk, märkspråk och standarder som finns nu och som kommer utvecklas framöver, främst med avseende på webbutveckling. Jag ville även ta reda på vad webbyråerna anser om märkspråket XML och vad som kommer ske i framtiden inom området Internetutveckling, samt vilka fördelar och nackdelar webbyråerna anser att införandet av ny teknik/nya standarder har medfört.För att besvara denna problemställning intervjuade jag sju stycken webbyråer i Skövde. Resultatet blev sammanfattat detta:- De språk som används på webbsidor är främst HTML och olika script-språk.- Standardisering av märkspråk är viktigt för företagen.- Märkspråket XML kommer att användas först då det blivit en pålitlig standard.- Internet upplevs av företagen fortfarande som relativt outvecklat, men kommer enligt företagen att utvecklas och växa, bli mer interaktivt samt integreras med annan teknisk utrustning såsom TV-n.- De flesta problem som uppstår vid utvecklingen av ny teknik är främst mjukvaruproblem, exempelvis inkompatibilitet mellan olika webbläsare..

På Högskolan i Gävle ges kursen Geografisk Informationsteknik ? med laborationer som utförs i bl.a. programmen ArcGIS 9.2, 9.3 och i ArcView 3.3. Syftet med detta arbete har varit att uppdatera dessa laborationers handledningar och anpassa dem till den nya versionen ArcGIS 10.I sex av sju laborationer har handledningarna uppdaterats från ArcMap 9.2 och 9.3, och den sjunde har i stort sett helt skrivits om från ArcView 3.3. De tidigare handledningarna har använts som vägledning för att producera de nya handledningarna.

The aim of this master thesis is to study electronic publishing, and our main purpose is to examine different strategies of publishing such as: markup languages and page description formats. We examine in what context these strategies are used for publishing, when it comes to scholarly documents produced by Swedish universities and university colleges during the spring of 2002. We apply a sociological perspective as the theoretical framework for to identify the main purposes for scientists to publish their work. We also discuss properties belonging to the different formats: XML, HTML, PDF and PostScript. By doing a content based survey of the websites at Borås University College and at Gothenburg University, we have found that the most common form of electronic publishing, regarding scholarly documents, are lists with bibliographical information on publications and presentations of current research.

Mitt syfte med denna uppsats var att beskriva vad som menas med uttrycket ?Barnets bästa? i föräldrabalken vid en skilsmässa och separation. Jag skrev enligt traditionell juridisk metod. Vid oenighet vid en skilsmässa eller separation erbjuds föräldrarna av kommunen att medverka i samarbetssamtal. Där kan de samtala om frågor som rör barnets vårdnad, boende och umgänge.

Behovet av tillgänglighet på kommunikation innebär att vi idag har krav på att meddelanden som skrivs över webben inte bara når oss via en dator utan även till våra mobiltelefoner. Målet med examensarbetet har varit att genom litteraturstudie och intervjuer konstruera ett webbaserat SMS-system som kan användas till att sända SMS textmeddelande till en godtycklig mobiltelefonenhet. Meddelande som sänds ska även lagras i databas och administreras via webbsidan. En jämförelse har även genomförts där syftet har varit att undersöka bäst lämpat programspråk för Bluetooth applikation. Metoden har grundat sig på kriterier.

Sömnstörningar är ett folkhälsoproblem i Sverige. Det finns dock mycket som den enskilde individen själv kan göra för att förbättra sin sömn, med så kallad egenvård. Då tekniken ständigt utvecklas blir Internet, för alla åldersgrupper, en allt viktigare källa för informationssökning. Syftet med studien var att belysa hur information om egenvård vid sömnbesvär framställs för allmänheten på olika Internetsidor samt vilka konsekvenser dessa får för läsaren. Med inspiration av en diskursiv analysmetod analyserades tre webbsidor om egenvård vid sömnstörningar.

Nyckelord används på ett flertal sätt för att nå högre rankning i sökmotorresultaten på webben och många författare inom ämnet beskriver hur viktigt det är att använda rätt nyckelord när man sökop-timerar sin webbplats. I litteraturen om sökmotoroptimering beskrivs och kategoriseras nyckelord på ett flertal sätt. Teori-delen i denna uppsats är tänkt att vara en samlingsplats för information om nyckelord. Detta för att skapa en samlad helhetsbild av nyckelordsprocessen och beskriva de olika kategorierna av nyckelord så att detta finns dokumenterat på ett och samma ställe. I den andra delen av uppsatsen beskrivs en empirisk studie som gjorts för att få reda på om andra manuella metoder än den traditionella brainstormingen kan användas för att ta fram passande nyck-elord till en webbsida. De testade metoderna är slumpordsassociation, negativ idégenerering och 6-3-5. Även brainstorming testades för att jämföras med de andra tre metoderna.

Syfte Det övergripande syftet med studien är att utveckla och förbättra den kontext skolpersonal befinner sig i och som den nyanlända sjuåringen kommer till, för att uppnå en likvärdig skola för alla. Samarbete i skolan och med föräldrarna belyses och diskuteras. Studien tar också upp frågan om skolpersonalens synsätt på modersmålets betydelse för elevens språkutveckling och hur detta kan skapa möjligheter eller hinder i läs- och skrivutvecklingen. Följande forskningsfrågor besvaras: Vilka uppfattningar har olika yrkesgrupper om hur nyanlända sjuåringar kan arbeta i skolan och med familjen när det gäller att hjälpa en nyanländ elev som inte kan läsa och skriva? Vilken syn har olika yrkesgrupper i skolan på användandet av modersmålet i läs- och skrivutvecklingen? Vilka hinder och dilemman kan försvåra arbetet med nyanlända sjuåringars läs- och skrivutveckling? Metod och teoriram Studien görs med en fenomenologisk ansats och för att söka svar på forskningsfrågorna har två fokusgrupper med olika professioner i skolan använts.

Detta examensarbete riktar in sig på arbetet och utvecklandet av en websida anpassat för onlinespelare. Websidan är gjord i Ruby on Rails, ett ramverk som baserar sig på programmeringsspråket Ruby. Det har en egenskap som grundar sig i att upprepning av programmeringskod inte skall behöva förekomma, detta för att underlätta arbetsflödet samt reducera problemen som ofta uppstår med för mycket kod Denna egenskap var något av det som inspirerade mig att fortsätta arbeta med ramverket, då jag använt mig av det innan, och på så sätt utveckla mina kunskaper i det. Min idé av att sammanställa en webbapplikation i ramverket kändes som den vettigaste formen att testa mina kunskaper genom, samt att göra något som jag kände saknades på webben ? en optimal sida för grupper av onlinespelare att träff as och diskutera i forum.