Sökresultat:
1284 Uppsatser om Skriftsprćkliga handlingar - Sida 64 av 86
Val av mÀtinstrument
SÀkerhetsrÄdet antog resolution 1325 (Är 2000) för att förstÀrka FN:s fokus pÄ förtrycket mot kvinnor och deras roll i konflikt ? och postkonflikt ? samhÀllen. Det 20:e Ärhundradets ledord blev jÀmlikhet, utveckling och fred. Resolution 2122 antogs tretton Är senare, den understryker fokus pÄ kvinnans rÀttsliga stÀllning, denna gÄng med sÀrskild betoning pÄ kvinnors delaktighet i beslutsprocesser. I uppsatsen har jag undersökt för- och nackdelar i FN-systemet samt folkrÀtten.
Barns uppfattningar om meningserbjudande i sin innemiljö - en studie frÄn en förskoleavdelning
Denna studie utgÄr frÄn barns perspektiv dÀr barnens kommentarer, idéer och tankar om sin innemiljö pÄ en förskoleavdelning Àr det centrala. HuvudfrÄgorna Àr: Vilka meningserbjudanden finns enligt barn i förskolans innemiljö? Vad begrÀnsar deras handlingar? Meningserbjudande Àr ett begrepp som kommer inneha stor relevans i denna studie. Begreppet kommer ursprungligen frÄn psykologen James J Gibson (Gibson, 1986; Balldin, 2006). Barnen var 17 stycken i Äldrarna tre till fem Är.
Kundselektering för utveckling av hemsidor - i enlighet med Personasmetoden : Selecting customers for developing web pages
?Mediet Àr budskapet?, dÀrför att det Àr mediet som formar och kontrollerar granskningen av och formen för mÀnskliga kontakter och handlingar?Marshall McLuhan (refererad i Ek, 2006)Kunder i dagens samhÀlle Àr mer aktiva i sin köpprocess gÀllande informationssök inför ett köp. En allt vanligare kÀlla att anvÀnda sig av Àr Internet. Kunden önskar ha all information om produkten innan ett köpval görs. Det handlar om att skapa sig en egen bild av produkten och att sjÀlv utvÀrdera dess egenskaper.
Etik och moral - ett högaktuellt Àmne
Detta arbete handlar om Etik och Moral och om hur helt vanliga mÀnniskor agerar i för dem ovanliga situationer. I vardagligt tal anvÀnds ofta etik och moral som synonyma begrepp men det handlar egentligen om olika saker. Man anvÀnder begreppet moral nÀr man syftar pÄ grundlÀggande Äsikter ifrÄga om vad som Àr rÀtt eller fel. Moralen yttrar sig t.ex. i form av tal dÀr man uttrycker vad man anser vara rÀtt eller fel i nÄgon viss frÄga.
LÀrande i verksamhetsförlagd utbildning : Sjuksköterskors upplevelser av lÀrande under Specialistutbildning inom AnestesisjukvÄrd
Studiens syfte var att fÄ kunskap om hur sjuksköterskor under specialistutbildning inom akutsjukvÄrd med inriktning mot anestesisjukvÄrd upplever förvÀntningar, möjligheter och hinder för lÀrande under deras verksamhetsförlagda utbildning. I bakgrunden finns beskrivet specialistutbildningens upplÀggning och mÄl. NÄgra av anestesisjuksköterskans centrala arbetsuppgifter fokuseras: mötet med patienten inför anestesi och operation och den fria luftvÀgen. För studien anvÀndes en kvalitativ metod med intervjuer av tio studenter. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, vilken utgör studiens teoretiska ram.
Hur hanterar revisorer pÄ smÄ byrÄer anmÀlningsplikt vid misstanke om brott?: en liten survey-undersökning med sex revisorer
En revisors arbete regleras av en mĂ€ngd olika lagar, regler och rekommendationer. Ă
r 1999 lagstiftades anmÀlningsplikten vilket innebar att en revisor som misstÀnker ett ekonomiskt brott ska anmÀla detta. Tidigare har en revisor som misstÀnkt att det pÄgÄtt ekonomiska oegentligheter i ett företag inte sjÀlvmant fÄtt anmÀla detta till polis eller Äklagare. AnmÀlningsplikten innebÀr dock ett avsteg frÄn tystnadsplikten som av mÄnga anses vara en av revisorns viktigaste regler. En revisor innehar en unik stÀllning i företaget som granskas och har dÀrmed rÀtt att krÀva upplysningar samt fÄ tillgÄng till alla handlingar.
