Social kompetens Àr ett relativt modernt uttryck som allt oftare förekommer i olika sammanhang i arbetslivet. Den offentliga sektorn har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste 20- 30 Ären, och detta har bidragit till att arbetssökande nu bedöms pÄ ett annat sÀtt av arbetsgivare. Numera Àr det mycket vanligare att en arbetssökande vÀrderas mer efter sina personliga egenskaper Àn sina formella kvalifikationer. Studiens syfte Àr att undersöka samt ge exempel pÄ hur förÀndringen inom den offentliga sektorn under de senaste decennierna har pÄverkat rekryteringsprocessen samt vilken roll social kompetens spelar i dagens rekryteringsförfarande inom statliga myndigheter. Undersökningens ambition Àr att till viss del öka förstÄelsen för ett av samhÀllsforskare redan identifierat problem, och kanske Àven synliggöra nÄgra av de möjliga ?dolda? funktioner som begreppet i praktiken skulle kunna fylla.

Kaninen Àr ett husdjur vars popularitet ökar men kunskapen om hur kaninen ska smÀrtlindras samt smÀrtbedömas Àr begrÀnsad. I det hÀr arbetet har fokus lagts pÄ substanser vars administrationsvÀg medför att Àgarna kan medicinera sjÀlva sÄ att kaninen kan fÄ ÄterhÀmta sig i sin hemmiljö. Aktuella administrationsvÀgar Àr peroralt, transdermalt och rektalt. Den substans som verkar mest lovande i de studier som granskats Àr fentanylcitrat som kan administreras transdermalt via plÄster.SvÄrigheten att bedöma om kaninen kÀnner smÀrta bidrar till att den inte smÀrtlindras i samma utstrÀckning som större sÀllskapsdjur vilket Àr ett djurskyddsproblem. Dessutom leder det till att det Àr svÄrare att utforma smÀrtstudier dÀr rÀttvisande resultat kan fÄs.Det finns inga studier som Àr inriktade pÄ smÀrtlindring av kanin som sÀllskapsdjur.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka om det fanns skillnader i anstÀllningsbarheten beroende pÄ arbetssökandes kön och etnicitet. I experimentet deltog 78 studenter vid VÀxjö Universitet som lÀser pÄ programmet för Personal och Arbetsliv. Genom randomisering till fyra villkor fick respondenterna utifrÄn ett rekryterarperspektiv bedöma en arbetssökandes anstÀllningsbarhet genom att lÀsa en personbeskrivning av den arbetssökande, samt svara pÄ tillhörande frÄgor. Personbeskrivningarna var identiskt utformade förutom att namnen skiljde beroende pÄ kön och etnicitet. De fyra villkoren bestod av en man frÄn Balkan, en kvinna frÄn Balkan, en svensk man och en svensk kvinna.

Bakgrunden till studien hÀrrör i att mÀnniskan förÀndras mot bakgrund av sociala sammanhang, exempelvis i form av fritidsintressen, familj och vÀnner, som hon Àr en del av eller tar del av. UtgÄngspunkten har i det hÀr fallet varit att undersöka hur den personliga utvecklingen kan pÄverkas av en tids studier pÄ högre nivÄ. SÄledes syftar undersökningen till att utforska om det, utifrÄn studentens motivation, finns nÄgon relation mellan vÀgen till sjÀlvförverkligande och högre studier. Undersökningsmaterialet innefattar empiriska data i form av intervjuer med studenter frÄn skilda utbildningsinstitutioner vid Karlstad universitet som har minst 80 poÀng, varav 60 poÀng i ett Àmne. Intervjuerna behandlar frÄgor som berör studentens förhÄllande till familj, vÀnner, fritid och studiesituation.

Syfte: Att sammanstÀlla vilken forskning det finns kring relationen mellan fysiskt aktivitet och insulindoser samt blodsockervÀrden hos personer med diabetes typ 1.Metod: Litteraturstudie. En artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Sökningen resulterade i 17 studier. Efter granskning och analys av studierna synliggjordes tvÄ kategorier som redovisas i resultatet.Resultat: Flera studier kom fram till att fysisk aktivitet sÀnker blodsockervÀrdena hos personer med diabetes typ 1. En studie belyste att fysisk aktivitet mÄste pÄgÄ regelbundet för att resultat skall ses pÄ lÄng sikt.

Triggerpunkter beskrivs ofta som ömma knölar i muskulaturen som kan producera smÀrta spontant (aktiva) eller vid provokation (latenta). BesvÀr frÄn triggerpunkter Àr vanligare Àn mÄnga tror och sÄledes nÄgot som ofta förbises. Det finns mÄnga sÀtt för fysioterapeuter att behandla triggerpunkter. TvÄ av de vanligaste ibland svenska fysioterapeuter Àr mekaniskt tryck och töjning. Tidigare examensarbeten har begrÀnsat sig till behandling av triggerpunkter kring columna trots att de förekommer i extremiteter.

Antal individer som söker sig till vidareutbildning pÄ akademisk nivÄ har ökat under den senaste finanskrisen. Studier pÄ landets lÀrosÀten Àr oftast en mÄngÄrig process och krÀver bÄde motivation och tro pÄ egen förmÄga. Deltagarna i denna studie kommer frÄn olika högskolor och studieinriktningar och har i mÄnga fall lÀmnat en trygg inkomstkÀlla i valet att vidareutbilda sig. För att undersöka betydelsen av en individs arbetslivserfarenhets i valet av utbildning anvÀndes mÀtinstrumentet AMS för att mÀta motivation och GSE för att mÀta grad av self-efficacy. Resultatet visade att det föreligger en statistisk signifikant skillnad pÄ arbetslivserfarenhet och grad av self-efficacy samt att individer som saknar arbetslivserfarenhet upplever mer amotivation gentemot sina studier.

