Bakgrund: Mellan 20-30 procent av befolkningen har symptomfria diskbrÄck och ungefÀr 2 procent lider av symtomgivande diskbrÄck. DiskbrÄck Àr vanligast mellan 40 och 50 Ärs Älder. I lÀndryggen Àr diskbrÄck tre gÄnger vanligare hos mÀn Àn kvinnor. Syfte: Att med hjÀlp av en litteraturstudie kritiskt granska den vetenskapliga litteraturen avseende sjukgymnastiska interventioner och signifikanta förÀndringar vid lumbalt diskbrÄck. Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Ahmed och Cinahl frÄn de senaste 10 Ären.

MÄnga elever anser att SO-Àmnena Àr trista och jobbiga. Som blivande SO-lÀrare kÀnns detta faktum inte bra och mina tankar gÄr direkt till att det mÄste gÄ att göras nÄgot Ät. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sÀtt att höja intresset. Lokalhistoria Àr inte bara ett sÀtt att lÀsa historia utan det finns förutsÀttningar att integrera alla skolans Àmnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nÀra eleven och möjligheter finns att pÄ ett sÀtt vÀva in praktiska studier.

Det senaste decenniet har konkurrensen företag emellan ökat. OmvÀrldsfaktorer sÄ som informationsteknologi och en globaliserad ekonomi har inverkat pÄ företagens villkor och förutsÀttningar. Personalen har dÀrmed blivit en stark konkurrensfaktor. Syftet med denna studie var att fÄ en större förstÄelse för vad som kÀnnetecknar en god arbetsplats utifrÄn ett chefsperspektiv. Detta har undersökts induktivt och kvalitativt i form av sex intervjuer vilka sedan analyserats tematiskt.

Bakgrund: Övervikt och fetma har ökat i vĂ€rlden de senaste Ă„ren. För att behandla dessa tillstĂ„nd finns idag endast ett godkĂ€nt lĂ€kemedel och det Ă€r orlistat. Liraglutid, som Ă€r en lĂ„ngverkande GLP-1 analog, kanske kan vara ett alternativ till orlistat. Idag Ă€r Liraglutid ett lĂ€kemedel som anvĂ€nds som tillĂ€ggsterapi vid behandling av diabetes mellitus typ 2 (DM2). Flera studier visar att Liraglutid har en viktminskande effekt som troligtvis beror pĂ„ en kombination av effekter.

Denna uppsats handlar om hur organisationen/systemet och samarbetet mellan gymnasiesĂ€rskolan, arbetsförmedlingen och kommunen ser ut nĂ€r det gĂ€ller att förbereda eleverna inför arbetslivet. Jag har valt att jĂ€mföra Stockholm, som arbetar traditionellt gentemot arbetsförmedlingen i Göteborg som arbetar via ett EU-projekt och Östersunds arbetsmodell som arbetar via en kommunal daglig verksamhet. Syftet med studien Ă€r att finna nĂ„gra möjliga orsaker till varför 50% av gymnasiesĂ€rskoleeleverna gĂ„r direkt över till daglig verksamhet och pension inom sin hemkommun och inte till den öppna arbetsmarknaden med lönebidrag enligt Föreningen Utvecklingsstörda Barn och ungdomar (FUB) undersökning 1998. Studien Ă€r gjord i form av en explorativ undersökning i ett försök att generera frĂ„gestĂ€llningar och formuleringar av hypoteser för att dessa sedan skall kunna ligga till grund för senare mer ingĂ„ende undersökningar. Uppsatsen bygger pĂ„ litteratur, undersökningar, tidigare forskning och olika utredningar och betĂ€nkanden som omfattar Ă€mnet arbete för personer med utvecklingsstörning samt en egen undersökning.

Bakgrund Cancer?verlevare st?r inf?r nya utmaningar efter behandling, varav fysisk sm?rta, tr?tthet och emotionell p?verkan i det dagliga livet ?r vanligt f?rekommande. Arbetsterapeuter spelar en viktig roll i rehabiliteringen genom att hj?lpa ?verlevarna att ?terg? till vardagslivet och hantera utmaningarna som kan uppst?. Genom Model Of Human Occupation (MOHO) kan arbetsterapeuter skapa personcentrerade interventioner f?r att st?dja cancer?verlevares v?lbefinnande.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag nÄgon form av informationssystem. För att effektivisera, förÀndra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjÀlpmedel. TyvÀrr innebÀr detta Àven att ett antal problem kan uppstÄ. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbÀttra anvÀndaracceptansen.

Hur upplever före detta intagna i kriminalvÄrdsanstalt vikten av studier i anstalt för deras Äteranpassning i samhÀllet? För att försöka besvara denna frÄgestÀllning har vi i vÄr studie sammanstÀllt datamaterial ifrÄn en kvantitativ studie. Syftet med studien Àr att utifrÄn ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda nyttan av studier hos före detta intagna i kriminalvÄrdsanstalt. Underliggande frÄgestÀllningar Àr:Vad Àr den upplevda betydelsen av studier för Äterfall i brottslighet?Vad Àr den upplevda betydelsen av studier för anstÀllning efter frigivning ifrÄn anstalt?En deskriptiv analys uppvisar att respondenterna i vÄr studie i hög majoritet upplever att vare sig sysselsÀttningen i sig i anstalt eller studier i anstalt har betydelse för möjligheten att erhÄlla anstÀllning eller för att Äteranpassas efter frigivning ifrÄn anstalt.