AnmÀlningsskyldighet för kuratorer pÄ ungdomsmottagningar : en studie i hur ett urval kuratorer pÄ ungdomsmottagningar förhÄller sig i sitt möte med barn under 15 Är som Àr sexuellt aktiva
UtifrÄn en kvalitativ och rÀttsdogmatisk metod stÀllde vi oss frÄgande till hur och utifrÄn vilka faktorer kuratorer pÄ ungdomsmottagningar bygger sina bedömningar pÄ. I sexualbrottslagstiftningen framgÄr det pÄ flera stÀllen att ett barn under 15 Är som utsÀtts eller deltar i sexuella handlingar Àr brottsutsatt. Vilket ledde till funderingar hur kuratorerna tillÀmpade lag och/eller förhöll sig till lag i praktiken. I denna uppsats har vi undersökt hur kuratorer pÄ olika ungdomsmottagningar i Stockholms lÀn, förhÄller sig till förÀndringen i sexualbrottslagstiftningen (BrB 6:4-6:5) som trÀdde i kraft 1 april 2005, samt om den fÄtt nÄgon praktisk betydelse för kuratorerna i deras arbete. Vidare har vi undersökt kuratorernas beslutsprocess samt hur kuratorerna kommer fram till för motiv till beslut att anmÀla enligt SoL 14:1.
"Om man ska börja nÄgonstans sÄ ska man börja med sig sjÀlv": en fallstudie om förhÄllandet mellan personligt ansvar och globala problem
Studien har sin utgÄngspunkt i en trend som blivit allt mer synlig under den senaste tiden; mÀnniskor tar ett personligt ansvar för globala problem. Studiens syfte Àr dÀrför att undersöka hur medvetna mÀnniskor ser pÄ frÄgan om personligt ansvar vad gÀller globala problem? Studien Àr gjord som en fallstudie och undersökningsenheten, eller fallet, Àr deltagare pÄ kursen HÄllbar utveckling. Metoden Àr intervjuer. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem kursdeltagare och dessa intervjuer utgör studiens empiriska underlag.
Vem Bygger Staden?
Syftet med detta arbete Àr att undersöka problematiken i strukturerna mellan
bostadsbyggandets aktörer och deras förhÄllande till individen. Syftet Àr Àven
att undersöka förutsÀttningar för bostadsbyggande dÀr individen sjÀlv ges
möjlighet att planera och bygga sin bostad.
UtgÄngspunkten i arbetet Àr att undersöka individens möjligheter att skapa sitt
eget boende i ett flerbostadshus. Vi stÀller oss frÄgan och utforskar i arbetes
första del varför detta inte sker i större grad i dagslÀget och vad det kan
bero pÄ. UtifrÄn ett teoretiskt angreppssÀtt som utgÄr ifrÄn strukturers
pÄverkan och aktörers handlingar i samhÀllet undersöker vi strukturerna fysisk
planering och bostadsbyggande. HÀr presenteras Àven olika Àmnen som behandlar
individen och dess förhÄllande till boendet och pÄverkan inom stadsbyggande.
I arbetets empiriska del undersöks byggemenskaper, vilket innebÀr att individer
tillsammans gÄr ihop och i egen regi planerar, bygger och förvaltar en bostad.
Lekens berÀttelser : En undersökning om lek och lÀrande utifrÄn barns perspektiv
Det hÀr Àr ett arbete som rör frÄgor om lek och lÀrande samt hur vi genom det visuella sprÄket kan skapa berÀttelser om oss sjÀlva och vÄr omvÀrld. Allt visuellt som omger oss formar vÄra handlingar och vÄrt sÀtt att tÀnka. Vi upplever dÀrför inte vÀrlden sÄ som den Àr, utan som den vÀxer fram genom anvÀndandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen Àr att, utifrÄn barns och ungas perspektiv, titta nÀrmare pÄ hur olika leksaker kan anvÀndas som verktyg för meningsskapande.
