Uppsatsens syfte har varit att studera vilka ord och uttryck som kan vålla svårigheter för andraspråkselever i deras karaktärsämnen på Omvårdnadsprogrammet, samt hur lärare och elever ställer sig till dessa svårigheter. Metoden har varit en kombination av ordkunskapstest,intervjuer och klassrumsobservationer. Utifrån dessa kan utläsas att eleverna har störst svårigheter med mindre frekventa ord och att det inte alltid är helt enkelt att fastställa vilka ord som vållar svårigheter för andraspråkselever och varför. Svårigheten ligger förmodligen inte alltid enbart i ordet i sig utan kan även påverkas av hur förhandlingen av ords innebörd går till och hur mycket språkutvecklande interaktion som förekommer i klassrummet.Lärarna i studien fokuserar i sin undervisning i första hand på ämnesspecifika ord och lämnarövriga till svenskämnet. Eleverna anser att lärarna förklarar på ett stressat och otillräckligt sätt, och väljer därför att på egen hand finna ords betydelser.

Studiens problemområde handlar om konflikthantering och är en undersökning som behandlar hur sju lärare förhåller sig till fenomenet ute på fältet. Urval av ämnet konflikthantering valdes eftersom det ses en relevant för läraryrket, med anknytning till tidigare erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen och tomrummet i teoretiska kunskaper i hur lärare skall hantera konflikter i utbildningen. Syftet med studien är att ta reda på om det används några eventuella konfliktmodeller i skolan utifrån lärares uppfattningar och beskrivningar om hur de hanterar konflikter. Studiens tillvägagångssätt att samla material på är den kvalitativa ansatsen enkätundersökning. Fem grundskolor i Västra Götaland kontaktades genom email, lärarnas skriftliga svar kommer att diskuteras utifrån tidigare forskning.

I Sverige finns i dag två parallella sanktionssystem i mål om skatt. I taxeringsprocessen (inomförvaltningen) kan en skattskyldig som har lämnat en oriktig uppgift påföras ett skattetillägg.Om en oriktig uppgift bedöms som allvarlig kan den skattskyldige, förutom skattetillägget, bliföremål för en brottsutredning och åtalad av åklagare i allmän domstol. Det är olika rekvisitför åtal i allmän domstol och för påförande av skattetillägg. För att bli dömd enligt 2 § skattebrottslagenskall den åtalade ha haft uppsåt vid lämnandet av den oriktiga uppgiften, medanuppsåt inte är ett rekvisit för påförande av skattetillägg. Däremot kan en skattskyldig få befrielsefrån skattetillägg om den oriktiga uppgiften kan anses ursäktad.Skattebrott är vanligen svårutredda för åklagare och polis, dels på grund av de många transaktionerna,dels på grund av det stora skriftliga materialet.

Eriksson, Martin (2009). Lärande i mentorskap. En studie av lärandet i Malmö högskolas mentorsverksamhet Näktergalen. Martin Eriksson (2009). Learning in mentorship. A study of the learning in the mentoring programme Näktergalen at Malmö University. Varje år går ca 90 högskolestudenter igenom Malmö högskolas mentorsprogram Näktergalen.

Syftet med denna undersökning är att reda ut den syn på retorik som ligger bakom återinförandet av retorik i svenskämnet på gymnasiet. I och med gymnasiereformen Gy 2011 har nya kursplaner i svenska implementerats. Bland nyheterna finns bl.a. en fordran att eleverna skall lära sig den retoriska arbetsprocessen och använda den för att framföra intressanta och övertygande skriftliga och muntliga framställningar som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dessutom ska de elever som läser Svenska 3 kunna använda den retoriska arbetsprocessen som ett redskap för analys.

