Syftet med denna studie är att undersöka om lärares skriftliga respons är formativ i svenskämnet och hur den formuleras i några klasser på en högstadieskola. Undersökningen har genomförts med utgångspunkt i en innehållsanalys av åtta responstexter från fem olika lärare. Analysen delades in i fyra kategorier: kommunikativt orienterade, texttypsorienterade, skolnormsorienterade och språknormsorienterade kommentarer. Resultatet visar att lärarna ger respons på sådant som hör till kommunikativt orienterade, texttypsorienterade och språknormsorienterade kommentarer. Utifrån detta kan man dra slutsatserna att lärarna i sin skriftliga respons har fokus på flera olika aspekter i sin skriftliga respons och denna anpassas efter elevtext och uppgift.

I föreliggande uppsats studeras hur elever i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 på gymnasiet bedriver skriftlig argumentation i nationella proven utifrån aspekterna logik, empiri och språkliga medel. Uppsatsen syfte är dels att få ökad kunskap om likheter och skillnad­er mellan eleverna i svenska och svenska som andraspråks skriftliga argument­a­­tion, dels vad som skiljer elevtexterna med betyget E (godkänt) och F (underkänt) utifrån nämnda aspekter.       Uppsatsens teoretiska utgångspunkter innefattar både hur logik, empiri och språkliga medel kan användas och bedömas i argumentation, och vilka skillnader i förutsättningar som skrivande i ett första- eller andraspråk kan innebära. Materialet består av tolv argumenterande elevtexter från den skriftliga delen i nationella proven i svenska 1 vårterminen 2012 och 2013. Texterna delas in i fyra grupper på basis av ämne och betyg, med tre texter i varje grupp. Det ger grupper med elever som har skrivit i svenska som andraspråk med betyg E (SVA-E) och F (SVA-F), samt svenska med betyg E (S-E) och F (S-F).

Genom att intervjua fem lärare från olika skolor, i syfte att ta reda på lärares tillvägagångssätt i bedömning och betygsättning kom vi fram till att lärare har liknande tillvägagångssätt gällande anteckningar under/efter lektioner, om det finns tid. För att sedan vid bedömning och betygsättning av eleverna använda dessa som underlag. Dels för att kunna använda som konkreta underlag/bevis för idrottslärarna och dels för elever/föräldrar om ett betyg skulle behöva motiveras. Däremot får våra intervjuade lärare in de olika momenten på olika sätt i undervisningen, och menar att det bland annat är tidsbrist och ekonomiska faktorer som avgör hur mycket tid olika moment får i undervisningen. Ju mindre tid olika moment får, desto mer avgörande blir de i den totala betygsättningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolelever upplever, känner och reagerar inför ett skriftligt prov, i detta fall ett nationellt diagnostiskt prov i matematik, nämligen Diamantdiagnosen. Jag vill också ta reda på om läraren har ett utvecklande syfte med provet eller om det bara används som bedömningsmaterial för elever i enlighet med Skolverkets riktlinjer för de diagnostiska proven.Tanken med min studie är att intervjun skall genomföras på ett kvalitativt sätt med eleverna och med deras lärare. Med hjälp av intervjun kommer jag förhoppningsvis att få svar på hur eleverna upplever diagnos- och provmomenten, detta sker genom att ställa öppna frågor och även ge eleverna chansen att kommunicera fritt kring frågeställningen.Jag utgick från definition av några centrala begrepp som t.ex. summativ bedömning, formativ bedömning och feedback. Jag gick också igenom vad forskningen har att säga om effekterna av prov och bedömning på t.ex.

Genom att intervjua fem lärare från olika skolor, i syfte att ta reda på lärares tillvägagångssätt i bedömning och betygsättning kom vi fram till att lärare har liknande tillvägagångssätt gällande anteckningar under/efter lektioner, om det finns tid. För att sedan vid bedömning och betygsättning av eleverna använda dessa som underlag. Dels för att kunna använda som konkreta underlag/bevis för idrottslärarna och dels för elever/föräldrar om ett betyg skulle behöva motiveras. Däremot får våra intervjuade lärare in de olika momenten på olika sätt i undervisningen, och menar att det bland annat är tidsbrist och ekonomiska faktorer som avgör hur mycket tid olika moment får i undervisningen. Ju mindre tid olika moment får, desto mer avgörande blir de i den totala betygsättningen.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning och efter vilka principer eleverna i skolår 9 indelar sina texter i stycken, och hur eleverna markerar nytt stycke. Vidare studeras om det föreligger några skillnader eller likheter i kön vid styckeindelning och styckemarkering. Även styckeindelningen i förhållande till textens betyg studeras.Materialet består av 24 berättande elevtexter från det nationella provet för svenska i skolår 9, vårterminen 2004. Vid analysen av elevtexterna undersöks hur många stycken texten består av, vilken styckemarkering eleven använder, och vilka dispositionsprinciper, teman, referensbindningar och konnektivbindningar som finns och hur de relaterar till styckeindelningen.Resultaten visar att det enbart finns en ostyckad text i min studie, och jämförelser med tidigare studier tyder på att eleverna generellt sett blivit bättre på styckeindelning. Antalet stycken i texterna varierar och kan relateras till textlängd.

I detta examensarbete undersöktes hur ett kemiprov inom området kemisk jämvikt utformades och bedömdes på en gymnasieskola i Mellansverige. De två lärarna som utformade och bedömde provet intervjuades och fick svara på frågor via e- mail. Både intervjudata och frågorna via e-mail kategoriserades med hjälp av Selgheds (2006) kategorier rörande synsätt på betygsystemet. Resultatet visade att lärarna har olika synsätt på både provets utformning och bedömning trots att dem tillsammans konstruerat både prov och facit. Lärarna täckte med detta prov flera av de kända missuppfattningar som den didaktiska forskningen funnit, även om det inte var på ett systematiskt sätt.