Miljöundervisningens möjligheter : - En studie om hur lÀrare uppfattar sitt förhÄllningssÀtt till miljö och miljöundervisning
Det hÀr Àr ett arbete som rör frÄgor om lek och lÀrande samt hur vi genom det visuella sprÄket kan skapa berÀttelser om oss sjÀlva och vÄr omvÀrld. Allt visuellt som omger oss formar vÄra handlingar och vÄrt sÀtt att tÀnka. Vi upplever dÀrför inte vÀrlden sÄ som den Àr, utan som den vÀxer fram genom anvÀndandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen Àr att, utifrÄn barns och ungas perspektiv, titta nÀrmare pÄ hur olika leksaker kan anvÀndas som verktyg för meningsskapande.
Tolkning av prestationsprisklausuler vid företagsförvÀrv
ResuméFörvÀrv av företag aktualiserar en rad olika problem. En vanligt förekommande problematik Àr prisbildning och riskfördelning. Ett verktyg som kan anvÀndas för att överkomma olika prisuppfattningar och fördela risker mellan parterna Àr prestationsprisklausulen. Denna uppsats avser att undersöka hur en klausul dÀr parterna valt att föra köpeskillingen beroende av framtida prestationer skall tolkas.Uppsatsen Àr ett resultat av en kÀll- och litteraturstudie enligt traditionell rÀttsdogmatisk metod. UtifrÄn en summarisk redogörelse av transaktionsprocessen samt prestationsprisets lydelse och motiv hanterar uppsatsen tre huvudomrÄden: Tolkningsunderlag, Tolkning av prestationsprisklausuler och Utfyllning av prestationsprisklausuler.
Byggnadsfunktionen i nybyggda djurstallar
Syftet med denna undersökning har varit att sammanstÀlla och utvÀrdera information vad gÀller uppförandet av ett antal lantbruksbyggnader. MÄlsÀttningen var att kunna presentera ett faktaunderlag som hjÀlpmedel för berörda parter i kommande byggverksamhet. I examensarbetet undersöktes tre huvudpunkter, ?tidsÄtgÄng för byggprocessen?, ?den fÀrdiga stallbyggnadens form och funktion? samt en kostnadsuppföljning av bygget. Informationen samlades in genom att ett antal lantbrukare fick besvara nÄgra förutbestÀmda frÄgor inom dessa omrÄden som sedan sammanstÀlldes.
How to make car-addicts become proud cyclists
Trots att vetskapen om klimatförÀndringar Àr utbredd bland mÀnniskor, verkar
individer sÀllan fundera över att deras egna handlingar bidrar till klimatförÀndringar
nÀr de vÀljer hur de ska transportera sig, detta mÀrks štydligt nÀr det kommer till det
utbredda anvÀndandet av bil.
För att minska andelen ?onödig? bilism drivs arbeten, inom Malmö stad, med
fokus pÄ information, kommunikation och kampanjer som Àmnar öka andelen gÄng-,
cykel- och kollektivtrafikresenÀrer. Detta arbete kan sammanfattas med ett ord:
beteendepÄverkan. MÄlet med beteendeförÀndringar Àr en del i arbetet mot att göra
Malmö till en mer attraktiv och hÄllbar stad.
Fri att tycka men maktlös att förÀndra: En studie av blogginlÀgg och identitetskapande runt paradoxen fri subjektivitet och maktlöshet.
Grundtanken till denna uppsats bygger pÄ min erfarenhet av tvÄ motsatta förestÀllningar i det svenska samhÀllet. Dels en generell bild av individen som sjÀlvskapande, fri och subjektiv. En förestÀllning som, tillsammans med medvetenheten att vÄr livsstil och vÄrt samhÀlles vÀlstÄnd Àr pÄ bekostnad av ohÄllbarhet och orÀttvisa i vÀrlden, ocksÄ medför ett krav pÄ individens engagemang och ansvarstagande. För den sjÀlvskapande, fria individen Àr den egna handlingen vital i skapandet av personlig identitet, dÄ den förvÀntas vara ett resultat av den fria viljan. JÀmsides, i samma individs sjÀlvbild, uppfattar jag ett motsatt antagande att individens handling nÀstan Àr betydelselös satt i förhÄllande till vad som behövs förÀndras för att uppnÄ större global hÄllbarhet och rÀttvisa.