I diskussionen kring hur stater bör förhålla sig till varandra när främmande människor i andra stater utsätts för lidande av sin egen statsledning ställs ofta idéer om globala humanitära rättigheter, som utvecklats efter andra världskriget och förintelsen, emot normer om staters okränkbarhet och principen om att inte intervenera i andra staters interna verksamhet.Syftet med detta arbete är att undersöka i vilken utsträckning begreppet Responsibility to Prevent tillämpats i FN:s säkerhetsråds agerande under en samtida konfliktsituation, detta med bakgrund i utvecklingen av det nya tankesättet med global humanitär rätt som ett gemensamt internationellt ansvar. Arbetet behandlar teorierna solidarism, pluralism och realism.För att söka svaret på frågeställningarna används kvalitativ textanalys av skriftliga öppna källor. Insamlingen av empiriska data består av tryckt media, officiella dokument samt texter och artiklar tagna från internet.Resultatet från arbetet visar att Förenta Nationernas säkerhetsråd till viss del har agerat i enlighet med begreppet Responsibility to Prevent. Vidare redogör arbetet för att två inflytelserika, permanenta medlemmar i säkerhetsrådet har motiverat sitt ställningstagande utifrån olika synsätt på hur konflikten bör hanteras och att deras motiveringar påverkats av deras skilda synsätt på statssuveränitet och intervention.Undersökningen leder även fram till slutsatsen att vetorätten i säkerhetsrådet, under konflikten i Syrien 2011-2012, har begränsat utvecklingen och implementeringen av tankesättet att säkerheten för världens befolkning ska betraktas som ett gemensamt ansvar..

Att undersöka möjligheterna att åstadkomma elevdemokratisering genom ett elevråd utgör studiens syfte. Detta mot bakgrund av den svenska skolans värdegrund som lyfter fram elevernas inflytande över sin utbildning, samt deras rättigheter att bli hörda, att organisera sig och att påverka sin vardag. Det åligger läraren att och föra över demokratiska värderingar samt att fostra demokratiska medborgare, enligt styrdokumenten. Elevrådet vid en gymnasieskola i Halland utgör studieobjektet för undersökningen, som granskas genom de mötesprotokoll, informationsbroschyrer och affischer som producerats under dess första verksamhetsår. Metoden för materialinsamling och dess bearbetning har sin utgångspunkt i teorier som presenteras inom ramen för demokrati- och pedagogikforskning inom den svenska skolan.

Det psykiska hälsoläget har förbättrats totalt sett i befolkningen de senaste åren, men trots det är detfortfarande oroväckande många unga som upplever att de mår psykiskt dåligt. Ett fenomen som ökat under senare tid och som kopplats samman med psykisk ohälsa, är olika former av självskadehandlingar. Det har tidigare visats att andra typer av riskbeteenden sprids i populationer genom att individer influeras av varandra. Bakgrunden till den här studien var en tanke om att ökningen av självskadehandlingar kan vara ett resultat av en form av smittspridning snarare än enbart ett tecken på försämrad psykisk hälsa. Som primär kanal för spridningen av beteendet undersöktes Internet eftersom mycket av ungdomars sociala liv utspelar sig på den arenan.

Syftet med studien har varit att med hjälp av diskursanalys studera och kritiskt granska Skolverkets kartläggning och analys av insatser för att få in fler män i förskolan. I den offentliga debatten råder tvetydiga argument i frågan om mäns betydelse för förskolan och dess möjlighet till att öka jämställdheten på lång sikt. Framställningen av denna studie skulle man kunna tänka sig bygga på ett genusperspektiv där jämställdhetsfrågan står i centrum. Då män har huvudrollen i Skolverkets rapport valde jag att fördjupa mig i maskulinitetsforskningen som pekar ut begränsningar som könsrolls- och genusteorierna utgör. Mot denna bakgrundsbeskrivning ansåg jag att en kvalitativ diskursanalys blev ett givet teoretiskt angreppssätt då den oftast går i linje med det poststrukturalistiska perspektivet.

I modernt danskt språkbruk finns en tendens att välja icke-kongruerande form av perfektparticip istället för kongruerande i meningar som Væggene er malet och Naboerne er interesseret, så att man inte längre skiljer på verbalt och adjektiviskt perfektparticip i predikativ användning.Syftet med föreliggande undersökning var att ta reda på hur perfektparticip i predikativ användning uttalades respektive skrevs på danska, i en informantgrupp bestående av 10 informanter, varav 5 var kvinnor och 5 män. Metoden var att låta dessa informanter översätta en svensk text till danska, först muntligt och sedan skriftligt. Som komplement till min metod använde jag senare ytterligare två informanter till att lyssna på perfektparticipen i det inspelade materialet från undersökningen, för att de skulle uppge vilka former de hörde.Undersökningen visar att de manliga informanterna i större utsträckning än de kvinnliga informanterna valde den kongruerande formen av perfektparticip vid den muntliga undersökningen, trots att de inte själva var medvetna om detta. I de kvinnliga informanternas uttal var det ett uttal med [ð] som dominerade, och dessa informanter uppvisade en större medvetenhet om att både kongruerande och icke-kongruerande former av perfektparticip existerar i danska språket. I den skriftliga översättningen var det dock hos både de kvinnliga och de manliga informanterna den icke-kongruerande formen som valdes i störst utsträckning..

Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvändning hos vuxna avancerade inlärare av svenska som andraspråk ser ut jämfört med inlärare med svenska som modersmål; detta med avseende på både frekvens och variation.För att besvara mina två frågeställningar angående först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gått de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andraspråk B respektive Svenska B på Komvux. Uppsatserna är skrivna som en del i det nationella prov som inlärarna har deltagit i vid slutet av kursen.För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgått ifrån en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens språklära, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlärarna använder och sammanställa dem i jämförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jämföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlärare använder.Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvändningen mellan dessa två inlärargrupper men att skillnaderna inte är avsevärt stora. Jämfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero på att L2-uppsatserna i genomsnitt är längre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. Däremot har bisatserna i L2-texterna mindre variation.

Jag intresserar mig i stort för berättande av olika slag och vems berättande som får ta plats. En del berättelser omvärderar vår förståelse av världen, medan andra förstärker den förståelse och ordning som redan finns. Mediers bilder spelar en roll då de kan ses som förebilder som vi förhåller oss till när vi skapar våra åsikter och värderingar. I mitt examensarbete har jag undersökt serien Klass 9A som har visats på SVT under våren. Syftet med undersökningen är att få en fördjupad förståelse för vilka bilder av lärare som visas i media.

Uppsatsen behandlar förslaget från den socialistiska regeringen år 2005 om att införa en flygskatt på transporterade passagerare. Ämnet berördes mycket i media under våren 2006 och kom att skapa reaktioner från olika håll. Skatten är till för att minska antalet flygresenärer samt som ett incitament till att använda mer miljövänligare alternativ för att minska utsläpp från flyget. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka attityder och föreställningar som finns hos aktörer inom turismbranschen samt hos potentiella resenärer angående flygskatten? De frågeställningar som vi använder oss av är följande:· Vilka inställningar finns hos aktörer inom turismbranschen?· Vilka föreställningar och medvetenhet finns hos potentiella resenärer? Den metod vi använder oss av är att genom skriftliga frågor och personligt möte göra intervjuer med aktörer inom turismbranschen samt dela ut enkäter för att tillsammans med teori analysera och diskutera vår undersökning samt resultatet.

Begreppet vilseledning är inte någonting nytt. Historien är full av exempel på konflikter, fälttåg och slagdär vilseledning använts med stor framgång. Bakgrunden till denna uppsats är att författaren uppfattar attvilseledning som begrepp och metod trots detta tenderar att förbises i doktriner och utbildning riktad motoperativ nivå. Syftet med denna uppsats är studera genomslaget av vilseledning i svensk utbildning påhögre nivå.Det finns en mängd litteratur som diskuterar vilseledning. Ett problem är att det trots detta egentligen intefinns någon tidigare forskning eller studie i Sverige som direkt är inriktad mot den operativa nivån.

Bakgrund Den traditionella ekonomistyrningen har under senare år genomgått vissa förändringar med anledning av de finansiella måttens begränsningar. Att styra med hjälp av enbart dessa mått anses i den alltmer globala företagsvärlden ofta inte tillräckligt. Icke-finansiella mått med möjlighet till färsk omvärldsinformation har gjort entré för att underlätta implementering av företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgång i tjänsteföretag torde enligt vår mening bidra till att stor betydelse läggs vid icke-finansiella mätningar i denna företagstyp. Forskningsfråga Hur används icke-finansiella prestationsmått i tjänsteföretag? Syfte Att undersöka hur valda icke-finansiella mått används inom tjänsteföretags ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förändringar har genomförts? Vår mening är också att undersöka hur icke-finansiella mätresultat sprids samt hur de anställda deltar i mätprocesserna.