Musiker Ă€r i stor omfattning drabbade av spelrelaterade muskuloskeletala besvĂ€r (PRMD). Bland musikerna Ă€r strĂ„kmusiker, dĂ€ribland violinister och violaster, sĂ€rskilt drabbade. Violinister och violasters rörelser under musicerande involverar bland annat asymmetrisk hĂ„llning och höga krav pĂ„ precision i rörelserna. Det Ă€r vĂ€l kĂ€nt att smĂ€rta kan pĂ„verka och förĂ€ndra rörelsekontrollen. Ökade kunskaper om rörelsemönster vid musicerande och eventuella avvikelser vid smĂ€rttillstĂ„nd kan ha betydelse för prevention och rehabilitering av PRMD.

Ankyloserande spondylit Àr en systematisk, inflammatorisk och kronisk sjukdom med ett progressivt förlopp. Typiska symptom Àr inflammatorisk ryggsmÀrta, morgonstelhet, perifera artriter, entesiter och extraartikulÀra symptom. Sjukgymnastik Àr en viktig del av behandlingen och bestÄr till stor del av trÀning. Syftet med denna studie var att undersöka effekterna av sjukgymnastiska behandlingsmetoder som finns dokumenterade vid Ankyloserande spondylit samt att undersöka vilken evidens som finns för dessa. Studien gjordes som en litteraturstudie och sökningar skedde i databaserna PubMed, Cinahl med fulltext, AMED och PEDro.

De senaste Ärens kraftiga prissvÀngningar pÄ mjölk i Europa har lett till en ökad osÀkerhet för mÄnga mjölkproducenter. I andra lÀnder finns det verktyg för att hantera en ökad prisrisk vilket saknas i Sverige. En statlig konkurrenskraftutredning har tidigare konstaterat att avsaknaden av prissÀkringsinstrument inom animaliesektorn Àr problematisk. Tidigare studier visar att det finns ett intresse hos svenska mjölkproducenter att kunna prissÀkra mjölk. DÀremot saknas studier som undersöker vilka faktorer som pÄverkar svenska mjölkproducenters intention att prissÀkra.

Det gÄr att lÀsa om rehabilitering i trÀdgÄrdsmiljö i dagstidningar, facktidningar och magasin. Arbetsterapeuter anvÀnder aktivitet för att utveckla, bibehÄlla och förbÀttra funktionsförmÄga. Syftet var att beskriva de förÀndringar i mÀnniskors vardag som aktivitet i trÀdgÄrd möjliggör - effekt och upplevelse.PÄ ett systematiskt sÀtt söktes studier i databaserna Amed, Cinahl, OvidMedline och PsycInfo. Tio studier valdes. Analys gjordes i tvÄ delar med hjÀlp av frÄgestÀllningar och teorier den ena för att beskriva behandling och effekt och den andra för att beskriva deltagarnas upplevelse av aktivitet i trÀdgÄrd.

VÄrt syfte har varit att synliggöra HBTQ-personers subjektiva upplevelser av bemötande frÄn familj, vÀnner och inom skola och/eller arbetsliv. För att besvara syftet samt frÄgestÀllningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyra personer som Àr uttalat HBTQ. Datamaterialet som inkom analyserades sedan utifrÄn tidigare forskning samt vÄra valda teorier som var socialkonstruktivistisk teori och kritisk teori. Resultaten visar att heteronormen inverkar pÄ samtliga nivÄer och Àven pÄ bemötande av HBTQ-personer. FrÄn familj och slÀkt har vÄra intervjupersoner till mestadels blivit positivt bemötta, men det finns situationer dÄ de har valt att inte vara öppna med sin sexuella lÀggning.

Bakgrund: Utsatta grupper som saknar studier eller arbete riskerar att permanenta sin situation i utanförskap. MÄnga i dessa grupper Àr i behov av sÀrskilt stöd och hjÀlp frÄn samhÀllet. ArbetsmarknadsÄtgÀrden AmÄ (fingerat namn) har en sÄdan uppgift. AmÄs syfte Àr att stödja individer i behov av samverkande rehabiliteringsinsatser och att underlÀtta möjligheterna för individer att nÄ egen försörjning.Syfte: Att belysa upplevelser kring stödet som framgÄngsfaktor i AmÄ som bidragit till arbete/studier.Metod: En intervjustudie med fem respondenter som lyckades komma ut i arbete eller studier efter avslutat tid i AmÄ. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund:UtifrÄn aspekten att det Àr en hÄrd arbetsmarknad och uppfattningen om att behöva ha en utbildning som en vÀg in pÄ arbetsmarknaden vill vi undersöka vilken instÀllning studenter har till sina studier.Syfte:VÄrt syfte Àr att undersöka studenters instÀllning till studier samt undersöka om aspekter som extraarbete, utbildningsprogrammets storlek samt kontakten med studiekamrater, förelÀsare och feedback frÄn examinatorer kan pÄverka studenternas instÀllning.Metod:UtifrÄn en kvantitativ metod har vi genomfört en enkÀtundersökning.Resultat:Det som framkom i vÄr studie nÀr vi analyserade studenterna i allmÀnhet var att de mest framtrÀdande anledningarna till att studera var för att utöka sin kunskap, uppnÄ ett specifikt yrke och för att förbÀttra sina möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Det som var minst framtrÀdande var att man studerade för att trÀffa nya vÀnner samt att ett aktivt studentliv var viktigare Àn studierna. Resultatet pÄvisar ocksÄ att de yngre studenterna var mer benÀgna att studera för att utöka sin kunskap. Dem yngre var dessutom mer benÀgna till att studera för att trÀffa nya vÀnner, de ansÄg Àven i högre utstrÀckning Àn de Àldre studenterna att ett aktivt studentliv var viktigare Àn studierna. Den största skillnaden i kön var att kvinnorna var mer benÀgna att studera för att uppnÄ ett specifikt yrke Àn vad mÀnnen var..