För att undersöka eventuella skillnader mellan vilka matematiska kompetenser som prövas på IB-programmet och svenska nationella program har en analys av matematikuppgifter från de olika programmen genomförts. På IB-programmet har uppgifter från final exam i mathematical studiesstandard level gjorts och från de svenska en analys av uppgifter från nationella prov i matematik B och C. Analysen har genomförts med hjälp av kompetensramverk framtaget av Palm et al. (2004). Med hjälp av kompetensramverket har nyckelord och uppgiftstyper för de olika kompetenserna tagits fram för att kategorisera in uppgifter till en kompetens som är kärnan i uppgiften.

Syftet med arbetet är att visa vilka fördelar respektive nackdelar ett heltäckande DNA-register skulle kunna innebära. Dagens lagstiftning innebär att DNA-prov får tas på alla som är skäligen misstänkta för brott, även om det inte är nödvändigt för utredningen av brottet. Lagändringen innebär dessutom att DNA-prov även skall få tas på personer som inte är skäligen misstänkta för brott om syftet är att underlätta identifiering vid utredning av ett brott som kan leda till fängelse. Ett heltäckande register skulle innebära att polisen inte skulle behöva ta DNA-prov av misstänkta utan direkt kunna jämföra spår från en brottsplats mot det heltäckande registret. Av det material som vi har tagit del av under arbetets gång har de som varit negativt inställda till ett heltäckande register förutspått att det skulle vara ett hot mot vår integritet genom att genetiska egenskaper lagras.

Den här studien undersöker hur val av examinationssituationer påverka elevernas prestation i matematik. Syftet är att undersöka hur elever presterar utifrån olika bedömningssituationer. Vi använde oss av en empirisk studie där 12 sextonåriga elever i årskurs 9 genomförde uppgifter i decimaltal från Nationella prov för årskurs 9, år 2009.  I studien använder vi oss av både kvalitativ och kvantitativ data. Data samlades in vid två tillfällen med hjälp av skriftligt test och med hjälp av deltagande observationer under ett muntligt test i par. Hermeneutiken ligger till grund för tolkning av den kvalitativa data.

Syfte: Sedan 2008 skall alla elever i svensk grundskola få ett skriftligt omdöme över sina kunskaper i de ämnen de läser. Omdömena skall ligga till grund för utvecklingssamtal och formulerandet av en individuell utvecklingsplan. Att skriva dessa omdömen blir en uppgift som gäller större delen av den svenska lärarkåren. Denna studies syfte är att belysa och problematisera den expertroll skolans pedagoger ges eller tar på sig i upprättandet av de skriftliga omdömen som de enligt lag skall formulera i sin yrkesutövning. Utifrån frågeställningar som berör den maktposition som finns i lärarrollen, undersöks hur uppdraget; att formulera skriftliga omdömen, har en styrande och reglerande funktion.

Under vår utbildning på högskolan i Skövde har vi stött på Skolverkets Diagnostiska uppgifter i matematik - för användning i de tidiga skolåren. Genom användandet av materialet tror vi att elevernas inlärningsprocess blir synlig. Men hur ser lärarna på materialet? För att få svar på frågor om detta har vi intervjuat fem lärare i grundskolans tidigare årskurser. Den empiriska studien har en kvalitativ ansats där vi genom intervjuer försöker ta reda på lärarnas åsikter och uppfattningar om materialet.

Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur bedömning och betygsättning sker i kemiundervisningen i gymnasiet idag. Utsagor från intervjuade lärare tyder på att det ses som en viktig uppgift, används både i formativt och summativt syfte och tar tid. Ofta väger Skriftliga prov, laborationsrapporter samt aktivitet under lektionstid tyngst för betyget, men hänsyn tas till många aspekter och delmoment. Projektarbeten och fördjupningar uppges av en av fem lärare som tungt vägande och bedöms utifrån muntliga redovisningar. Vid bedömningar används nationella målkriterier samt lokala eller personliga kriterier, som utgår från de nationella.

Debatten om engelskans inflytande på svenskan har pågått under många år. Ibland talas det om en rädsla för att det svenska språket håller på att utarmas på grund av importen av engelska ord och uttryck. Forskning visar att toleransen gentemot engelskt inflytande är högre i yngre åldrar än hos äldre. Mot bakgrund av detta behandlar uppsatsen engelskans inflytande i det svenska språket bland gymnasieelever och lärare. Syftet med undersökningen är att studera frekvensen av lånord i nationella prov samt elevers och lärares attityder till lånord.

Kirurgisk kastration av hanhund är ett omdebatterat ämne och det finns fördelar såväl som nackdelar med kastration. Detta arbete utfördes cirka 20 år efter att det blev tillåtet att kastrera hundar utan veterinärmedicinsk orsak i Sverige.Arbetet är en sammanställning av studier som gjorts på beteendeförändringar, fysiska förändringar, postoperativa komplikationer, orsaker till kastration och inställning till kastration. När det gäller orsaker till och inställning till kastration har även en egen undersökning genomförts.I arbetet finns en sammanställning av den kunskap och erfarenhet som idag finns i detta ämne hos olika svenska specialister inom hund. Arbetet innefattar en studie av vad aktiva, erfarna personer inom olika prov för hund har för erfarenheter och synpunkter på kastrerade hundars deltagande i prov samt vad regelverken säger om kastrerade hundars deltagande i prov. Utöver detta har utvecklingen av antalet kastrerade hundar i Sverige undersökts..