Vid fastighetsköp så förekommer det att en säljare lämnar preciserade uppgifter om fastigheten, utan att han fördenskull uttryckligen garanterar något eller uttryckligen åtar sig ansvar för att uppgifterna är riktiga, det är dessa uppgifter som benämns enuntiationer. Uppgifterna bör generellt sett vara ägnade att inge tillit, och utöver tillitskravet så ställs kravet att uppgiften har gett köparen i det konkreta fallet anledning att utgå från att fastigheten har en viss positiv eller saknar en viss dålig egenskap som säljaren har uppgett. Enuntiationen skall även ha föranlett köparen att ingå avtalet på de överenskomna villkoren. Köparen skall även ha varit i god tro, har köparen varit skeptisk mot enuntiationen så bör han inte kunna göra gällande att uppgiften är felaktig. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på innebörden av begreppet enuntiation, vidare att se vilken rättslig betydelse enuntiationer får vid köp av fastighet, samt om enuntiationer är att jämställa med utfästelser..

I den här rapporten undersöks en kommuns, en skolas, sex klasslärares och en specialpedagogs uppfattning om mobbning, samt om hur mobbning ska upptäckas, stoppas och förebyggas. Skriftliga handlingsplaner och intervjuer med lärare analyseras i relation till mobbningslitteraturen. Den undersökta skolans kommun uttalar en tydlig ambitionsnivå. Hur ambitionen förverkligas, förtydligas i skolans handlingsplaner. Intervjuer med lärarna visar att handlingsplanerna förverkligas i praktiken..

Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever ämnet matematik, vilket återspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar även att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lär och tänker när de löser matematiska problem och attlärare inte alltidtar hänsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans årskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tänka högt och blev videofilmade.

Syftet med studien är att utforska hur hem- och konsumentkunskapsundervisning bedrivs samt hur bedömning sker på två svenska skolor i Thailand och på Sofia Distans. Vilket går att utläsa från frågeställningarna: Hur bedrivs distansundervisning inom hem- och konsument-kunskap? Hur bedrivs hem- och konsumentkunskapsundervisning på plats på de svenska sko-lorna i Thailand? Hur sker bedömningen inom hem- och konsumentkunskap på plats på de svenska skolorna i Thailand och via distansundervisning? Och hur behandlas det centrala in-nehållet i undervisningen? Forskningsmetoden utgjordes av intervjuer som utfördes med en utarbetad intervjuguide för att besvara frågorna. Intervjuerna utfördes med två rektorer och två pedagoger på tre skolor.Resultatet i studien visar att Sofia Distans som är godkända av Skolverket jobbar med bedöm-ning samt betyg utifrån läroplanen. Undervisningen sker via distans och eleverna måste ta ett stort eget ansvar för sin utbildning och för kontakt med pedagogen.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan matematikuppgifters utformning och elevernas förmåga att lösa dem. Detta undersöks i årskurs 3. För att undersöka dessa samband har elever i årskurs 3 fått lösa ett antal uppgifter på ett test. Uppgifterna kommer ursprungligen från nyare läromedel och är sedan omformulerade för att testa sambandet mellan uppgifternas utformning och elevernas förmåga att lösa dem. Det har även undersökts hur pojkar, flickor, elever som är starka och medelstarka i matematik påverkas av uppgifters utformning och vad som fungerar som stöd i textuppgifter i matematik.Undersökningen visar att signalord inte har någon betydelse för eleverna som gjort testen som helhet, oavsett kognitiv nivå.

Digital teknik och media har kommit att bli en del av samha?llet vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar na?r det ga?ller digital teknik, dock a?r det fa? skolor som lyckats integrera tekniken med la?randet pa? ett bra sa?tt. Samtidigt a?r den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag.

Studien handlar om algebra i läroböcker för dagens gymnasieskola. Studien vill också ge förståelse för vilka av ländernas läroböcker som stämmer överens med dagens forskning för att lära skoleleverna att lättare förstå algebran. Uppsatsen finner många skillnader mellan Irans och Sveriges läroböcker genom att studera algebran i dessa läroböcker. De största skillnaderna är att Sverige har ett styrdokument för matematikkurserna men Iran har inte sådana dokument. Ett viktigt delmoment i svenska läroböcker i jämförelse med Irans läroböcker ligger i första hand på användningen av miniräknare och grafräknare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever klarar att lösa problem som inte kan lösas rutinmässigt och där de inte har tillgång till hjälpmedel. Dessutom vill jag undersöka hur elevens betyg och antal matematikkurser eleven har läst påverkar resultatet. För att få svar på detta lät jag eleverna i två klasser ifrån det naturvetenskapliga programmet, en ifrån årskurs ett och en ifrån årskurs tre, svara på ett frågeformulär bestående av uppgifter som inte går att lösa rutinmässigt.Resultatet visar på att eleverna i årskurs tre klarade testet poängmässigt klart bättre än vad eleverna i årskurs ett gjorde och i båda klasserna visade elever med höga betyg ett bättre resultat än elever med lägre betyg. Det mest överraskande var att båda klasserna trots höga matematikbetyg visade på vissa brister i taluppfattning..