Handen har en vÀldigt stor betydelse i mÀnniskans liv. Med handen utför vi mÄnga olika slags viktiga sysslor. Vi Àter, duschar och klÀr pÄ oss med hjÀlp av handen. Vi skriver, sportar och utför arbete med handen. Vi hÀlsar pÄ andra och kramar de som stÄr oss nÀra med hjÀlp av handen.

Bakgrund: Sverige stÄr inför stora förÀndringar i arbetslivet i allmÀnhet och i sjukvÄrden i synnerhet. Detta med hÀnsyn till stora pensionsavgÄngar de nÀrmaste Ären som innebÀr att allt fÀrre skall försörja allt fler och en Äldersstruktur som i ökad utstrÀckning kommer att efterfrÄga sjukvÄrd i större omfattning. Med detta för ögonen stÄr vi inför utmaningar inom arbetslivsforskningen för att hitta faktorer till hÄllbar arbetsförmÄga högt upp i Ären.Syfte: Denna pilotstudie har haft som syfte att inventera attityder och upplevda förutsÀttningar hos sjukhusanstÀllda lÀkare och undersköterskor och deras arbetsgivare, som skulle kunna möjliggöra en hÄllbar arbetsförmÄga hos Àldre arbetstagare. Undersökt grupp och metod: Strategiskt valdes 14 representanter Àldre Àn 50 Är frÄn arbetsgivarsidan (n=6) och arbetstagarsidan (n=8), mÀn (n=6) och kvinnor (n=8) samt frÄn grupperna undersköterskor (n=4) och lÀkare (n=4). FrÄn arbetsgivarsidan ingick bÄde verksamhetschef (n=2), avdelningschef (n=2) och sjukhusledningen (n=2).

Slutsatsen i vÄr studie Àr att syftena för inhyrning av personal Àr likvÀrdiga mot tidigare studier som utförts. Vi har i studien klargjort att flexibilitet Àr fortfarande ett centralt syfte att hyra personal istÀllet för att anstÀlla. Vi konstaterar Àven att motivet ?undvika LAS? inte Àr ett vanligt syfte att hyra personal, Àven fast undvikandet av LAS Àr en omdiskuterad faktor i den teoretiska referensramen. Tidigare studier visar att den största anledningen till att hyra personal frÄn ett bemanningsföretag, Àr som ett alternativ för vikariat.

Bakgrund: Delaktighet i samhÀllet Àr avgörande för den psykiska hÀlsan och Àr viktigt utifrÄn sÄvÀl ett individuellt som ett samhÀlleligt perspektiv. Tidigare studier har undersökt delaktighet i relation till funktionsnedsatta personer, och denna studie fördjupar och utreder frÄgan vidare. MÄlet med undersökningen, utförd i Göteborg, Àr att studera frÄgor som rör delaktighet i samhÀllet enligt de funktionsnedsattas egna upplevelser och erfarenheter.Metod: Kvalitativ metod har anvÀnts för att undersöka hur tjugo funktionsnedsatta personer tÀnker och resonerar kring sin egen delaktighet i samhÀllet. Detta gjordes genom semistrukturerade personliga intervjuer. Resultat: UtifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv ses funktionshindret som en orsak av de hindrande faktorer som den funktionsnedsatta möter ute i samhÀllet.

Det Àr inte ovanligt att massmedia rapporterar om hur anvÀndningen av sociala medier orsakar negativa följder. Detta vÀckte vÄrt intresse och utifrÄn perspektivet sociala medier, valde vi dÀrför att undersöka var grÀnserna gÄr mellan det offentliga, det privata och arbetslivet. Initialt behandlas frÄgan om vad som anses tillhöra det privata respektive det offentliga, vilket Ätföljs av frÄgorna om var arbetslivet befinner sig i relation till dessa och vad som kontrollerar dessa grÀnser. För att kunna undersöka, analysera och diskutera dessa frÄgor har vi genomfört en intervjustudie. Resultaten tyder pÄ att grÀnserna Àr svÄrdefinierbara och att de Àr individuellt förankrade.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

This qualitative study treats the construction and maintenance of balance between work and private life and how flexibility in the workplace is perceived. The study was conducted using semi-structured interviews and these have been conducted in five large companies around Gothenburg. The analysis and results are based on the phenomenographic method approach and the final results were four themes: Balance, Flexibility, Combining family and work and lifelong learning with related subcategories. The result shows that the construction and maintenance of balance between work and personal life is something that is tied to the indi-viduals and the current situation in life. Two of the most common strategies to maintain a dis-tinction proved to be planning as well as other activities, in order to move the focus away from the work.

Syftet med litteratur studien var att beskriva vilka studier som har gjorts med fokus pÄ ?grön omsorg? /utemiljö i vÄrden av personer med demens, samt att beskriva personalens upplevelse av dessa omvÄrdnadsÄtgÀrder och eventuella effekter pÄ de boende. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Chinal, och resulterade i nio inkluderade studier. Resultatet visade att flertalet av studierna hade som syfte att studera utemiljö och boendes vÀlbefinnande och beteende. Sex studier hade en icke-experimentell design, tvÄ studier hade en kvasiexperimentell design och en studie var uppdelad i tvÄ delar varav den ena delen hade en icke-experimentell design och den andra delen hade en kvasiexperimentell design.