Syftet med studien är att utforska hur hem- och konsumentkunskapsundervisning bedrivs samt hur bedömning sker på två svenska skolor i Thailand och på Sofia Distans. Vilket går att utläsa från frågeställningarna: Hur bedrivs distansundervisning inom hem- och konsument-kunskap? Hur bedrivs hem- och konsumentkunskapsundervisning på plats på de svenska sko-lorna i Thailand? Hur sker bedömningen inom hem- och konsumentkunskap på plats på de svenska skolorna i Thailand och via distansundervisning? Och hur behandlas det centrala in-nehållet i undervisningen? Forskningsmetoden utgjordes av intervjuer som utfördes med en utarbetad intervjuguide för att besvara frågorna. Intervjuerna utfördes med två rektorer och två pedagoger på tre skolor.Resultatet i studien visar att Sofia Distans som är godkända av Skolverket jobbar med bedöm-ning samt betyg utifrån läroplanen. Undervisningen sker via distans och eleverna måste ta ett stort eget ansvar för sin utbildning och för kontakt med pedagogen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om och hur elever uppfattar begreppen omkretsoch area. Då vi båda studerar till matematiklärare anser vi att detta arbete kan stärka oss i vårlärarroll samt utveckla oss inom arbetsområdet geometri.Vi började med att göra en diagnos med ca 40 elever. Genom att djupintervjua tre av elevernafick vi en bättre förståelse för varför eleverna svarade som de gjorde på diagnosen.Genom att göra en läromedelsgranskning av de aktuella läroböckerna ville vi se om dessa kanspela roll när det gäller elevernas kunskap inom detta område.Resultatet visar att de flesta eleverna klarade att räkna uppgifter inom området omkrets ellerarea och använda sig av dessa begrepp när uppgiften var ?given?, på så sätt att eleverna får vetavad som ska räknas ut (area eller omkrets). Problemen dyker upp när eleverna får svårareuppgifter som är konstruerade på ett sådant sätt att de inte får en given metod att lösa uppgiften,det vill säga när det är oklart hur eleverna ska angripa uppgiften..

I denna rapport görs en kostnadsjämförelse mellan två olika ytterväggars fasader. Den ena väggen är en träyttervägg med träfasad, och den andra väggen är en betongyttervägg med betongfasad. Båda fasaderna är ytbehandlade med akrylatfärg. Väggarna antas placerade på ett småhus i Huddinge kommun, söder om Stockholm. Detta hus antas ligga i ett skyddat läge, därför kan klimatpåverkan antas vara normal.

AbstraktSyftet med denna studie är att undersöka hur några elever, efter avslutade studier på Estetiska Programmet Bild och formgivning, ser på att ha arbetat med skriftlig reflektion i samband med konstnärlig gestaltning. Uppsatsen har sin utgångspunkt i begreppet reflektion samt hur reflektion kan relateras till upplevelsen av lärande och därmed indirekt också till en känsla av mening för eleven.Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra av mina före detta elever. Intervjuerna inleddes med att de fick läsa en skriftlig reflektion de själva gjort efter en gestaltningsuppgift i Form under åk 2.  Målet med samtalen var att producera kunskap om elevers uppfattningar om denna arbetsform på Estetiska programmet Bild och Formgivning.Intervjuerna analyseras med utgångspunkt i Jerome Bruners syn på utbildning och skola, formulerade i ett antal teser i boken Kulturens väv. Bruners perspektiv är det psykokulturella.

I min studie har jag valt att undersöka elevers förståelse och svårigheter om talomvandling mellan olika former (bråk, decimal och procent). Syftet med detta arbete är att ta reda på elevernas förståelse för och svårigheter med att omvandla tal mellan bråkform, decimalform och procentform. Dessutom ville jag ta reda på om det skiljer i svårighet mellan benämnda uppgifter och rutinuppgifter när det gäller talomvandling. Med rutinuppgifter avser jag uppgifter utan text. Rutinuppgifternas syfte är att utveckla procedurförmåga medan de benämnda uppgifterna också utvecklar problemlösningsförmåga.

Syfte och frågeställningSyfte med vår studie är att ta reda på hur lärare upplever sin arbetsmiljö. Studien utgår ifrån följande frågeställningar:Hur upplever lärare sin arbetsmiljö? Hur påverkar arbetsmiljön lärarna i deras profession?Känner lärare en meningsfullhet med sitt yrke?MetodKvalitativa intervjuer med sex olika lärare gemomfördes enskilt. Lärarna arbetade på olika skolor. Ämnena som lärarna undervisade i var: Idrott och hälsa, svenska, samhällsorienterade ämnen och naturorienterande ämnen.

Syftet med detta arbete har varit att med avseende på kvaliteten i bedömningsprocessen beskriva och utvärdera ett exempel där läraren, istället för poäng, redovisar resultatet på skriftliga prov direkt mot kursens betygskriterier. Tolkningen av en elevs prestation leder då inte fram till en poängsumma, utan till vilket eller vilka kriterier läraren anser att eleven har uppfyllt. Syftet med detta redovisningssätt är att skapa prov som är mer naturligt kopplade till läroplanens kursmål och betygskriterier, för att kunna användas både vid en summativ och vid en formativ bedömning.En fallstudie genomfördes med två undervisningsgrupper som vid tidpunkten för studien läste gymnasiets A-kurs i matematik. Två prov granskades och fem elever intervjuades för att ge en bild av olika delar i bedömningsprocessen. Dessa delar diskuteras utifrån teoretiska modeller för validitet i bedömningar enligt Nyström (2004).Elevintervjuerna visar att de anser att bedömningssättet är tydligt och logiskt, men att de inte vet hur man tolkar betygskriterierna för att hitta strategier för sitt eget lärande.Slutsatser utifrån provgranskning och intervjuer är att bedömningssättet gör kopplingen mellan provresultat och betygsunderlag mer tydlig för eleverna samt mer naturlig för lärarens summativa bedömning av elevernas förmågor.